Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Behovet att ändra lagen om vattentjänster analyseras utifrån färska utredningar

Jord- och skogsbruksministeriet 6.7.2020 10.36
Pressmeddelande

De nyligen framtagna utredningarna om hur lagen om vattentjänster fungerar och om kontrollmodellerna på andra håll i Europa visar att fungerande vattentjänster kräver tillräckligt starka vattentjänstverk samt en effektiv ägarstyrning och kontroll. Behovet av att ändra lagstiftningen diskuteras i höst utifrån utredningarna. Utöver att man ser över lagstiftningen försöker man hitta sätt att säkra kompetensen och sköta det eftersatta underhållet.

Till stöd för beredningen av den nationella reformen av vattentjänsterna har det tagits fram en bedömning av hur den gällande lagstiftningen om vattentjänster fungerar samt en utredning om erfarenheterna av kontrollen över ekonomin och styrningen av vattentjänstverk i Europa. Bedömningen har utarbetats av diplomingenjören Risto Saarinen och utredningen av  diplomingenjören Paul Silfverberg vid konsultbyrån Planpoint Oy. 

Svaren i en intervjuundersökning visar att man bör överväga att ändra lagen om vattentjänster i fråga om tre helheter: vattentjänstverkens verksamhetsområden och anslutning till vattentjänstnätet, dagvattenhanteringen samt vattentjänstverkens ekonomi och ägarfrågor. De intervjuade lyfte också fram brister i att följa lagen, oklarheter i ansvarsfördelningen i fråga om kontrollen samt myndighetsverksamhetens knappa resurser. 

Lagen om vattentjänster förutsätter att kostnaderna för verksamheten täcks med avgifter som tas ut av kunderna. Högst en skälig avkastning är tillåten för ägaren, men storleken på avkastningen har inte fastställts. Försummelse av reparationer och saneringar är ett problem som man inte har reagerat tillräckligt på. 

”Det är viktigt att vi hittar nya lösningar för att utveckla kompetensen inom vattentjänstsektorn samt för att kunna sköta vattentjänstegendomen”, säger Jaana Husu-Kallio, kanslichef vid jord- och skogsbruksministeriet. 

Syftet med lagstiftningen är redan i nuläget att trygga kvaliteten på vattentjänsterna och att se till att hälso- och miljökraven uppfylls. I Finland finns det ingen särskild tillsynsmyndighet för vattentjänster med uppgift att övervaka och styra vattentjänstverkens ekonomi. Det har inrättats en kontrollmyndighet i ungefär hälften av de europeiska länderna. Alternativ till att inrätta en ny myndighet är att utveckla den nuvarande myndighetskontrollen, ägarstyrningen i kommunerna och referentgranskningen.

Frågan om privatisering av vattentjänster togs upp till diskussion i början av 2020 då vissa kommuner planerade att öka det privata ägandet i sina flerbranschföretag. Diskussionen gav upphov till ett medborgarinitiativ mot privatiseringen: ”Vattnet är vårt” som för närvarande behandlas i riksdagen. 

”Utredningarna underbygger höstens arbete med att se över lagen om vattentjänster. Då lyfter man också fram frågan om att stävja privatiseringen. Det är viktigt att kommunerna och områdets invånare är vattentjänsternas majoritetsägare under alla omständigheter”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  

Bilagor: 
Bedömning av hur lagen om vattentjänster fungerar, Risto Saarinen (på finska)
Reglering av vattentjänster (kontroll och styrning) i Europa, Paul Silfverberg (på finska)

Ytterligare information:
Annukka Kimmo, specialmedarbetare, tfn 050 478 0226 (förfrågningar om intervju med ministern), [email protected]
Katri Vasama, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 241, [email protected]
Risto Saarinen, diplomingenjör, tfn 045 7872 2003 (Bedömning av hur lagen om vattentjänster fungerar)
Paul Silfverberg, diplomingenjör, tfn 040 544 4286 (Reglering av vattentjänster i Europa)
 

Jari Leppä Nationella vattentjänstreformen Vatten