Korkeaoja kräver flexiblare vargpolitik av EU

Det gällande naturdirektivet möjliggör en ändring, men initiativmakten ligger hos kommissionen. Ändringen skulle inte eliminera det nationella ansvaret för skyddet och förvaltningen av de stora rovdjurens stammar, men det skulle ge rum för valet av tillvägagångssätt.

Klassificeringen av Finland i naturdirektivet baserar sig på läget i början av 1990-talet, när det fanns under 100 vargar i Finland. Nu finns det ca 250 individer. Vargstammen har spritt sig till nya områden, och stamtillväxten har under de senaste tio åren varit mycket kraftig i Finland jämfört med de andra EU-länderna som hade en vargstam på 1990-talet. Trots detta är Finland det enda landet som dragits inför EG:s domstol beträffande skyddet av vargarna.

Vargstammens kraftiga ökning och spridning till nya områden har i Finland gett upphov till betydande sociala och ekonomiska problem på det lokala planet. Korkeaoja skriver att den konflikt som skyddet av vargarna orsakar är djupare än någonsin tidigare. Målet är att återställa de lokala invånarnas förtroende för förvaltningens förmåga att skydda och förvalta stammar av stora rovdjur och uppnå godkännande av medborgare för den naturskyddspolitik som gemenskapen driver.

Enligt Korkeaoja har nuläget lett till långa och komplicerade tillståndsbeslutsprocesser. Det diskuteras huruvida ett enskilt tillstånd uppfyller skyldigheterna i direktivet. Diskussionen om direktivets centrala mål, dvs. om vargstammens status och utveckling, har däremot blivit eftersatt.

Ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet ger:
statssekreterare Jouni Lind, tfn (09) 160 53323, 050 521 3305