Möjligheterna till obligatorisk identitetsmärkning och registrering av katter och hundar har utretts

I samband med översynen av djurskyddslagen har man utrett möjligheterna till och effekterna av att ordna obligatorisk märkning och registrering av hundar och katter. Utredningen är en del av totalreformen av djurskyddslagen. Den har gjorts av Djurens välfärdscentral på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid upprättandet och förvaltningen av registret kan befintliga system utnyttjas. Upprättandet och förvaltningen av registret medför kostnader och tillsynen över att märknings- och registreringsskyldigheten fullgörs kräver även myndighetsresurser. Märknings- och registreringsskyldigheten förbättrar framför allt katternas situation. Den kan även indirekt ge medel för att ingripa i olaglig införsel av hundar och i valpfabriker.

Identitetsmärkning och registrering av katter och hundar innebär att varje djur ska ha en identitetsmärkning vars uppgifter har införts i registret tillsammans med uppgifter om ägaren. På detta sätt är det t.ex. möjligt att hitta uppgifter om ägaren till ett herrelöst djur i registret, och djuret får snabbt komma tillbaka hem. Registret fungerar också åt andra hållet: uppgifterna om djur som en viss person har kan kontrolleras i registret.  Som identitetsmärkning används oftast ett mikrochip som placeras under djurets hud.

Flera europeiska länder har redan heltäckande lagstiftning om identitetsmärkning och registrering av hundar. Med hjälp av identitetsmärkningen och registreringen av hundar övervakar man bl.a. förekomsten av rabies hos hundar, försöker man ingripa i problemet med herrelösa djur och förebygger man olaglig införsel av djur. I fråga om registrering av katter har det inte föreskrivits lika mycket. Heltäckande utredningar om vilka effekter kravet på registrering har finns inte.

För katter skulle ett märknings- och registreringssystem vara mer behövligt än för hundar. Till mottagningsplatser för herrelösa djur kommer det årligen ca 10 000 katter, varav endast en bråkdel återbördas till ägaren. Hundar har redan i rätt så stor utsträckning registrerats i frivilliga register. När det gäller hundar finns det dock behov av en skyldighet att uppdatera uppgifterna samt medel för att ingripa i olaglig införsel och i valpfabriker.

I fråga om tillsynen över att registreringsskyldigheten fullgörs är det nödvändigt att klara anvisningar ges, för att tillsynen inte ska medföra extra arbete och för att registreringen ska bli ett redskap som stöder tillsynen. Det lönar sig att upprätta registret så att det också är öppet för registrering av identitetsuppgifter om andra sällskapsdjur. Ju mer djur som registreras och ju större andel av djuren registret omfattar, desto lägre blir kostnaderna för registrering av ett enskilt djur.

Utredningen kan laddas ned på Djurens välfärdscentrals webbsidor www.eläintieto.fi Ytterligare information om reformen av djurskyddslagen finns på http://www.mmm.fi/fi/index/etusivu/elaimet/elainsuojelulaki.html

Ytterligare information:
Djurens välfärdscentral: direktör Satu Raussi tfn 050 415 65 70, förnamn.efternamn(at)helsinki.fi
Jord- och skogsbruksministeriet: Veterinäröverinspektör Tiina Pullola, tfn  0295 162 108, förnamn.efternamn(at)mmm.fi