Jordbruksministrarna godkände reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–27

Vid trepartsförhandlingarna den 24-25 juni 2021 nådde institutionerna enighet om de politiskt mest centrala frågorna i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) som pågått sedan november 2017. Jordbruksministrarna gav ett brett samtycke till lösningen vid diskussionen i rådet (jordbruk och fiske) i Luxemburg den 28 juni 2021.

Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä skapar reformen förutsättningar för en lönsam och hållbar matproduktion överallt i Europa.
- En bärkraftig matproduktion kan fortsätta samtidigt som vi tar ett kliv framåt för miljön och klimatet. GJP ger en stabil utsikt för unga jordbrukare och finansieringen är tryggad, säger Leppä.

Under den nya perioden ökar ambitionen för GJP:s miljö- och klimatåtgärder jämfört med den pågående perioden. GJP:s gröna arkitektur består av ett ekosystem inom systemet med direktstöd, det vill säga GJP:s första pelare, och av miljö- och klimatåtgärder inom landsbygdsutvecklingen, det vill säga pelare II. Ett villkor för alla stöd till jordbrukare är dessutom villkorlighet som innehåller ett antal striktare minimikrav än i dag.

Finansiering av GJP:s miljö- och klimatåtgärder ökas

Minst 25 procent av EU:s helfinansiering för direktstöd inom pelare I bör anslås till nya ekosystem och 35 procent av finansieringen inom pelare II, det vill säga landsbygdsutvecklingen, bör reserveras för åtgärder som främjar miljö- och klimatmålen.

En överenskommelse nåddes också om att den finansieringsandel för miljö- och klimatåtgärderna inom pelare II som är större än krävs, ska kunna beaktas i finansieringen av ekosystemen.
- Detta innebär att vi kan genomföra miljö- och klimatåtgärder med beaktande av våra särskilda omständigheter inom de båda pelarna på ett smidigare sätt, säger Leppä.

Även de miljökrav som utgör villkor för att få stöd, den vill säga den så kallade villkorligheten, skärps. Kraven på villkorlighet gör att odlingen blir allt hållbarare och bland annat vissa av de nuvarande åtgärderna inom systemet med miljöersättning kommer att omfattas av den. Kraven på villkorlighet beaktar Finlands särförhållanden, till exempel den korta vegetationsperioden.

Enligt det interinstitutionella avtalet ska stödet riktas bättre och huvudregeln är att 10 procent av de direkta stöden riktas från större gårdar till små och medelstora gårdar.  Det finns dock en möjlighet till undantag för länder som Finland, där gårdarna är nästan lika stora. Vidare kommer unga jordbrukare att få mer stöd än i dag. 

Under den nya perioden kan kopplade stöd betalas på samma nivå som nu. Detta är väldigt viktigt för att hålla kvar incitamenten för produktion, till exempel inom vissa sektorer för husdjursskötsel och inom odling av specialväxter.

Sociala villkor för att få jordbruksstöd

Vid förhandlingarna nåddes också en lösning på den så kallade sociala villkorligheten som Europaparlamentet krävde vid förhandlingarna. Social villkorlighet, vilket innebär att ett villkor för att få jordbruksstöd är att man följer vissa normer som ingår i arbets- och sociallagstiftningen, börjar gälla som ett frivilligt system 2023 och som ett obligatoriskt 2025. Lösningen omfattar tre direktiv om genomskinlighet i fråga om anställningsförhållanden, arbetarskyddet samt maskiners och anordningarnas säkerhet och utbildning för att använda dem.

Jordbruksministrarna diskuterade också kopplingen mellan GJP och den europeiska gröna given: kommissionen bedömer medlemsländernas strategiska planer med tanke på EU:s miljö- och klimatlagstiftning och klimatmål, i synnerhet med tanke på målen för strategin Från jord till bord. Kommissionen kommer att lägga fram rapporter om detta 2023 och 2025. Godkännandet av de strategiska planerna baserar sig dock endast på kraven i den gällande lagstiftningen.

I den horisontella förordningen godkändes jordbrukets krisreserv på årsnivå till ett belopp av 450 miljoner euro i enlighet med tidigare beslut om den fleråriga budgetramen. Vid behov kan beloppet höjas genom ett separat beslut som antas i enlighet med den normala budgetprocessen. 

Beredningen av GJP fortsätter på nationell nivå

I samband med reformen kom man också överens om en ny modell för att införa GJP. Detta innebär att man också inom den gemensamma jordbrukspolitiken övergår till en resultatbaserad modell. Medlemsländerna utarbetar nationella strategiska planer som svarar mot de gemensamma målen på EU-nivå. Utfallet av planerna och resultaten följs upp bland annat med hjälp av indikatorer.

När det gäller marknadsordningsförordningen väckte importen från  tredjeländer mest diskussion. Institutionerna antog ett gemensamt uttalande som ger kommissionen i uppdrag att i de internationella handelsförhandlingarna på ett starkare sätt ta upp hållbarhetsaspekter så att produktionsstandarderna för importerade produkter bättre motsvarar de höga krav som EU ställer på sina egna produkter. För det nationella stödet till södra Finland godkändes också en rättslig grund fram till utgången av 2027 som en del av marknadsordningsförordningen.

Därefter kommer GJP-förordningarna att färdigställas vid de tekniska mötena på EU-nivå. Detaljerna i de stödsystem som införs i Finland bearbetas i samband med den nationella GJP-planen tillsammans med kommissionen under hösten och 2022. Den gemensamma jordbrukspolitikens nya programperiod inleds vid ingången av 2023 efter att kommissionen har godkänt medlemsländernas nya strategiska planer. Dittills tillämpas övergångsbestämmelserna för GJP.

Mer information:
Kari Valonen, lantbruksråd, tfn +358 295 162047, fornamn.efternamn@mmm.fi.

Matias Kallio, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 471 4505, fornamn.efternamn@mmm.fi