Närmare fyrtio projekt presenterades i Nådendal

På seminariet kring utbyte av senaste miljöinformation inom jordbruksområdet fick man bekanta sig med en bred mångfald av projekt. Seminariet ordnades i Spahotell Nådendal den 17–18 januari. På Lösningarnas torg som ordnades på kvällen den första seminariedagen fick seminariedeltagarna bekanta sig med närmare fyrtio projekt. De projekt som presenterades fokuserar på begränsning av och anpassning till klimatförändringen, bevarande av naturens mångfald, vattenskydd och vattenhushållning, cirkulär ekonomi och återvinning av näringsämnen samt livsmedelssystem.

Projektet Bioarvolanta höjer värdet på pälsdjursgödsel med hjälp av biokol

Maarit Hellstedt från Naturresursinstitutet presenterar projektet Bioarvolanta i Nådendal. Bild: Anna Toppari/Naturresursinstitutet 

– Bioarvolanta strävar efter att återvinna gödsel som uppstår på pälsdjursfarmer. Projektet syftar till att minska de utsläpp och luktolägenheter som pälsdjursfarmer orsakar. Samtidigt återvinns näringsämnena från gödseln med hjälp av kompostering. Detta resulterar i ett gödselfabrikat eller växtunderlag som kan användas som sådant i livsmedelsproduktionen, exempelvis i trädgårdar, berättar Maarit Hellstedt, äldre forskare vid Naturresursinstitutet, om Bioarvolantas arbete på Lösningarnas torg. 

Projektet inleddes i slutet av 2015. Hittills har det utförts praktiska test på pälsdjurfarmerna. Blandningen av biokol och torv har spridits på testområden, varefter man har mätt luktolägenheterna och mängden gas som avgår från dessa områden.

– Såväl pälsdjursuppfödarnas iakttagelser som utsläppsmätningarna har visat att luktolägenheterna är mindre på testområdena än på andra områden, berättar Hellstedt.

– Vi har också inlett komposteringstest. Gödselmassan blandas med trämaterial för att konsistensen ska vara lucker. Denna massa komposteras i 2–4 veckor. Därefter efterkomposteras massan i ungefär ett halvt år, beskriver Hellstedt Bioarvolantas verksamhet. 

Naturresursinstitutet svarar för den del av arbetet som gäller forskning.

– Parallellt med forskningen bedrivs produktifiering, och denna del koordineras av Kalajoki stads företagsservicecenter. I produktifieringen utreds det hur det lönar sig att marknadsföra blandningen av biokol och pälsdjursgödsel och hurdana marknadsutsikter fabrikatet har, säger Hellstedt. 

De lokala pälsdjursuppfödarna deltar aktivt i arbetet och ProFur har beviljat privatfinansiering för projektet. Norra Österbottens förbund finansierar största delen av verksamheten med sin ERUF-finansiering. Projektet fortsätter åtminstone till utgången av 2017.

– Användningen av biokol är en definitiv styrka i vårt projekt. Det har inte tidigare använts i liknande projekt. Biokol är ett organiskt jordförbättringsmedel, och på Bioarvolanta tillverkas det av lövträflis. Biokol är bra, eftersom det binder både näringsämnen och fukt. Med hjälp av biokol klarar man sig således med mindre bevattning vid odling, konstaterar Hellstedt.

Också enligt utomstående bedömare är Bioarvolanta ett bra projekt. Projektet fick ett hedersomnämnande i Sitras idétävling Ravinnekierto Challenge våren 2016.

Mer information på finska: 

• På projektets webbplats. 

Nätverket Vesistökunnostusverkosto kom till Lösningarnas torg för att utvidgas

Det fanns många intresserade på torget och många av dem frågade efter lösningar på sina problem. Den rätta aktören att ta itu med problemen sökte man sedan tillsammans.

– Här finns många aktörer som ännu inte är med i vårt nätverk för vattenrestaurering, Vesistökunnostusverkosto. Förhoppningsvis lyckas jag locka dem att delta innan evenemanget tar slut, konstaterar Sini Olin från Finlands miljöcentral. Hon arbetar vid Vesistökunnostusverkosto.

Nätverket Vesistökunnostusverkosto vill rekrytera fler aktörer från fiskeribranschen till sin verksamhet och med hjälp av nya aktörer koppla samman ännu fler teman inom planeringen av vattenvård och havsvård.

Vad är nätverket Vesistökunnostusverkosto?

Vesistökunnostusverkosto bildades 2013 inom ramen för det nationella genomförandet av restaureringsstrategin för vattendragen. Nätverket bildades för att svara mot behovet av nya aktörer inom vattenrestaurering. Sådana aktörer finns det gott om, eftersom nätverket omfattar alla slags vattenområden från älvar, sjöar och mindre vattendrag till hav.

