Finländare vill bekämpa främmande arter

Äntligen har vi vaknat upp till en omfattande diskussion om främmande arter (se Fingerpori och Karlsson). På listan över de mest sökta orden på Google placerade sig vresros, som är en invasiv främmande art, på fjärde plats i Finland 2019 (Yle 11.12.2019). TOP 10-listan visar att besökarna på webben diskuterade och sökte information om vresros nästan lika flitigt som om köpcentret Tripla och till och med mer än om elsparkcyklar eller Amos Rex.

När jord- och skogsbruksministeriets förordning och den nationella förteckningen över främmande arter trädde i kraft i början av juni 2019 insåg många finländare att de har invasiva främmande arter på bakgården. Vresros, men också blomsterlupin, parkslide och vattenpest samt djur som spansk skogssnigel och mink är exempel på arter som ingår i den nationella förteckningen.

Den nationella förteckningen över invasiva främmande arter omfattar för närvarande nio växtarter, sex djurarter och en hybrid samt åtta djurartsgrupper. EU-förteckningen över invasiva främmande arter  innehåller sammanlagt 66 invasiva främmande arter. De arter som ingår i EU-förteckningen och den nationella förteckningen får inte importeras, födas upp, odlas, säljas eller på annat sätt innehas eller släppas ut i miljön.

Trots att vresros just nu är det populäraste samtalsämnet, träder förbudet mot att odla den i kraft först efter en övergångsperiod på tre år, det vill säga i juni 2022.

Människor lämnas inte ensamma med sina vresrosbuskar. Anvisningarna för att identifiera och bekämpa växten preciseras ytterligare före sommaren. En nationell hanteringsplan med prioriterade bekämpningsområden och effektiva bekämpningsverktyg är under arbete. Det ser ut att bekämpningen också kommer att få ytterligare anslag, vilket sker för första gången under den tid det funnits främmande arter i Finland. Regeringsprogrammet lyfter på tre ställen fram vikten av att bekämpa invasiva främmande arter. Detta har för första gången lett till öronmärkta budgetpengar som enligt de gemensamma målen ska tjäna så många projekt och aktörer som möjligt.

Finland är inte det enda landet som bekämpar invasiva främmande arter. EU-förordningen om invasiva främmande arter kräver att alla EU-länder vidtar bekämpningsåtgärder. Globalt sett är främmande arter enligt vetenskapliga bedömningar ett av de största hoten mot naturens biologiska mångfald. Genom den internationella konventionen om biologisk mångfald ska de gemensamma målen för 196 länder skärpas ytterligare inför det kommande årtiondet. Arktis har en egen strategi för främmande arter och egna verksamhetsmål.

För att det inte ska bli oklart för någon, följer här ännu en gång definitionen av främmande arter: Med främmande arter avses djur, växter och andra organismer som människan har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. En främmande art avses vara invasiv särskilt om den, när den kommer ut i naturen, kan skada den biologiska mångfalden till exempel genom att tränga undan ursprungliga arter, sprida sjukdomar, jaga ursprungliga arter eller konkurrera om samma boplatser eller föda. De invasiva främmande arter som definieras i EU:s och Finlands lagstiftning ska bekämpas.

Johanna Niemivuo-Lahti, ordförande, Delegationen för frågor om hantering av främmande arter

Mer information om främmande arter:
Portalen för främmande arter
Jord- och skogsbruksministeriets webbplats
Anvisningar för trädgårdsmästare på delegationens webbplats