Hoppa till innehåll
Media

Regeringens svar på interpellationen om krisen inom det finländska jordbruket och tryggandet av den inhemska livsmedelsproduktionen i framtiden

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 7.12.2022 16.01 | Publicerad på svenska 8.12.2022 kl. 8.48
Interpellationssvar

Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen svarade på interpellationen om om krisen inom det finländska jordbruket och tryggandet av den inhemska livsmedelsproduktionen i framtiden den 7 december 2022.

Ärade talman

Regeringen har förbundit sig till att upprätthålla och utveckla det finländska jordbruket och att trygga livsmedelsförsörjningen under alla förhållanden. 

Coronapandemin och Rysslands brutala invasion av Ukraina har ytterligare accentuerat vikten av självförsörjning och beredskap. Den inhemska livsmedelsproduktionen är oerhört viktig med tanke på hela Finlands försörjningsberedskap och övergripande säkerhet. 

Vi finländare uppskattar det som är inhemskt och är stolta över vår rena mat: av de livsmedel som konsumeras i Finland är 80 procent inhemska. Även produktionen inom den inhemska livsmedelsindustrin baserar sig till stor del på användningen av inhemska jordbruksprodukter.

I dessa utmanande tider går ett tack till alla producenter av rena, inhemska livsmedel. Ni tryggar finländarnas livsmedelsförsörjning och svarar för er del för finländarnas övergripande säkerhet.

Ärade talman 

Situationen är utmanande för jordbruket. Bakgrunden till detta är en långvarig svag lönsamhet inom jordbruksproduktionen, den låga skörden under tillväxtperioden 2021 samt den ökade osäkerheten på den globala livsmedels- och insatsmarknaden, som tar sig uttryck i stora prisförändringar och problem med tillgången. Till exempel har tillgången på gödselmedel försämrats och priserna på dem stigit kraftigt sedan hösten 2021.

Trots att också producentpriserna har stigit, har de inte stigit lika mycket som produktionskostnaderna. 

Regeringen har vidtagit åtgärder på både kort och lång sikt:

Regeringen beslutade i våras om stödåtgärder för jordbruket som skulle genomföras så snabbt som möjligt. Av detta försörjningsberedskapspaket på cirka 300 miljoner euro riktar sig över 200 miljoner euro direkt till livsmedelsproduktionen. Detta är även i europeiskt perspektiv en mycket betydande stödhelhet. Genomförandet inleddes omedelbart och är nu på slutrakan: 

-    I juni betalade Skatteförvaltningen cirka 35 miljoner euro i förhöjd återbäring av energiskatt inom jordbruket.
-    I augusti–september betalades drygt 40 miljoner euro till svin- och fjäderfähushållningen samt trädgårdsodlingen.
-    I samband med kompensationsbidraget betalades till gårdarna i oktober närmare 90 miljoner euro och i slutet av året ytterligare 15 miljoner euro; stödet riktas på bred front till olika driftsinriktningar och områden.
-    Nästa år kommer det ännu att betalas ett stöd på ca 16 miljoner euro till husdjursgårdarna.
Jordbrukets verksamhetsförutsättningar har också stötts genom tidigare beslut.  Regeringen sänkte skatten på elström inom jordbruket till EU:s miniminivå vid ingången av 2021.

Ärade talman 

En lönsam primärproduktion är en grundläggande förutsättning för att trygga livsmedelsförsörjningen. Produktionens kontinuitet och etableringen av nya företagare i branschen förutsätter att lönsamheten förbättras jämfört med nuläget. Lönsamheten kan i viss mån främjas genom åtgärder på gårdsnivå, men långsiktig lönsamhet förutsätter att marknadsintäkternas andel av jordbrukarnas totala inkomster är större än för närvarande. 

Vi behöver alltså en rättvisare livsmedelsmarknad där primärproducenten får en större andel än för närvarande. Producentpriserna ska täcka produktionskostnaderna, och det säger sig självt att man också måste kunna försörja sig på arbetet. Dessutom måste investeringarna kunna betalas inom en rimlig tid.

