Vetenskapspanelen för skoglig bioekonomi

Mål och resultat

Den vetenskapspanel för skoglig bioekonomi som har tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet är ett vetenskapligt och oberoende expertorgan, vars mål är att stödja planeringen och uppföljningen av politiska processer och det politiska beslutsfattandet genom att sammanställa vetenskaplig information och vetenskapligt baserade kortsiktiga och långsiktiga scenarier för de ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella dimensionerna av en hållbar skoglig värdekedja och de skogliga ekosystemtjänsterna. I dessa kortsiktiga och långsiktiga helheter bedömer panelen olika handlingsalternativ och kalkyler över till exempel förutsedd skogstillväxt, tillgång på och import av råvaror, virkesbaserade produktinnovationer eller användningen av virke i produktionen av energi och bränsle, skogssektorns klimat- och miljökonsekvenser, det förädlingsvärde och de sysselsättningseffekter som skogssektorn producerar och potentialen för skogliga 2 (3) investeringar eller ekosystemtjänster. I bedömningarna beaktas de olika dimensionerna av hållbarhet på ett balanserat sätt.

Vetenskapspanelen har också till uppgift att analysera konsekvenserna av de skogspolitiska åtgärderna för den skogliga bioekonomins övergripande hållbarhet och proaktivt ta fram och sammanställa vetenskaplig kunskap för att förutse och analysera kommande politiska åtgärder. Panelen har också till uppgift att producera synteser av forskningsrön som relaterar till skoglig bioekonomi och vid behov ge policyrekommendationer. Dessutom har panelen till uppgift att stödja inriktningen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom skoglig bioekonomi och skogliga ekosystemtjänster. I panelens offentliga verksamhet ingår att påskynda utvecklingen och kommersialiseringen av nyttigheter baserade på skog, trä och biomassa. Det arbete som vetenskapspanelen för skoglig bioekonomi utför stöder också statsrådets allmänna mål att stärka kunskapsunderlaget för beslutsfattandet.

Dessutom ger panelen utlåtanden om lagstiftningsinitiativ, strategier och politikprogram som anknyter till skogen och utnyttjandet av skogen.

Jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet utser en ordförande för panelen och tillsätter panelens medlemmar på basis av inhämtade förslag. Panelens sammansättning ska uppfylla de krav som anges i 4 a § i jämställdhetslagen (232/2005) och balanserat representera relevanta vetenskapsområden. I panelen ingår representanter för olika delområden inom skogsvetenskap och dessutom för naturvetenskaper, samhällsvetenskaper, ekonomi och teknik, i synnerhet kompetens och sakkunskap inom klimatförändringar, företags- och nationalekonomi, juridik, naturresurspolitik, bioraffinering, materialvetenskap och energiteknik. Jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet kan enligt behov komplettera vetenskapspanelen för skoglig bioekonomi när medlemmar byts ut eller nya medlemmar väljs.

Panelens medlemmar väljer bland sig en eller flera vice ordförande. Panelen sammanträder sex gånger om året och dessutom vid behov. Panelens medlemmar samordnar aktivt sammanställandet och analysen av vetenskaplig kunskap för beslutsfattandet. Varje medlem i panelen förutsätts delta i offentlig, vetenskapligt baserad debatt utifrån sin sakkunskap. Panelen kan vid behov höra olika berörda aktörer och internationella experter. Panelens ordförande svarar för att arbetet i panelen inleds och för att stödfunktionerna ordnas.

Utgångspunkter

Den skogliga bioekonomins värdekedjor och skogens ekosystemtjänster är viktiga för Finland. Mer än 75 procent av Finlands landyta är täckt av skog. Den innehåller ett virkesförråd på cirka 2,5 miljarder kubikmeter. Skogen fungerar som kolsänka, och biomassa från skogen används på många olika sätt. Värdet av exporterade skogsprodukter uppgick 2021 till 13,2 miljarder euro. År 2018 sysselsatte den skogliga bioekonomin över 70 000 personer. Skogen har en stor roll i bevarandet av den biologiska mångfalden. Skogen ger inte bara virke utan också andra ekosystemtjänster, såsom bär och svamp, viltkött och rekreationsmiljöer. Den skogliga värdekedjan och potentialen hos och effekterna av skogens ekosystemtjänster bör granskas övergripande med avseende på både ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet. Många olika politiska instrument i både Finland och Europa har konsekvenser för skogen och utnyttjandet av skogen.

Ett stort antal nationella och internationella politiska processer och genomförandet av dem inverkar direkt och indirekt på skogens ekosystemtjänster och värdekedja. Det är nödvändigt att det politiska beslutsfattandet baserar sig på en tvärvetenskaplig och multisektoriell vetenskaplig expertanalys, där konsekvenserna av politiska åtgärder analyseras med avseende på alla hållbarhetsdimensioner och hela värdekedjan.

Ytterligare uppgifter

• Uusi metsäbiotalouden tiedepaneeli vahvistaa metsiin pohjautuvan kestävän arvoketjun tietopohjaa (MMM:n tiedote 23.12.2022)
• Metsäbiotalouden tiedepaneelin -nettisivusto