Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder:
Polisens Harva-tilläggsanslag ska användas för att förbättra säkerheten i glesbygder

Jord- och skogsbruksministeriet 28.11.2018 14.45 | Publicerad på svenska 3.12.2018 kl. 14.18
Nyhet
Polisens Harva-tilläggsanslag ska användas för att förbättra säkerheten i glesbygder

- Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena, säger ordföranden Anne Kalmari.

Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november 2018 både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, varför lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.

Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån.

Enligt polisen ska det nya anslaget primärt reserveras för de polisinrättningar som haft flest problem med responstiderna. Den lokala polisens enheter (inte huvudstadsregionen) ska få 33 årsverken till (1,8 miljoner euro). Ytterligare ska man avsätta medel för övriga verksamhetsutgifter, såsom dagpenningar, bränslekostnader osv. (1,4 miljoner euro). Det handlar om en engångsfinansiering som enligt polisen inte kan användas för att inrätta ordinarie tjänster. 

Enligt polisen hjälper anslaget att hålla kvar dagens servicenivå ännu nästa år. Under de närmaste åren kommer tiden för att få hjälp förmodligen att bli ännu längre i glesbygder om finansieringen stannar på dagens nivå.

Den parlamentariska arbetsgruppen är väl medveten om polisens utmanande resursläge. En utredning som gruppen fått visar att i själva verket täcker tilläggsanslaget det existerande underskottet och kommer antagligen inte att leda till fler nya polistjänster i glesbygden.

Tilläggsanslaget ger dock möjligheter till bättre beredskap och patrullering, men det räcker inte. Det handlar om människornas grundlagsenliga rättighet till säkerhet. Vi behöver omedelbart fler poliser i glesbygder. Riksdagens anslag är också avsett för det ändamålet. Glesbygderna behöver också långsiktig finansiering. Inrikesministeriet ska övervaka att de pengar som anvisas för glesbygder används för de ändamål de är avsedda för.

Ett problem är också att antalet poliser är så litet att det blir svårt att tillsätta de eventuella nya tjänsterna.  För tillfället har nästan varenda polis en arbetsplats. De nuvarande 400 studieplatserna har man inte heller kunnat fylla på grund av bristen på lämpliga sökande. Polisutbildningen ska göras mer lockande och de studiesociala förmånerna återinföras. På lång sikt ska antalet studieplatser ökas.

Ytterligare information:

Anne Kalmari, riksdagsledamot, ordförande, tfn 09 432 3073, Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder
Tytti Määttä, stadsdirektör, vice ordförande, tfn 044 725 5220, Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder
Christell Åström, konsultativ tjänsteman, sekreterare, tfn 029 516 2030, jord- och skogsbruksministeriet
Tarja Lukkari, specialsakkunnig, sekreterare, tfn 0400 372 082, Glesbygdsnätverket

Statsrådet tillsatte parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder den 19 oktober 2017 för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.11.2017–30.9.2019. Arbetet baserar sig på Strategin för utveckling av glesbygden 2017–2020 som publicerades 2017. Riksdagsledamot Anne Kalmari är ordförande för arbetsgruppen.