Forskargruppen undersöker laxbeståndens tillstånd
Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte i dag en forskararbetsgrupp för att undersöka tillståndet hos Östersjölaxen som förökar sig i Finland. Gruppen har till uppgift att samla vetenskaplig information om faktorer som påverkar laxbestånden och lägga fram utvecklingsförslag om hur informationen ska utnyttjas vid reglering av laxfisket. Förnyelsen av bestånden av vild lax bygger på yngelproduktion. Allt färre vandringsyngel överlever första biten av vandringen till havet. I dag ligger överlevnadsprocenten kring tio.
Arbetsgruppens mandattid löper ut 31.8.2011. Som ordförande arbetar Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets (VFFI) överdirektör Eero Helle. Gruppen som representerar den bästa expertisen inom laxforskning vid Helsingfors universitet och VFFI, ger en halvtidsrapport 1.3.2011.
Ministeriet ordnar separata diskussionsmöten för parterna inom fiske och skydd av lax. Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila ska leda en bred grupp som består av representanter för intressentgrupper. Gruppen samlas ihop i början av nästa år. Utifrån forskargruppens vetenskapliga information ska gruppen bedöma om det eventuellt finns behov att se över regleringen av laxfiske våren 2011.
I Finland finns två vildlaxälvar som mynnar ut i Östersjön och ungefär fem andra älvar där laxfisk i någon mån förökar sig naturligt. För att upprätthålla laxbestånden utför man årligen omfattande utplanteringar. Inom hela Östersjöområdet finns ca 30 vildlaxälvar. Förnyelsen av vild lax sker främst i Bottenviken; många av de andra bestånden inom området för södra Östersjön är utrotningshotade. På 2000-talet har till exempel Torne älv producerat i genomsnitt knappt en miljon vandringsyngel per år. Under de senaste åren har man utplanterat 5-6 miljoner yngel i Östersjön.
År 2009 installerades en laxräknare i Kattilakoski i Torne älv (ca 100 km från åmynningen). År 2009 uppgick antalet stigande lax till ca 32 000 och år 2010 till ca 17 000. I Simoälv har det funnits en räknare redan en längre tid. Antalet stigande lax har legat kring 1 000 per år. År 2010 var också dåligt i Simoälv: ca 700 stigande laxar. Laxfångsterna minskade i år såväl i Bottenviken som i de älvar som utmynnar i Bottenviken.
En ökning i sälpopulationen minskar också laxbeståndet på lång sikt. Antalet gråsälar uppskattas till ca 23 000. Även östersjövikaren har växt i antal.
Förbudet mot fiske med drivgarn har minskat fiskedödligheten hos lax. Förbudet har gällt sedan år 2008 i hela Östersjöområdet. Fiske med långrev har däremot ökat avsevärt. Enligt Internationella rådets för havsforskning (ICES) uppskattning fyrdubblades långrevsfisket i Östersjöns huvudbassäng under åren 2007 - 2009.
Skyddet och användningen av lax på en längre sikt behandlas i samband med totalreformen av lagen om fiske. Reformarbetsgruppens tidsfrist går ut 31.12.2011. Laxfisket påverkas utöver de nationella normerna också av den finsk-svenska överenskommelsen om Torne älv samt EU:s gemensamma fiskeripolitik som genomgår en revidering som bäst. EU arbetar också med en flerårig plan som gäller Östersjöns laxbestånd och som kommer att ligga till grund för den framtida regleringen av laxfiske.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
avdelningschef Pentti Lähteenoja, tfn 040 717 16 98
