Laxfisket i Bottniska viken regleras för att trygga ett hållbart fiske

Internationella havsforskningsrådet rekommenderade i sitt vetenskapliga råd (ICES) i maj 2023 ett förbud mot laxfiske i havsområdet från Åland till Kvarken på grund av försämringen av laxbeståndet i Ljungan älv på svenska sidan som en följd av sjukdomsläget.

I enlighet med den riktlinje som riksdagen beslutat om främjar jord- och skogsbruksministeriet utifrån ICES vetenskapliga råd en sådan lösning där de fiskebegränsningar och tekniska fiskebestämmelser för laxfiske som fastställts för 2022 och 2023 förlängs också till 2024 och laxfisket regleras tidsmässigt och regionalt för att stödja en snabb återhämtning av laxbeståndet i Ljungan älv. Dessutom har riksdagen slagit fast att man vid fastställandet av fiskekvoterna också ska beakta de senaste vetenskapliga rönen om den mycket svaga uppgången av lax i Torne älv och Simo älv 2023 och att kommersiellt fiske och fritidsfiske ska behandlas jämlikt när fisket regleras.

Jordbruks- och fiskerirådet fattade i oktober 2023 beslut om fiskekvoter för Östersjön för 2024. Rådet beslöt i enlighet med kommissionens förslag om förbud mot kommersiellt fiske i ovan nämnda havsområde (söder om latitud 63.30´N = cirka söder om Nykarleby) och om att man inom fritidsfisket får fånga fettfeneklippt lax med regeln en lax per fiskare och dag.

Vid förhandlingarna i fiskerirådet gick kommissionen inte med på att godkänna de precisionsregleringsåtgärder som Finland och Sverige föreslagit för att skydda lax från Ljungan, utan krävde att de skulle utvärderas av ICES. Kommissionen, Finland och Sverige gjorde ett uttalande om att de i samarbete utan dröjsmål kommer att sträva efter att få ett expertutlåtande från ICES genom teknisk konsultation. Denna process har varit en stor besvikelse, eftersom det i förra veckan, trots det ständiga påskyndandet, har visat sig att ICES inte kommer att ge ett sådant expertutlåtande förrän tidigast i maj. Detta är alldeles för sent med tanke på regleringen av det nationella laxfisket. Situationen har redan nu orsakat oskälig osäkerhet bland kommersiella fiskare, fritidsfiskare och företagare inom fisketurismen.

Åtgärder för att trygga ett hållbart laxfiske:

Vetenskapligt fiske. I EU:s beslutsprocess om laxfiske har det tydligt framgått att vi inte har tillräckligt med aktuell vetenskaplig information som behövs för beslutsfattandet om förekomsten av lax från Ljungan i kommersiellt fiske och fritidsfiske längs Finlands kust. Informationen om detta är central med tanke på beslutsfattandet, eftersom det beslutade förbudsområdet och de socioekonomiska konsekvenserna av det baserar sig enbart på laxbeståndets tillstånd i Ljungan och dess uppskattade förekomst. Av Finlands fångstprov i Bottniska viken åren 2017–2020 har lax från Ljungan inte konstaterats och laxfiskets struktur har förändrats till ett kustnära och småskaligt fiske. Därför har jord- och skogsbruksministeriet i dag meddelat kommissionen att ministeriet inleder det vetenskapliga laxfiske som EU-lagstiftningen möjliggör och sänt en plan för detta till kommissionen för insamling av vetenskaplig information.

Enligt planen kan 45 kommersiella laxfiskare som 2022 eller 2023 fått minst 20 laxar i havsområdet i fråga och alla fritidsfiskare delta i det vetenskapliga fisket. Innan ett vetenskapligt fiske kan utövas skickas ett fisketillstånd för detta till kommersiella fiskare och fritidsfiskare informeras separat. Vid vetenskapligt fiske förutsätts det att fiskarna i fråga om all vild lax som de har fångat registrerar fångstplats och fångsttid, vikt, längd och kön samt tar fjällprov för analyser av laxens ursprung, som ger information om eventuell förekomst av lax från Ljungan i fångsten.
Kommissionen kan sända Finlands plan till EU:s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen (STECF) för bedömning. Finland kan bli tvunget att precisera eller ändra sin plan i enlighet med STECF:s kommentarer.

Reglering av fisket. Finland har för avsikt att genomföra ovannämnda vetenskapliga fiske i enlighet med de fiskebegränsningar som planerats för att skydda lax i Ljungan och som sänts till ICES för bedömning. Eftersom man på basis av tidigare forskningsrön har uppskattat att största delen av den lax som härstammar från Ljungan vandrar längs vår kust under veckorna 18–21, inleds det vetenskapliga laxfisket i forskningsområde 27.5, vilket i de sydligaste områdena innebär en senareläggning av den tidigare tidpunkten för laxfiskestarten med nästan fyra veckor. Det vetenskapliga fisket kan bedrivas inom fyra sjömil från baslinjen. Även om laxfångsten i maj är liten, har denna begränsning en positiv inverkan också på andra laxar än Ljungans vandring mot deras lekälvar.

Dessutom ska regleringen skärpas vid det vetenskapliga fisket i Skärgårdshavet så att kommersiella fiskare på samma sätt som i Bottniska viken får använda endast en storryssja från 27 maj till 9 juni, två storryssjor från 10 till 16 juni och därefter högst fyra storryssjor. På så sätt förblir fiskeansträngningen begränsad under början av fiskesäsongen.

Storleken på Finlands laxfiskekvot. Jord- och skogsbruksministeriet delar riksdagens och andra aktörers stora oro över den svaga uppvandringen av lax i Torne älv och Simo älv i fjol. Därför har jord- och skogsbruksministeriet till skillnad från tidigare år beslutat att inte ta emot kvotöverföringar som utlovats av andra EU-medlemsstater i Östersjön. Till följd av detta är Finlands laxfiskekvot för Bottniska viken och huvudbassäng 16 661 laxar för 2024 (13 945 laxar enligt rådets beslut och 2 716 laxar som överförs automatiskt från fjolåret), vilket innebär en minskning med nästan 39 procent jämfört med Finlands fiskekvot på 27 163 laxar från fjolåret. Finlands laxkvot har aldrig tidigare varit så liten. På grund av de stränga regleringsåtgärderna och den begränsade flexibiliteten i de fiskarvisa laxkvoterna förväntas den inte bli uppfylld.

Genom dessa åtgärder som stöder varandra gör jord- och skogsbruksministeriet det möjligt att skydda Ljungans lax, genomföra ett preciserat laxfiske vid Finlands kust och samla in den vetenskapliga information som behövs för beslutsfattandet samt stärka förutsättningarna för att lekvandringen till Torne älv och Simo älv ska lyckas i enlighet med Finlands mål som riksdagen har fastställt.

Skribenten är chef för jord- och skogsbruksministeriets fiskerihushållningsenhet