Blogg

Livsmedelsmarknadslagen överbryggar livsmedelskedjans förtroendekris

Maija Heinonen Publiceringsdatum 30.10.2020 11.50 Blogg JSM

Det här året har varit exceptionellt på grund av coronapandemin, och ministeriet har satsat på åtgärder som hjälper branschens aktörer att ta sig ut ur krisen och som säkrar att konsumenterna även under de kommande åren får finländska jordbruksprodukter och livsmedel. 

Utöver coronaåtgärderna har också reformen av livsmedelsmarknadslagen gått vidare i snabb takt. En regeringsproposition som gäller reformen lämnas till riksdagen ännu i höst. Propositionen bidrar också till regeringsprogrammets mål Ett livskraftigt Finland, vars syfte är att förbättra jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Lagen kommer ut nästa vår och den tillämpas senast från ingången av november 2021. 

Den gällande livsmedelsmarknadslagen trädde i kraft vid ingången av 2019. Syftet med lagen var att få livsmedelsmarknaden att fungera bättre och att trygga ställningen för de aktörer som har den svagaste positionen i kedjan.  Lagen är nödvändig eftersom det råder en betydande obalans i förhandlingspositionen mellan producenter och köpare av jordbruksprodukter och livsmedel. 

Dagligvaruhandeln i Finland är väldigt koncentrerad. De tre största kedjorna står för mer än 92 procent av marknaden. Det finns sammanlagt ungefär cirka 1 770 livsmedelsföretag, men största delen av marknaden inom många sektorer kontrolleras av ett fåtal stora aktörer. Antalet jordbruksproducenter uppgår däremot till över 47 000. 

I den nationella lagen tas nu in bestämmelser om de förbud mot otillbörliga handelsmetoder som EU-direktivet från april 2019 kräver samt  bestämmelser om tillsynen över att förbuden följs och om sanktioner i samband med överträdelse av förbuden. En författning på EU-nivå behövdes eftersom de flesta medlemsländer redan hade egen nationell lagstiftning som till många delar avviker från varandra. Genom direktivet harmoniserades dessa lagar genom att en miniminivå för skyddet fastställdes. 

Den nya lagen förbjuder långa betalningstider, annullering av en order med kort varsel, ensidiga ändringar av villkoren, betalningar som inte är kopplade till försäljningen, kommersiella repressalier samt obehörigt utnyttjande av företagshemligheter. 

Att av säljarna ta ut kostnader för att återlämna, lagra, inkludera i produktsortimentet och marknadsföra köpta produkter är inte tillåtet om det inte särskilt har avtalats om dessa kostnader. Vidare ska köparen på säljarens begäran skriftligen bekräfta villkoren i leveransavtalet. Som tillsynsmyndighet fortsätter livsmedelsmarknadsombudsmannen som är placerad vid Livsmedelsverket. Ombudets uppgifter kommer att utvidgas i och med den nya lagen.

Enligt propositionen är tillämpningsområdet enklare än i direktivet eftersom förbuden tillämpas på all försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel när köparen har större omsättning än säljaren och köparens omsättning är mer än 2 miljoner euro. Regleringen gäller också myndigheter samt hotell- och restaurangbranschen, men minimigränsen gör att till exempel små kaféer, restauranger och kiosker faller utanför regleringen. 

Som det ser ut nu är de nationella bestämmelserna om annulleringar och betalningstider striktare än i direktivet eftersom 30-dagarsregeln i princip ska gälla alla jordbruksprodukter och livsmedel. 

Även om den nya lagen inte innehåller bestämmelser om producentpriser, ger den tydliga spelregler för handeln. Dessa behövs för att öka förtroendet mellan aktörerna i livsmedelskedjan och skapa förutsättningar för produktionsbeslut på lång sikt.

Maija Heinonen, konsultativ tjänsteman
Skribenten är en av sekreterarna i den arbetsgrupp som berett reformen av livsmedelsmarknadslagen

JSM Maija Heinonen

Kommentera