Europeiska kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag som en del av åtgärdspaketet för en hållbar användning av naturresurser

Den 5 juli 2023 har den europeiska kommissionen lagt fram flera lagstiftningsförslag som en del av åtgärdspaketet för en hållbar användning av naturresurser. Åtgärdspaketet bidrar till genomförandet av programmet och strategierna för den europeiska gröna given. De förslag som berör jord- och skogsbruket gäller produktion, marknadsföring och import av växtförökningsmaterial och skogsodlingsmaterial samt nya tekniker för genmodifiering.

Förslaget till förordning om växtförökningsmaterial

Förslaget till förordning om växtförökningsmaterial (COM(2023) 414 final) gäller produktion, saluföring och import av plantor, utsädespotatis och utsäde av jordbruksgrödor och trädgårdsväxter (s.k. plant reproductive material, PRM-lagstiftningen). Genom kommissionens förslag ändras den lagstiftning som tillämpas på marknadsföring av produktion av växtförökningsmaterial, så att en förordning ersätter de nuvarande 10 direktiven. Förslaget gäller inte plantor av prydnadsväxter, som fortfarande styrs av det nuvarande direktiv som omfattar dem.

Kommissionens avsikt är att behålla två av lagstiftningens huvudpelare, som gäller certifiering av utsäde och plantmaterial samt registrering av växtsorter. Kommissionen föreslår uppdateringar och förenklingar av vissa nuvarande krav och regler. Kommissionen föreslår lättnader bland annat för registrering och marknadsföring av ursprungssorter samt nya punkter i fråga om växtgenbanker, material som riktas direkt till fritidsodlare och utbyte av utsäde mellan odlare. Dessutom föreslås särskilda hållbarhetskrav för nya växtsorter och ett utvidgande av odlingsvärdesförsöken till att även gälla andra växter än jordbruksväxter. I fortsättningen föreslås det att EU-förordningen om offentlig kontroll ska tillämpas för sektorn i fråga.

Syftet med lagstiftningen är att garantera en mångfald och hög kvalitet på de frökällor som används i produktionen av växtförökningsmaterial och att det utsäde och de plantor som marknadsförs inom EU uppfyller de krav som ställts.

Förslaget till förordning om skogsodlingsmaterial

Förslaget till förordning om skogsodlingsmaterial (COM(2023) 415 final) gäller produktion och saluföring av utsäde och plantor av skogsträd. Huvudprinciperna och terminologin i det nuvarande direktivet ska behållas. Nytt i förslaget är att medlemsstaterna ska göra upp en beredskapsplan för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med skogsodlingsmaterial vid händelse av omfattande skada eller förstörelse. I fortsättningen föreslås det att EU-förordningen om offentlig kontroll ska tillämpas för sektorn i fråga.

Syftet med lagstiftningen är att garantera att de frökällor som används för produktion av skogsodlingsmaterial håller hög kvalitet, att frön och plantor av skogsträd som marknadsförs inom EU uppfyller de krav som ställts och att allt skogsodlingsmaterial som marknadsförs inom EU innehåller tydliga och enhetliga uppgifter om ursprung och övriga egenskaper.

Förslaget till förordning om nya genomiska metoder (NGT)

Förslaget till förordning som handlar om nya tekniker för genmodifiering (NGT = new genomic techniques) gäller odling av växter som modifierats med vissa nya tekniker och de livsmedel och foder som producerats av sådana växter. De största problemen med den nuvarande lagstiftningen om genteknik är att den inte ligger i linje med de politiska mål om innovation och hållbarhet som kommissionen har ställt upp och att den inte är ändamålsenlig när det gäller vissa nya tekniker för genmodifiering och de produkter som framställs med dessa tekniker. Kommissionen föreslår att NGT-växter ska delas in i två kategorier.

Till den första kategorin hör sådana NGT-växter som i framtiden kan komma att hittas också i naturen eller produceras med traditionella förädlingsmetoder. Dessa ska inte omfattas av den nuvarande lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO). För växterna i denna kategori ska det bland annat införas ett anmälningsförfarande, men det krävs inga NGT-märkningar på förpackningarna för de livsmedel som producerats av dessa växter. Däremot ska utsäde märkas, så att det går att undvika NGT-växter inom ekologisk odling.

Till den andra kategorin hör sådana NGT-växter som inte kan produceras med traditionella förädlingsmetoder. För dessa införs förfaranden för riskbedömning och ansökan om godkännande i likhet med dem som föreskrivs i den nuvarande GMO-lagstiftningen samt krav på att produkter ska märkas som GMO-produkter och ursprunget kunna spåras. Syftet med genmodifieringen av en egenskap kan också frivilligt märkas på förpackningen. Det föreslås också att det i lagstiftningen införs incitament som gäller växter i kategori två om deras egenskaper kan bidra till att nå hållbarhetsmålen. Incitamenten erbjuds inte för NGT-växter som är resistenta mot bekämpningsmedel (dvs. herbicidresistenta).

Förslag till direktiv om markhälsa

Som en del av åtgärdspaketet för en hållbar användning av naturresurser publicerade kommissionen dessutom ett förslag till direktiv om markhälsa. Direktivet om markhälsa ska främja friska jordar genom att markhälsan ska följas upp i medlemsstaterna och att en hållbar användning av marken ska främjas inom bland annat jord- och skogsbruket.

Sommaren och hösten 2023 inleds mer detaljerade behandlingar av förslagen i Europaparlamentet och i en arbetsgrupp vid Europeiska unionens råd.

Mer information:

Växtförökningsmaterial:
Kati Lassi, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 2070
Johanna Nykyri, specialsakkunnig (plantor), jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 452

Skogsodlingsmaterial:
Sanna Paanukoski, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 449

Nya tekniker för genmodifiering:
Sanna Viljakainen, ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 037

Reglering av markhälsa: 
Paula Perälä, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 224

E-post: fornamn.efternam@gov.fi

Kommissionens förslag till förordningar