Ett förslag om rättvisa och kostnadseffektiva metoder för att minska utsläppen av växthusgaser från torvåkrar har publicerats

Naturresursinstitutet (Luke) har berett ett förslag till fördelning av det anslag på 30 miljoner euro som har anvisats för våtmarksodling. Jord- och skogsbruksministeriet hade beställt utredningen för att få ett förslag till hur återvätning av åkrar i enlighet med klimatplanen för markanvändningssektorn i praktiken bör genomföras för att utsläppsminskningsmålen ska uppnås i sin helhet. Det alternativ som rekommenderas starkast är ett anbudsförfarande där markägare betalas för att höja grundvattennivån på sina torvåkrar.

I mars 2022 beslutade regeringen att anvisa 30 miljoner euro för våtmarksodling i samband med det så kallade försörjningsberedskapspaketet för jordbruket. Anslaget ingår i statsbudgeten för 2023 och kan användas 2023–2025. Anslaget gör det möjligt att testa nya slags incitament för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket. 

Åkrar på torvmark ger upphov till mer än hälften av alla utsläpp från jordbruket, trots att de utgör endast 10 procent av den sammanlagda åkerarealen. Det betyder att minskning av utsläppen från torvåkrar är ett kostnadseffektivt sätt att uppnå betydande utsläppsminskningar redan på relativt små arealer. Att höja grundvattennivån så att den ligger nära markytan är det effektivaste sättet att bromsa nedbrytningen av torven i sådan mark och därigenom bromsa de utsläpp av växthusgaser som den ger upphov till.

Anbudsförfarande bedömdes vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen

Det alternativ som lyfts fram allra starkast är ett anbudsförfarande för höjning av grundvattennivån på torvåkrar. Eftersom det inte finns någon betydande marknad för produkter från våtmarksodling ännu under de närmaste åren, föreslås det i utredningen att en markägare som har lämnat ett lämpligt anbud ska få betalt för höjning och upprätthållande av vattennivån. 

I förslaget granskas också statens möjlighet att köpa åkrar på torvmark, vilket skulle spara i synnerhet på de administrativa kostnaderna. I förslaget bedöms också alternativen utfallsbaserade finansieringsavtal samt frivillig koldioxidkompensation och en frivillig koldioxidmarknad. 

I utredningen bedömdes tillgången på möjliga återvätningsobjekt med hjälp av geodatametoder. Granskningen visade att det i hela landet finns åkrar som lämpar sig för återvätning utan att matsäkerheten äventyras.

– Genom återvätning är det möjligt att snabbt och kostnadseffektivt åstadkomma utsläppsminskningar, så det anslag som har reserverats för våtmarksodling kan i betydande grad bidra positivt till Finlands klimatmål, konstaterar Kristiina Lång, forskningsprofessor och medlem i arbetsgruppen vid Naturresursinstitutet.

– Dessutom är det mycket viktigt att metoderna för att minska utsläppen planeras och genomförs på ett sådant sätt att deras effekt kan påvisas och synliggöras i Finlands nationella inventering av växthusgaser, påminner Birgitta Vainio-Mattila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet. 

Jord- och skogsbruksministeriet bereder på förslag av Naturresursinstitutet ett anbudsförfarande för att hitta lämpliga återvätningsobjekt.

Ytterligare information:

Birgitta Vainio-Mattila, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, 0295 162 346, birgitta.vainio-mattila@gov.fi
Kristiina Lång, forskningsprofessor, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 474, kristiina.lang@luke.fi

Länk till rapporten (på finska)

Läs mer om klimatlösningar inom markanvändningssektorn