Befolkningsutvecklingen gör att utbildningen inom skogsbranschen behöver utvecklas

I skogsbranschen behövs även i fortsättningen tillräckligt många yrkesmänniskor med aktuell kompetens som lämpar sig för arbetsuppgifterna inom branschen. Det faktum att de unga årskullarna blir allt mindre och koncentreras till regioncentrum innebär dock utmaningar för hela branschen och utbildningen inom den på ett helt nytt sätt redan under de närmaste åren. Enligt en färsk rapport bör utbildningssystemet inom skogsbranschen utvecklas så att det blir flexiblare och bättre klarar av att reagera på branschens behov.

Under våren 2020 samlade jord- och skogsbruksministeriet olika aktörer till ett nätverk med syfte att utveckla utbildningen inom skogsbranschen. Nätverket fick till uppgift att granska missförhållanden och kompetensunderskott i utbildningen inom branschen samt fastställa de viktigaste utvecklingsbehoven inom såväl examensutbildningar som fortbildning inom skogsbranschen. Nätverkets slutrapport överlämnades till det nationella skogsrådet den 15 mars 2022. 

Enligt rapporten är befolkningsutvecklingen en utmaning för hela skogsbranschen, eftersom de yngre årsklasserna blir avsevärt mindre fram till 2040 och de flesta i de årsklasserna dessutom bor i regioncentrum. För närvarande ordnas utbildning inom skogsbranschen i huvudsak nära arbetsplatserna i områden med mycket skog, dvs. i områden där befolkningen minskar. 

Enligt rapporten bör utbildningssystemet utvecklas bland annat genom pilotförsök som spänner över flera examensnivåer och regioner i syfte att minska överlappande utbildning på högskolenivå och främja att i synnerhet yrkesutbildningen finns nära den unga delen av befolkningen. Beredskapen att röra sig enligt arbetskraftsbehovet bör så småningom ökas i takt med att studierna framskrider. Det minskande antalet studerande och de minskande ekonomiska resurserna bör styras till examina som motsvarar arbetskraftsbehovet, och utbildningen bör centraliseras på ett sådant sätt att den regionala tillgängligheten tryggas. 

Man måste få tillräckligt med arbetsförmögna och motiverade studerande att söka till och bli antagna till utbildningen för skogsmaskinförare. Dessutom finns det ett klart behov av ett nationellt lämplighetsprov inom branschen. Vid antagningen till examensutbildningen till skogsarbetare–producent av skogstjänster bör det återinföras ett krav på ett för yrket lämpligt hälsotillstånd, och utbildningen i biltransport av trävaror bör ges en profilhöjning genom att koncentrera utbildningen till ett kompetensområde. 

Rapporten är ett led i genomförandet av den nationella skogsstrategin

Rapporten från nätverket för utveckling av utbildningen inom skogsbranschen är ett led i genomförandet av den nationella skogsstrategin. Utöver utvecklingsförslag som gäller examensutbildning innehåller rapporten också förslag som gäller kontinuerligt lärande och utveckling av det samt initiativ till utveckling av kommunikationen om branschen för att göra den mer attraktiv.

”Den allt hårdare konkurrensen om studerandena kräver gemensamma insatser för att förbättra branschens image och utveckla kommunikationen om den”, säger Satu Rantala, konsultativ tjänsteman och ordförande för arbetsgruppen. ”Det finns många positiva sidor att förmedla om arbetet inom skogsbranschen. På alla nivåer och i alla kanaler bör man ansvarsfullt, sanningsenligt och tidsenligt visa vad skogsproffsen kan och gör i sitt arbete.” 

Utbudet av kontinuerligt lärande bör enligt rapporten utvecklas så att det stöder karriärutvecklingen och även beaktar vilka yrkeskunskaper som behövs. I takt med att antalet vuxenstuderande ökar bör dessutom finansieringsmodellerna för vuxenstudier reformeras, så att de stöder individernas karriärutveckling och bättre lämpar sig även för finansiering av kortvarig kompletterande utbildning och fortbildning.

•    Utvecklingsnätverkets slutrapport (på finska) 
•    Utvecklingsnätverkets resultatseminarium fredag 18.3 kl. 10.00–12.00: Mer information och anmälan

Mer information om rapporten och resultatseminariet:

• Satu Rantala, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, 0295 162 045, satu.rantala@gov.fi
• Eila Lautanen, utvecklingschef, Arbetseffektivitetsföreningen, 044 714 3686, eila.lautanen@tts.fi