Återvinning av näringsämnen i Östersjöområdet - Vad har vi åstadkommit och vad återstår för oss att göra?

Experter inom området återvinning av näringsämnen samlades i Berlin för att diskutera frågor kring stallgödsel och rening av avloppsvatten. En workshop som ordnades i slutet av mars samlade 40 deltagare från Östersjöområdet - Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Lettland, Polen och Ryssland.

Experter inom området återvinning av näringsämnen samlades i Berlin för att diskutera frågor kring stallgödsel och rening av avloppsvatten. En workshop som ordnades i slutet av mars samlade 40 deltagare från Östersjöområdet - Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Lettland, Polen och Ryssland.  Workshoppen ordnades i samarbete med Skyddskommissionen för Östersjön (Helsinki Commission, HELCOM) och politikområdena Bio, Hazards och Nutri i EU:s strategi för Östersjöområdet. Presentationerna och en sammanfattning finns att få på HELCOM.

Workshopdialogen om återvinning av näringsämnen inleddes av Chris Thornton som är ordförande för Sustainable Phosphorus Platform. Han berättade om bl.a. Europeiska unionens mål som ska minska fosforanvändningen. År 2014 upptogs fosfor t.ex. på Europeiska unionens lista över de 20 råvaror som är mest kritiska för EU.

Thornton presenterade också flera framgångsrika återvinningsprojekt och -företag runt om i Europa.  En biogasanläggning i Romerike i Oslo producerar t.ex. biogas från avfall och företaget Ostara i London har målet att ändra de kommunala reningsverkens vattenflöden genom att producera naturvänliga gödselmedel från avfall. Ett framgångsrikt projekt är också John Nurminen-stiftelsens projekt NutriTrade som fokuserar på hållbart fiske efter mörtfiskar, vilket ska minska näringsämnen i Östersjön. 

Återvinning av näringsämnen runt om i Östersjöområdet

Wordshopdeltagarna fick också höra om de olika ländernas system för att återvinna näringsämnen.  Claus-Gerhard Bergs från det tyska miljöministeriet presenterade Tysklands planer för att ta vara på fosforn i avloppsslammet. Arbetet med att genomföra planerna börjar i år. Tidigare har Tyskland bränt eller grävt ned avloppsslammet i marken, men enligt den nya strategin ska slammet användas som gödselmedel och fosfor och andra näringsämnen återvinnas. 

Marja-Liisa Tapio-Biström vid jord- och skogsbruksministeriet presenterade Finlands mål för att förbättra återvinningen. Hon poängterade att återvinning och hållbar markanvändning är svaret på jordbrukets utmaningar, det vill säga bl.a. utarmning av jordmånen, ökat köttätande och oljeberoende. Åtgärderna i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 - 2020 möter dessa utmaningar.

– Vi kan inte bara tala om fosfor, utan vi måste tänka på hela matkedjan och dess konsekvenser, underströk Tapio-Biström. 

Vad kan vi göra?

Arbetsgrupperna diskuterade livligt i två dagar. Ett ökat samarbete mellan de olika aktörerna och lång- och kortsiktiga mål stod särskilt i centrum för diskussionerna. Lagstiftningsnivån i de olika länderna väckte också diskussion. 

Arbetsgruppen som jobbade med gödselfrågor konstaterade att återvinning av näringsämnen inte enbart handlar om balanserad gödsling. Det finns också andra helheter som måste beaktas.  Gruppen önskade att man samlar in information om kväve- och fosforhalter i de olika stegen i matkedjan. Nya affärsmöjligheter som hjälper att återvinna näringsämnen kan öka jordbruksrådgivarnas och jordbrukarnas intresse för att återanvända näringsämnen t.ex. som gödselmedel.  

Trots att avloppsslam är en mindre resurs än mineralbaserade gödselmedel kan det enligt arbetsgruppen som behandlade avloppsslamfrågor ersätta de gödselmedlen och på det sättet förbättra förmågan att vara självförsörjande på fosfor. Enligt deltagarna är politiska faktorer bland de viktigaste när man tänker på att förbättra möjligheterna att återanvända avloppsslam.  Östersjöländerna arbetar aktivt för att hitta affärsmöjligheter och skapa förutsättningar för produktion av slambaserade produkter.

Att öka informationen om återvinning av näringsämnen och att framhäva betydelsen av åtgärderna är frågor som deltagarna särskilt lyfte fram.  När det gäller återvinning finns det emellertid inte en entydig lösning, utan lösningarna är alltid beroende av de lokala förhållandena och möjligheterna. Samarbete mellan länderna är nödvändigt med tanke på att byta ut information och dela med sig av informationen om de bästa lösningarna. 

• Internetsidorna om Österjöstrategi har öppnats och kan läsas här. 
• Tilläggsinformation om Särskild finansiering från landsbygdsprogrammet för vattenskydd och återvinning av näringsämnen kan läsas här. 

​