Efter lång beredning antogs lagen om djurvälfärd av riksdagen

Totalreformen av djurskyddslagen slutfördes i går, när förslaget till en ny lag om djurvälfärd godkändes i riksdagens plenum. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2024 och ersätter då den gällande djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Centrala ändringar som lagen medför är bland annat förbud mot att bygga båsladugårdar och grisningshäckar, förbud mot kirurgisk kastrering av grisar efter en övergångsperiod samt nya metoder för att ingripa mot så kallade hund- och kattfabriker.

Beredningen av en totalreform av djurskyddslagen inleddes vid jord- och skogsbruksministeriet 2010. En proposition med förslag till en ny lag om djurvälfärd överlämnades till riksdagen första gången hösten 2018. Den hann dock inte behandlas av riksdagen, utan den förföll våren 2019 när valperioden löpte ut. Den nya propositionen baserade sig på den tidigare propositionen, men vissa ändringar gjordes bland annat utifrån regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Den nya propositionen överlämnades till riksdagen i september 2022. 

I lagen om djurvälfärd, som ersätter djurskyddslagen och djurskyddsförordningen, har man strävat efter att beakta den senaste utvecklingen inom forskningen om djurvälfärd. Djuren ska bland annat ha möjlighet att tillgodose sina väsentligaste beteendemässiga behov, och därför vill man frångå djurhållningssätt som kraftigt begränsar djurens möjligheter att röra sig, såsom båsladugårdar och grisningshäckar. Byggande av nya båsladugårdar och grisningshäckar med fast konstruktion förbjuds när lagen träder i kraft.

Långvarig användning av insemineringshäckar slopas vid ingången av 2035. I båsladugårdar som är i drift ökas utevistelsen för mjölkkor genom att skyldigheten att låta dem gå ute förlängs från 60 dagar till 90 dagar per år. I samband med beredningen beslutades också att det i fortsättningen ska beviljas investeringsstöd endast för sådana lösdriftsladugårdar som har en rastningsfålla eller ett bete.

Kirurgisk kastrering av grisar förbjuds vid ingången av 2035. När lagen har trätt i kraft ska antiinflammatorisk behandling användas i samband med kastreringen, och från ingången av 2027 ska dessutom ges lokalbedövning. Ministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som bereder en handlingsplan för slopandet av kastreringen. 

I lagen föreskrivs det också om vilka däggdjurs- och fågelarter som det är tillåtet att hålla som produktionsdjur och om vilka djurarter som får hållas i cirkusar eller ambulerande djurutställningar. I dessa så kallade positiva förteckningar kan det tas in endast sådana nya djurarter som kan hållas i enlighet med kraven i lagen. Vid djurhållningen ska det vara möjligt att tillgodose artens väsentliga beteendemässiga behov och fysiologiska behov, och det ska ordnas ändamålsenliga djurhållningsplatser och behövlig sjukvård för djuren. I fortsättningen kan det på förordningsnivå även föreskrivas om de djurarter som det är tillåtet att hålla som sällskaps- och hobbydjur.

I syfte att motverka fabriksartad produktion av hundvalpar och kattungar och reglera handeln med valpar och kattungar förbjuds införsel av hundvalpar och kattungar som är yngre än ett halvt år till Finland, om avsikten är att sälja dem vidare inom fyra månader från införseln. Avsikten med förbudet är att hindra införsel av valpar och kattungar som är födda utomlands i dåliga förhållanden. Dessutom föreskrivs det om minimikrav för innehållet i annonser om försäljning av hundar och katter. Av annonserna ska framgå bland annat den yrkesmässiga försäljarens registreringsnummer samt det land där det djur som ska säljas är fött. 

Regleringen av djuravel preciseras jämfört med nuläget. Vid djuravel ska strävan vara att producera livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur. Tillsynen över hund- och kattavel effektiviseras genom en bestämmelse om en skyldighet för veterinärer att göra en anmälan om sjukdomar och defekter som begränsar djurens användning för avel. 
 
I samband med propositionen ändrades också lagen om fiske genom att bestämmelser om avlivning av fiskar och kräftor som tas som fångst och används som bete togs in i lagen. 

Reformen av lagstiftningen om djurvälfärd fortsätter nu med beredning av förordningar. Avsikten är att närmare bestämmelser om bland annat djuravel och åtgärder som utförs på djur ska utfärdas genom nya förordningar. Dessutom ska gällande förordningar av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet om hållning av olika djurarter och om olika verksamheter som bedrivs med djur ses över.

Jord- och skogsbruksministeriet tackar alla myndigheter, berörda grupper, sakkunniga, djurhållare och övriga som under årens lopp har deltagit i beredningen av lagen om djurvälfärd. 

Ytterligare information:
Tiina Pullola, specialsakkunnig, tfn 0295 162 108, e-post: tiina.pullola(at)gov.fi