– I likhet med verksamheten inom andra nätverk grundar sig vår verksamhet på att det alltid bland gruppen av sakkunniga finns någon som man kan kontakta för råd, till exempel när det gäller val av rätt restaureringsmetod, berättar Olin.

Nätverket ordnar bland annat evenemang och kampanjer.

– Vi på Vesistökunnostusverkosto vill fungera som en kommunikationskanal mellan olika aktörer, berättar Olin.

Nätverkets verksamhet planeras och bedöms av en planeringsgrupp som består av olika branschers och organisationers sakkunniga som regelbundet byts ut. Verksamheten är permanent och den finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Nätverket drivs av Finlands miljöcentral.

Kampanjen 100 finska gärningar för vattendrag är ett led i Finlands jubileumsår

Vesistökunnostusverkosto firar Finlands 100-årsjubileum genom kampanjen 100 suomalaista vesistötekoa (100 finska gärningar för vattendrag) i samarbete med flera aktörer som verkar för vattendrag. Kampanjen ordnas av styrgruppen för evenemanget Silakkasoutu, Rotarydistrikten och Rotaryklubbarna, Finlands Paddling och Roddförbund rf, Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf och Vesistökunnostusverkosto.

De bästa gärningarna och idéerna belönas i oktober vid evenemanget Silakkasoutu. En gärning som planeras eller redan har gjorts kan delta, och kan innebära till exempel medverkan i vattenrestaurering eller arrangemang av evenemang som syftar till att förbättra vattenstatusen.

• Bekanta dig med nätverket här (på finska) ​

Projektet för närings- och energieffektiva gårdar sammanställer information

Jouko Lindroos från yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu och Tarja Stenman från yrkeshögskolan Jyväskylän ammattikorkeakoulu berättar om projektet för närings- och energieffektiva gårdar. Bild: Anna Toppari/Naturresursinstitutet

– Projektet för närings- och energieffektiva gårdar, Ravinne- ja energiatehokas maatila, som koordineras av yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu utgörs av ett nätverk av läroanstalter och lantbruksläroanstalters skollägenheter. Aktörerna i projektet samarbetar, genomför försök, föregår med gott exempel och sprider information om återvinning av näringsämnen och resurseffektiv energiförbrukning på gårdar, berättar Tarja Stenman från yrkeshögskolan Jyväskylän ammattikorkeakoulu.

De läroanstalter som medverkar i nätverket, som inledde sin verksamhet 2016, utnyttjar och sprider det material som de pågående och avslutade projekten har gett upphov till. Studerandena har en väsentlig roll när materialet samlas in och utnyttjas.

Inom nätverket utarbetas en gemensam verksamhetsmodell, skapas en virtuell inlärningsmiljö och samlas information på webbplatsen ravinnejaenergia.fi.

– Informationen kan också utnyttjas i de deltagande läroanstalternas undervisningshelheter, berättar Stenman.

Projektet omfattar åtta olika teman: biogas, mätning av energieffektivitet, fasta biobränslen, kompostering, gödsellogistik, egen gödsel, proteinsjälvförsörjning samt vattenskydd och näringsutsläpp.

– Till exempel när det gäller vattenskydd sprider projektet information och anvisningar om våtmarker, näringsnivåer och täckdikning, konstaterar Stenman. 

Arbetet med närings- och energieffektiva gårdar fortsätter åtminstone fram till juni 2017. Innan projektet avslutas ska det skapas en gemensam verksamhetsmodell och en virtuell inlärningsmiljö, där man kan sprida kunnande och genomföra student- och lärarutbyte.

– En särskild styrka hos projektet är idén ’Mera tillsammans’. Med hjälp av samarbete och nätverksbildning kan läroanstalterna i sin verksamhet utnyttja det kunnande och den utrustning som redan finns tillgänglig någonstans. Samtidigt kan de utveckla sina starka områden på ett resurseffektivt sätt i och med att de utnyttjar digitaliseringen och på så sätt sparar kostnader, summerar Stenman.

I arbetet medverkar ett omfattande nätverk av läroanstalter: Hämeen ammattikorkeakoulu, Hämeen ammatti-instituutti, Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Jokilaaksojen koulutuskuntayhtymä, Oulun ammattikorkeakoulu, Oulun seudun ammattiopisto, Savonia-ammattikorkeakoulu, Seinäjoen ammattikorkeakoulu, Yrkeshögskolan Novia och Yrkesinstitutet Livia.

Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.

• Mer information om projektet hittar du här (på finska)