Hoppa till innehåll
Media

Lagändring som gäller fiskekvotssystemet stadfästes

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 5.1.2023 14.06 | Publicerad på svenska 9.1.2023 kl. 9.05
Pressmeddelande
Kuva: Pro Kala

En lagändring som gäller fiskekvotssystemet stadfästes den 5 januari 2023 vid föredragningen för republikens president. En central del av lagändringen är att de överlåtbara nyttjanderätterna, dvs. de kommersiella fiskarnas kvotandelar, i fortsättningen ska gälla tills vidare, vilket stärker kvotsystemets stabilitet och varaktighet. Den ändrade lagen träder i kraft den 10 januari 2023.

Genom lagändringen ändrades giltighetstiden för de överlåtbara nyttjanderätterna i fråga om vassbuk och lax samt trålfiske av strömming, så att nyttjanderätterna i fortsättningen gäller tills vidare. Det gör det möjligt för de kommersiella fiskare som är innehavare av nyttjanderätterna att långsiktigt planera sin verksamhet och kunna göra investeringar med större säkerhet.

De överlåtbara nyttjanderätterna för strömmingsfiske med ryssja slopas däremot vid utgången av 2026. Från och med 2027 fastställs i stället tillräckliga gemensamma fiskekvoter för strömmingsfiske med ryssja i två kvotområden. Syftet med det är att stärka de allmänna förutsättningarna för kustfisket, underlätta för nya fiskare att komma in i branschen och minska den administrativa bördan i anslutning till strömmingsfiske med ryssja. Om det finns outnyttjade delar kvar av de årliga gemensamma kvoterna för strömmingsfiske med ryssja efter den 1 september, kommer de att fördelas till innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming. 

Fiskekvotssystemet kompletterades dessutom med befogenheter för att stärka utbudet av inhemsk fisk och försörjningsberedskapen i exceptionella situationer. Enligt de nya befogenheterna kan statsrådet tillåta att de aktörsspecifika fiskekvoterna överskrids i sådana exceptionella situationer där utnyttjandet av fiskekvoterna har minskat betydligt. På det sättet kan utbudet av inhemsk fisk stärkas och upprätthållas. Befogenheten förutsätter inte att det råder sådana undantagsförhållanden som det föreskrivs om i beredskapslagen.

Genom lagändringen skärptes också kraven på utnyttjande av de aktörsspecifika fiskekvoterna, så att en kvotinnehavare i fortsättningen själv måste använda minst tio procent av sin fiskekvot. Syftet med detta är att förhindra att överlåtbara nyttjanderätter blir kvar hos passiva fiskare, som varje år endast överför en del av sina fiskekvoter till andra fiskare.

Ett väsentligt element i fiskekvotssystemet är att överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter kan överföras mellan aktörerna. Denna överföringsmöjlighet främjas genom att innehavarna av nyttjanderätter och fiskekvoter i en elektronisk tjänst kan se varandras nyttjanderätter samt de aktörsspecifika fiskekvoternas storlek och outnyttjade andelar. En förutsättning för att det ska vara möjligt för andra att se uppgifterna om en innehavares nyttjanderätter och kvoter är alltid att innehavaren har gett sitt samtycke till det. Den elektroniska tjänst som hör till fiskekvotsregistret tas i bruk 2024.

Lagen kompletterades dessutom med bestämmelser om hur identifieringsbeteckningen ska anges på fiskefartyg som används i insjövatten. Därigenom förenhetligas märkningen av fartygen och säkerställs att identifieringsbeteckningarna syns tydligt. Till lagen fogades också bestämmelser om befogenheter att verkställa Europeiska unionens miljölagstiftning inom fisket och övrig reglering av fisket.

Mer information: 

Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, +358 295 162 494, orian.bondestam(at)gov.fi