Beakta mångfalden i drivningen av vindfällen

Glöm inte bort att trygga mångfalden när träd som vinden har fällt förs bort från skogen. Under de senaste tio åren har flera olika stormar fällt stora mängder träd i södra Finlands ekonomiskogar. Trots att den största delen av vindfällena avlägsnas för att förhindra insektsskador blir en del av träden alltid kvar i skogen. Det här syns i statistiken i form av en ökad mängd död ved.

Död ved som uppstår då grova stammar blir kvar i skogen ses som en viktig indikator på hur skogsnaturen mår. Därför hör en kontrollerad ökning av död ved till de skogspolitiska målen.

– Å ena sidan borde skogsägare, för att undvika insektsskador, se till att få bort vindfällen från skogen, å andra sidan borde de låta dem ligga kvar i skogen för att öka mångfalden. Att balansera mellan de här två kan ibland vara utmanande, säger specialsakkunnig Katja Matveinen vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Granbestånden i Nyland och Kymmenedalen som drabbades hårt av stormen Kiira har under de senaste åren lidit av skador orsakade av granbarkborren. Därför är det nu viktigt att vara noggrann med att driva det stormskadade virket. På grund av tidpunkten för stormen är tallbestånd inte just nu brådskande objekt. Vad gäller lövträd finns det inte överhuvudtaget någon fara för insektsskador.

Vindfällen ger ökad mångfald i skogen

Skogsskadelagen ger tydliga ramar för hur mängden död ved kan ökas på ett kontrollerat sätt i samband med vindskador. Skyldigheten att avlägsna döda träd gäller till exempel inte alls lövträd eller överåriga döda barrträd eftersom de inte sprider skadeinsekter. Naturvårdsträd som fallit i plantbestånd får ligga kvar.

På varje hektar är det tillåtet att lämna 10 kubikmeter skadade granar och 20 kubikmeter skadade tallar, eftersom det inte föreligger några betydande risker för insektsskador i samband med virkesmängder som underskrider de här gränsvärdena. På Natura-områden och i livsmiljöer enligt skogslagen kan man lämna mer virke, om man anmäler det till Finlands skogscentral. Om skadorna ändå sprider sig från livsmiljöerna måste skogsägaren ersätta dem.

– Vindskador är beklagliga, men alltid också en möjlighet för de skogsägare som speciellt vill satsa på mångfalden i sin skog. Skogsägare bör då modigt ta fram sina egna mål inför proffsen. Det kan vara en mer ekonomisk lösning att låta skydda det skadade objektet genom METSO-programmet, förutsatt att objektet lämpar sig för programmet, eller att lämna enstaka vindfällen i skogen för att trygga naturens livskraft, säger Timo Vesanto vid Finlands skogscentral.

Skogsbranschen satsar just nu på stärkandet av ekonomiskogarnas mångfald genom olika projekt. Till exempel i Monimetsä-projektet utvecklas en verksamhetsmodell som främjar förverkligandet av skogsägarnas mål i samband med avverkningar. Också branschens aktörer förhåller sig med allvar till målet att öka mångfalden. Till exempel Skogsindustrin rf har en kampanj för att öka mängden död ved i ekonomiskogarna.

Mer information:

Katja Matveinen, Jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2287
Timo Vesanto, Finlands skogscentral, tfn 040 530 6726
Lauri Saaristo, Tapio Ab, tfn 040 573 9168