Budgetramsförhandlingarnas resultat: finansieringen för jordbruk och landsbygdsutveckling tryggad
Europeiska rådet har nått en överenskommelse om EU:s kommande fleråriga budgetram, det vill säga långtidsbudget för perioden 2021–2027, och om ett återhämtningsinstrument för ekonomin efter coronapandemin. Finlands mål om stark EU-finansiering för jordbruket och landsbygden under den kommande sjuårsperioden uppnåddes.
EU-ländernas stats- och regeringschefers förhandlingar om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 avslutades på tisdagen med en emotsedd kompromiss. Under förhandlingarna löstes bland annat frågan om storleken på de direkta stöden till medlemsländerna under den kommande sjuårsperioden och den totala nivån på finansieringen för landsbygdsutveckling. I samband med förhandlingarna kom också medlemsländerna överens om vissa allmänna riktlinjer angående jordbrukspolitiken. Riktlinjerna handlar bland annat om frivilliga gårdsspecifika stödtak och en utjämning av de direkta stöden mellan EU-länderna. Stödtaket kommer inte enligt denna modell att försvaga det finska jordbrukets konkurrenskraft och reformer eftersom tillämpandet är frivilligt och gäller endast en del av de direkta stöden.
Finland kommer enligt en preliminär beräkning att få nästan lika mycket direkta EU-stöd för jordbruket som under den innevarande perioden. Under förhandlingarna försvarade Finland i synnerhet en stark finansiering för landsbygdsutvecklingen, och Finland kommer enligt de preliminära kalkylerna att få en aning mer än under den aktuella perioden 2014–2020. Återhämtningsfinansieringen på grund av coronapandemin gäller också den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet genom anslaget för landsbygdsutveckling. Återhämtningsfinansieringen ger välbehövlig ny energi åt arbetet mot klimatförändringar, främjandet av biogas och tryggandet av digital service på landsbygden.
Finland kommer att få över 900 miljoner årligen för jordbruket och landsbygdsutvecklingen, vilket är ca 6 procent mer än under innevarande period. Av detta totala belopp utgör de direkta jordbruksstöden lite mer än 500 miljoner euro och finansieringen för landsbygdsutveckling ca 400 miljoner euro per år.
De exakta beloppen och fördelningen under ramperiodens olika år preciseras genom EU-förordningar under de kommande månaderna.
”En stark landsbygdsfinansiering var en av Finlands prioriteringar under förhandlingarna och jag är mycket nöjd att EU-finansieringen nu kommer att stiga. Det är också viktigt med tanke på målen i vårt regeringsprogram. Med hjälp av finansieringen för landsbygdsutveckling främjar vi såväl jordbrukets konkurrenskraft, klimat- och miljöåtgärder som affärsverksamhet på landsbygden”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har hängt på beslutet om finansieringen. Nu kan reformen drivas vidare på EU-nivå. Den nationella beredningen om de framtida stödsystemens mer detaljerade finansiering och villkor får samtidigt ny fart. Reformen förväntas få en tvåårig övergångsperiod så att den träder i kraft från och med 2023. Genom det finansieringspaket som EU nu enats om tryggas såväl övergångsperiodens åtgärder som jordbrukspolitikens reform.
”Vi har nu möjligheten att effektivt föra reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken vidare och in i mål. Jag anser att det är viktigt att finansieringens villkor gör det möjligt att beakta Finlands specialbehov inom ramen för reformen. Vi har arbetat hårt för den här lösningen och jag är mycket glad över den uppnådda överenskommelsen”, säger Leppä.
Ytterligare information:
Kari Valonen, lantbruksråd, tfn 029 516 20 47
Martti Patjas, konsultativ tjänsteman, tfn 029 516 24 74
Satu Haapaniemi, ministerns specialmedarbetare, tfn 029 516 20 58
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(at)mmm.fi