Regeringen har främjat en rättvisare inkomstbildning genom att föreslå skärpningar i den livsmedelsmarknadslag som trädde i kraft 2019. Propositionen är för närvarande under behandling i riksdagen. Syftet med lagen är att trygga ställningen för de aktörer som har den svagaste ställningen i livsmedelskedjan. De viktigaste förslagen gäller förkortning av den längsta tillåtna betalningstiden, returnering av osålda produkter samt livsmedelsmarknadsombudsmannens uppgifter. 

Dessutom har jord- och skogsbruksministeriet på min begäran inlett en utredning om ett kostnadsindex för livsmedelssektorn. 

Även Konkurrens- och konsumentverket har inlett en utredning för att bland annat ta reda på hur det pris som konsumenten betalar fördelar sig mellan de olika aktörerna i kedjan. 

Ärade talman 

Långsiktiga visioner för jordbruket skapas också via EU:s system för jordbruksstöd. Jordbruket får i hela Europa ett betydande stöd som fördelas enligt gemensamma regler.  

Regeringen lyckades i förhandlingarna om EU-finansiering för jordbruket, och ett tack för detta hör även till statsministern. Jämfört med föregående period ökade EU-finansieringen med över 360 miljoner euro. Den nationella budgetfinansieringen hålls enligt regeringens riktlinjer på samma nivå som tidigare. Det sammanlagda beloppet av EU-finansiering och nationell finansiering för jordbruket och landsbygdsutvecklingen under innevarande finansieringsperiod är cirka 2 miljarder euro per år. Finansieringslösningarna bidrar till att trygga förutsättningarna för fortsatt produktion i hela landet.

Regeringen har också i övrigt utfört ett aktivt påverkansarbete inom EU. Själv träffade jag senast för cirka två veckor sedan jordbrukskommissionär Wojciechowski för att hitta en lösning för att säkerställa tidtabellerna för utbetalningarna under den nya programperioden. 

Ärade talman 

En hållbar tillväxt i framtiden kräver investeringar, också inom jordbruket. Under den nya CAP-finansieringsperioden riktas medel bland annat till utvecklande av gårdarnas konkurrenskraft, modernisering av produktionen, förbättring av miljöns tillstånd och ett hållbart produktionssätt samt förnybar energi. 

I vårens försörjningsberedskapspaket ökade regeringen också stöden för energiinvesteringar och främjande av biogasproduktionen.  

I CAP-planen stöds också bredbandsinvesteringar på landsbygden och andra livskraftsåtgärder på landsbygden. Vidare stärks både startstödet till unga jordbrukare och det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare. Alla dessa element skapar framtidstro för lantbruksföretagandet.

Att svara på förändringar i omvärlden och konsumenternas värderingar blir i fortsättningen en allt viktigare konkurrensfördel och lönsamhetsfaktor. 

Livsmedelsproduktionen är på global nivå fortfarande beroende av fossila produktionsinsatser. Den industri som tillverkar produktionsinsatser för jordbruket har också stor potential när det gäller att svara på miljöutmaningarna. Regeringen har främjat en frigörelse från fossila insatser bland annat genom att i försörjningsberedskapspaketet rikta tilläggsresurser till näringskretsloppet. På längre sikt måste industrin göra det möjligt för sektorn att frigöra sig från det fossilberoende som försvagar försörjningsberedskapen.

Om man svarar på förändringarna i omvärlden och konsumenternas värderingar öppnar detta också dörrar för livsmedelsexport. I detta arbete behöver vi i allt högre grad gemensamma ansträngningar av alla aktörer inom sektorn. 

Ärade talman 

Regeringen har fattat snabba beslut om de stödåtgärder som krävts både i samband med coronakrisen och energikrisen. Regeringen identifierade det akuta läget inom jordbruket redan tidigt i våras och vårt land var ett av de första EU-länder som riktade ett omfattande stöd till jordbruket via många olika kanaler i syfte att trygga livsmedelsförsörjningen och försörjningsberedskapen. Vid höstens budgetförhandlingar kunde regeringen således koncentrera sig på beslut genom vilka hushållen kompenseras för konsekvenserna av energikrisen.

Regeringen följer kontinuerligt situationen inom jordbruket och är beredd att reagera för att säkerställa att livsmedelsförsörjningen inte i något skede äventyras i Finland.

Antti Kurvinen