Barns och ungas deltagande i skolmåltiderna väckte diskussion på Yles diskussionsfestival Bra sagt
Jord- och skogsbruksministeriet ordnade två diskussioner om skolmåltiderna vid Yles nya festival Bra sagt, som ordnades i Tavastehus den 30 september. Diskussionerna genererade många synpunkter som kommer till nytta vid beredningen av programmet för utveckling av skolmaten.
Skolmåltiderna visade sig vara ett viktigt ämne för många, och det framfördes många tankar och synpunkter om temat under diskussionerna. Åtta personer deltog i en konfidentiell diskussion, och sju personer deltog i en popup-diskussion. Diskussionsdeltagarna representerade olika åldrar och bakgrunder. Vid popup-diskussionerna fick också publiken komma till tals. Vid diskussionerna användes metoden Dialogpaus och diskussionstemana var följande: ”Är skolmåltiderna effektiv massbespisning eller en stund för rekreation?” och ”Är skolmåltiderna uppskattade eller känns de som ett tvång?”.
- Diskussionen bekräftade erfarenheterna av att det krävs starkt samarbete mellan olika parter för att utveckla skolmåltiderna. Att ta hänsyn till olika perspektiv är av avgörande betydelse för att utvecklingsarbetet ska gå framåt. Trots att det i praktiken ibland kan vara svårt att hitta metoderna, finns det entusiasm och vilja att utveckla skolmåltiderna, säger skolmatskoordinator Virpi Kulomaa.
Diskussionsdeltagarna var eniga om att man i större utsträckning vill inkludera eleverna i skapandet av måltidssituationen. Eleverna upplevdes ha för små möjligheter att inverka på måltiderna, trots att diskussionsdeltagarna ansåg att man bör lyssna till eleverna när skolmåltiderna utvecklas.
Även matfostran i ett vidare perspektiv behandlades, och vid diskussionerna framfördes tankar om skolmaten och matfostran som ett separat skolämne.
Det uttrycktes önskemål om att skolmaten borde integreras mer i själva undervisningen, till exempel genom att eleverna får bekanta sig med olika länders matkulturer eller att de får lära sig vad måltidens pris utgörs av. Att engagera föräldrarna i frågor som gäller skolmåltiderna sågs också som en bra idé, till exempel i samband med matservering vid föräldramöten.
Det märktes också att det finns sådant som kan utvecklas vid skolmåltiderna
Det satsas mycket på skolmåltiderna, men även sådant som behöver utvecklas kom fram vid diskussionerna. Det reserveras inte alltid tillräckligt med tid för måltiderna, och lokalerna kan vara trånga eller borden för små. Diskussionsdeltagarna ansåg att vegetarisk mat borde serveras i alla skolor, så att barnen och ungdomarna ska kunna välja vad de äter. I det sammanhanget fördes också dialog om hur viktigt det är med matro och i synnerhet om att andra inte borde kommentera vad någon har på sin tallrik.
- Måltidernas sociala betydelse framkom starkt vid diskussionerna. För unga är det särskilt viktigt att äta tillsammans med kompisarna. Det borde stödjas till exempel genom tillräckligt med tid och goda förutsättningar för måltiderna. Det finns också en rädsla för att bli tvungen att sitta ensam och äta, vilket kan bli ett hinder för att över huvud taget delta i skolmåltiderna. Det här problemet borde man försöka hitta lösningar på i skolorna, till exempel med hjälp av stödelever, säger Kulomaa.
Lärarens roll under måltiderna gjorde diskussionsdeltagarna betänksamma. Lärarnas intresse för att delta i måltiderna är nämligen varierande. Diskussionsdeltagarna funderade över om lunchen skulle kunna vara gratis också för lärarna.
Sist och slutligen ses skolmåltiderna som en källa till gemenskap. Det är en trevlig och social stund, som är mycket viktig för eleverna.
Skolmåltiden är ett ypperligt tillfälle att möta varandra, och därför är den också värd att ta vara på. Småprat och ögonkontakt är en del av lyckade skolmåltider och av en hänsynstagande kultur.
- Jag vill rikta ett varmt tack till våra inbjudna gäster och publiken för aktivt deltagande och värdefulla åsikter. Vid de gemensamma diskussionerna framkom synpunkter som vi har stor nytta av i arbetet för att utveckla skolmaten, summerar Kulomaa.
Mer information :
Skolmatskoordinator Virpi Kulomaa, jord- och skogsbruksministeriet, tfn. 050 4673 161
