Uppdateringar föreslås i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter – läs och ta ställning
Jord- och skogsbruksministeriet föreslår uppdateringar av den nationella förteckningen över invasiva främmande arter och den förordning som hör samman med förteckningen. Det föreslås att förteckningen kompletteras med arterna kanadensiskt gullris, jättegullris, höstgullris, tysklönn, rönnspirea, vitspirea och häggmispel samt svarthuvad snigel. Yttranden om förslaget kan lämnas till och med den 3 maj 2023.
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Att bekämpa främmande arter är därför centralt för att skydda den biologiska mångfalden. Vid bekämpningen är det viktigt att koncentrera sig på de arter som det är mest brådskande och mest kostnadseffektivt att bekämpa. Just sådana arter är de åtta nya arter som det nu föreslås att ska tas in i förteckningen över invasiva främmande arter. Arterna valdes ut på basis av en utvärdering i två steg, omfattande expertbedömningar och de resurser som för närvarande finns för att verkställa lagstiftningen om främmande arter.
Utvärderingen omfattade sammanlagt 38 arter eller artgrupper. Alla de arterna gick inte i detta skede vidare till fortsatt granskning, eftersom det i fråga om många arter behövs mer forskning om skadeverkningar och hanteringsmetoder. I fråga om många arter, till exempel puckellax och vitsvanshjort, ansågs det dessutom att lagstiftningen om främmande arter inte medför några betydligt effektivare metoder för att inverka på spridningen av arten eller minska dess skadeverkningar jämfört med annan gällande lagstiftning om arten i fråga. Forsknings- och utredningsprojekt för att ta fram effektivare bekämpnings- och hanteringsmetoder har redan inletts.
Vissa främmande växtarter, såsom sjögull, jättegröe och skråpar, anses det vara nationellt viktigt att bekämpa och begränsa utbredningen av, men det mest kostnadseffektiva sättet att hantera dessa för närvarande är riktad kommunikation för att stärka kunskaperna om hur man bekämpar dem. Det är därför meningen att den kommunikationen ska utvecklas och stärkas avsevärt i sommar.
Flera gullrisarter ska bekämpas och spridning av häggmispel och spireor förhindras
Kanadensiskt gullris är en art som utgör en hög risk för den biologiska mångfalden. Den är en stark konkurrent vars frön lätt sprider sig med vinden. Det är fortfarande möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt förhindra eller bromsa dess utbredning genom effektiv upplysning; blomställningarna bör plockas bort innan fröna börjar spridas. På samma sätt kan man förhindra att jättegullris och höstgullris sprids.
Vitspirea är en främmande art som sprider sig aggressivt, och med tanke på den biologiska mångfalden är den en stark konkurrent. Arten förekommer ännu inte i någon stor omfattning i naturen, och därför är det fortfarande möjligt att bekämpa den. Rönnspirea är en främmande art som det är arbetsdrygt och svårt att bekämpa. Denna art förekommer inte heller särskilt mycket i naturen än, och det är i proaktivt syfte som det nu föreslås att artens utbredning ska förhindras. Enligt förslaget ska förbud mot import av vitspirea och rönnspirea träda i kraft med omedelbar verkan. Eftersom arterna är populära trädgårdsväxter inom plantskole- och trädgårdsbranschen, föreslås det en övergångstid på två år för förbud mot försäljning och odling. Under den tiden hinner man informera fastighetsägarna om det kommande odlingsförbudet och skyldigheten att förstöra förekomster, och övergångstiden möjliggör också en gradvis utfasning av arterna inom plantskole- och trädgårdsbranschen.
Häggmispeln har redan spridit sig till skyddsområden och utgör ett hot för flera vårdbiotoper som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden. Det är viktigt att hindra den från att sprida sig ännu mer, i synnerhet genom förbud mot import och försäljning, som även de föreslås träda i kraft efter en övergångsperiod på två år. I detta skede föreslås inget förbud mot odling av redan befintlig häggmispel, eftersom den är så utbredd.
Genom verkställandet av den förordning som nu föreslås bli uppdaterad bidrar Finland till förverkligandet av de globala mål för bekämpning av invasiva främmande arter som ingår i EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och FN:s konvention om biologisk mångfald och som godkändes vid FN:s konferens om biologisk mångfald i Montreal. I Finland kommer förordningen att ha positiva effekter på skyddet av den biologiska mångfalden och den ursprungliga floran och faunan
Yttranden om förslaget kan lämnas till och med den 3 maj 2023. Se begäran om yttranden och motiveringspromemorian till förordningsförslaget.
Invasiva främmande arter har fastställts på nationell nivå och på EU-nivå
Den nationella förteckningen över invasiva främmande arter bildar tillsammans med EU:s förteckning över invasiva främmande arter och den övriga lagstiftningen om främmande arter en helhet för bekämpningen av invasiva främmande arter i Finland. De nationella hanteringsplanerna riktar bekämpningen till de ställen där bekämpningsåtgärderna gör störst nytta.
En främmande art är en växt, ett djur eller en organism som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat i ett område där arten inte annars hade kunnat etablera sig. Det finns tusentals främmande arter i Europa, men bara en del av dem orsakar så stora skadeverkningar att en aktiv bekämpning av dem betraktas som nödvändig antingen på unionsnivå eller i Finland.
De invasiva främmande arter som finns upptagna i EU-förteckningen eller i den nationella förteckningen får inte släppas ut i miljön eller importeras, säljas, födas upp, odlas eller innehas.
Mer information finns på webbportalen om främmande arter i Finland, i lagstiftningen om främmande arter och i hanteringsplanerna för främmande arter.
Ytterligare information:
Sanna Koljonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 048, sanna.koljonen(at)gov.fi
Johanna Niemivuo-Lahti, miljöråd, tfn 0295 162 259, johanna.niemivuo-lahti(at)gov.fi
