Fiskebegränsningarna som skyddar saimenvikaren i kraft
Regeringen beslutade i dag om fiskebegränsningsområdet där fiskeredskap som är farliga för saimenvikaren inte får användas. Genom den godkända förordningen kompletterar man fiskebegränsningsområdet enligt avtalet mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och ägarna av vattenområden. Detta i syfte att bilda ett täckande och enhetligt begränsningsområde. Den nya förordningen och fiskebegränsningsavtalen börjar gälla den 15 april. Begränsningarna ska trygga tillväxten i den ytterst hotade populationen av saimenvikare.
Enligt fiskebegränsningarna är det förbjudet att använda fiskenät med de allra starkaste trådarna. Förordningen innehåller också bestämmelser om den största storleken av ingången till en katsa, ryssjans konstruktion och totalförbudet mot nätfiske 15.4 – 30.6. Förbudet gäller dock inte siklöjenät eftersom dödligheten vid fångst av siklöja har varit väldigt liten.
Fiskebegränsningarna regleras nu genom avtal och en förordning i stället för de två tidigare förordningarna, vilket gör att regleringen blir klarare och fiskeövervakningen och informationen om begränsningarna enklare. Begränsningarna bygger på ett förslag från uppföljningsgruppen Saimenvikaren och fisket, informationsmöten och de kommentarer som lämnades under remissomgången. Det begränsade området omfattar fem kilometer stora skyddszoner runt bona och kutarna samt med skyddszonerna sammanhängande områden, vikar medräknade.
Närings-, trafik- och miljöcentralen har under vårvintern gett fiskevattenägare ett förslag till avtal om fiskebegränsningar mot ersättning. Genom avtalen har man velat få ägarna att engagera sig i skyddsarbetet. Genom avtalsersättningen (1,7 euro/ha) får delägarlagen pengar för att övervaka att begräsningarna följs och informera om begränsningarna samt för övrig förvaltning av fiskeresurserna. Utan avtal får delägarlagen sannolikt ingen kompensation för de minskade tillståndsinkomsterna som följer av begränsningarna. Jord- och skogsbruksministeriet har reserverat anslag för ersättningar för hela det föreslagna området, dvs. ca 2 560 km2 (*).
– Delägarlagen har tagit väl emot avtalsförslaget. Jag önskar att även resten av delägarlagen besvarar närings-, trafik- och miljöcentralens avtalsförslag så fort som möjligt. De delägarlag som ingått ett avtal kan få ersättning förutsatt att begränsningarna följs från och med den 15 april, påminner jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Halvtidsmålet i strategin för skydd av saimenvikare är en population på 400 individer år 2025.
– Invånarnas arbete för att samordna fisket och skyddet av saimenvikaren har gett resultat och populationen har växt i enlighet med skyddsstrategin. Saimenvikare är inte längre en kritiskt hotad art, utan en särskilt hotad art. Ett långsiktigt skyddsarbete kräver att vi förbättrar såväl medvetenheten och kommer överens om gemensamma spelregler som att vi har lagstiftning som bidrar till skyddet, säger minister Tiilikainen.
Statsrådet godkände också ett uttalande enligt vilket statsrådet följer upp och bedömer utvecklingen av populationen av saimenvikare och antalet vikare som eventuellt hittas döda i fiskeredskap samt vidtar nödvändiga åtgärder för att trygga en tillräckligt hög skyddsstatus.
Bilaga: Fiskebegränsningsområdet i Saimenvikarens viktigaste utbredningsområden
Ytterligare information:
Jyrki Peisa, jordbruks- och miljöministerns specialmedarbetare, tfn 050 364 0836
Eija Kirjavainen, fiskeriråd, tfn 0295 16 2404
Pressmeddelandet har korrigerats 15.4.2016 kl. 11:48: Jord- och skogsbruksministeriet har reserverat anslag för ersättningar för hela det föreslagna området, dvs. ca 2 560 km2 (inte hektar).