Utredning om en hållbar politik i fråga om vitsvanshjorten har publicerats

I en utredning som jord- och skogsbruksministeriet hade beställt bedöms vitsvanshjortens roll ur olika synvinklar och ges rekommendationer för att stärka en hållbar politik i fråga om vitsvanshjorten. I samband med utredningen har olika berörda grupper hörts i bred utsträckning. Utredningen om en hållbar politik i fråga om vitsvanshjorten publicerades den 2 mars 2023.

Målet var att få en heltäckande beskrivning av nuläget och förslag till åtgärder för en hållbar politik i fråga om vitsvanshjortar. Utredningen genomfördes av agronom Esa Härmälä och politices magister Lauri Kontro.  

Utredningen baserar sig på litteratur, ett omfattande intervjumaterial och ett diskussionsmöte med berörda grupper. Olika intressenter, organisationer och representanter för allmänheten hördes i bred utsträckning om regleringen och förvaltningen av vitsvanshjortstammen samt mål och utvecklingsbehov i fråga om dem. Trots att det fanns stora meningsskiljaktigheter om fördelarna och nackdelarna med vitsvanshjorten, märktes också att de olika aktörerna har förståelse för varandra. Fram till omkring 2010 har vitsvanshjorten i regel upplevts som ett positivt tillskott till den finländska faunan. Därefter har stammen fördubblats och problem och skador uppstått såväl i trafiken som inom jord- och skogsbruket, på gårdar och i naturen.

I utredningen ges en bakgrund till de skador som vitsvanshjorten orsakar samt organiseringen av jakten och viltvården. Det föreslås flera åtgärder för att utveckla dessa. I utredningen ges också rekommendationer för att utveckla utfodringen, handeln med hjortkött och den kommersiella jakten. 

-    Nu har vi fått en sammanställning av heltäckande information och konkreta åtgärdsförslag för politiken i fråga om vitsvanshjorten. Berörda grupper har hörts i bred utsträckning och jag är glad över att samarbetet trots meningsskiljaktigheter har varit konstruktivt. Det har en nyckelroll i förvaltningen av vitsvanshjortstammen och politiken i fråga om vitsvanshjorten. Den här utredningen skapar en god grund för fortsatt samarbete och för att utveckla politiken i fråga om vitsvanshjorten, säger jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen.

Det föreslås att populationstätheten även i fortsättningen ska minskas genom effektiv jakt särskilt i områden där populationstätheten är som störst. I områden där vitsvanshjortarna orsakar betydande skada (till exempel i skärgården) bör skadebaserade tillstånd att fälla vitsvanshjortar enligt utredningen beviljas mer flexibelt än i nuläget och även med avvikelse från arealbegränsningarna. I utredningen föreslås flera metoder för att utveckla regleringen av stammen. I synnerhet jaktföreningarnas verksamhet och utvecklingen av den anses ha en central roll. Det ses också som viktigt att höra såväl stadigvarande bosatta och fritidsboende i berörda områden, att bygga viltstängsel och att sätta upp fler älgband. När det gäller utfodring föreslås flera åtgärder för att övergå från utfodring som upprätthåller stammen till utfodring som lockbete. Syftet är att möjliggöra stora bytesmängder för att begränsa stammens storlek, men att dämpa den ökande effekt som utfodring kan ha på hjortarnas förökning.

I utredningsrapporten föreslås dessutom att man övergår från separat reglering av vitsvanshjortstammen till en övergripande stamreglering som omfattar alla små hjortdjur. Detta är mycket viktigt, eftersom klimatförändringarna gynnar alla små klövdjur, som nu ökar i antal. Det ses också som viktigt att forska djupare i till exempel vitsvanshjortens inverkan på ekosystemet, utfodringsplatsernas betydelse för spridning av sjukdomar samt de skador som vitsvanshjorten orsakar och konsekvenserna av dem. 

Utredningsrapporten (på finska) 

Ytterligare information: 

Vesa Ruusila, vilt- och fiskeråd, +358 295 162 051, vesa.ruusila(at)gov.fi
Esa Härmälä, agronom/Frostia Oy, +358 400 874 209, esa.harmala(at)outlook.com
Lauri Kontro, politices magister, +358 400 406 933, lauri.kontro(at)kolumbus.fi