Förordningen om jakt på varg i stamvårdande syfte sändes på remiss
Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss en förordning som tillåter jakt på varg i stamvårdande syfte vintern 2022. Jakt är en del av förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att trygga en livskraftig population och samtidigt tillgodose behoven hos de människor som bor i vargreviren.
– Jakt är ett viktigt element som hör till förvaltningen av stora rovdjur. Och nu föreslår vi att även jakten på varg ska tillåtas. Jakten hjälper att reglera populationens tillväxt, förebygga skador och öka acceptansen för varg. Vi har berett detta omsorgsfullt och brett, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Syftet med jakten är att minska sociala vargrelaterade konflikter och förbättra acceptansen för varg och på så sätt bevara den gynnsamma bevarandestatusen. Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå.
Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar för att inte riskera den gynnsamma bevarandestatusen. Kvoten gäller inte skade- eller säkerhetsbaserade dispenser beviljade av Viltcentralen eller vargar som eliminerats på polisens order.
Naturresursinstitutet fastställer bevarandestatusen
Jord- och skogsbruksministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att ta fram ett referensvärde för den gynnsamma bevarandestatusen som används som stöd för besluten. Referensvärdet beskriver den populationsstorlek som räcker för att nå och bevara en gynnsam bevarandestatus på lång sikt.
Arbetet blir klart 2022, men Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten beskriver tre olika sätt att fastställa referensvärdet. Ministeriet tillämpade den modell som bygger på demografi. Ett demografiskt referensvärde beaktar till exempel vargstammens storlek, struktur, könsfördelning och geografiska fördelning av revir.
Naturresursinstitutets strategi går ut på att beslutsfattaren gör en bedömning av storleken på den risk som accepteras för det att antalet sjunker under nivån för minsta livskraftiga population. När det handlade om att definiera den minsta livskraftiga populationen utgick man från att risken för att vargen försvinner från Finland under de kommande hundra åren är tio procent. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) använder samma risknivå i sina hotbedömningar. Därefter beslutade ministeriet att risken för att antalet vargar sjunker under nivån för minsta livskraftiga population är en procent under de kommande hundra åren. Utifrån detta beräknade Naturresursinstitutet att det demografiska referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus är 24 familjeflockar.
Ministeriet valde att använda en väldigt låg risknivå eftersom Naturresursinstitutet inte är färdigt med referensvärdearbetet och det demografiska referensvärdet inte beaktar vargstammens genetiska variation. Trots att vargpopulationens genetiska mångfald är god just nu är den nedåtgående trenden oroväckande. Jord- och skogsbruksministeriet har målet att på lång sikt få vargstammen upp till en nivå som tryggar vargstammens genetiska variation. För att nå detta mål måste toleransen för varg blir bättre jämfört med dagsläget, och därför beslutade man tillåta begränsad jakt utifrån demografiskt gynnsam bevarandestatus.
Vargstammen i Finland är nu störst på hundra år
Enligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år, vilket betyder att bevarandestatusen är gynnsam. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.
Naturresursinstitutets bedömning av populationens storlek innehåller en prognosmodell som beskriver förändringarna i vargstammen efter bedömningen i mars. I november 2021 finns det med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir i Finland. Prognosmodellen baserar sig på forskningsrön om reproduktion och dödlighet.
Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. De regionala viltvårdsråden har i höst behandlat vargläget inom sina områden bland annat utifrån revirsamarbetsgrupperna information. Riksviltvårdsrådet behandlar vargläget tisdagen den 2 november 2021. Remisstiden för förordningen löper ut den 30.11.2021. Ministeriets mål är att få förordningen antagen i början av december, vilket innebär att jakten kan inledas efter årsskiftet.
Mer information:
Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 391, sami.niemi(at)gov.fi
Vesa Ruusila, vilt- och fiskeråd, tfn 0295 162 051, vesa.ruusila(at)gov.fi
Teppo Säkkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868, teppo.sakkinen(at)gov.fi
