Hoppa till innehåll
Media

Klimatsäker odling stöder försörjningsberedskapen och skapar nya möjligheter till företagsverksamhet

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 20.6.2022 9.28 | Publicerad på svenska 22.6.2022 kl. 10.02
Nyhet
Ryhmä viljelijöitä oraalla olevalla pellolla aurinkoisessa säässä
Kuva: Eija Hagelberg

Odlingsmetoder som stävjar klimatförändringarna och stöder anpassning till dem stärker också försörjningsberedskapen, livsmedelstryggheten och den biologiska mångfalden. Dessutom innebär de nya möjligheter för gårdarna och andra företagare. Jord- och skogsbruksministeriet finansierar så kallade Fånga kolet-projekt, där jordbrukare erbjuds information och stöd som de kan använda för att utveckla sin gård.

Jordbruket har en viktig roll när det gäller att bromsa och anpassa sig till klimatförändringarna. I markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, stärks jordbrukets klimatresiliens genom att sådana odlingssätt och tekniker som binder koldioxid och lagrar kol främjas och nya produkter och tjänster som intresserar konsumenterna utvecklas. Klimatsäkra odlingsmetoder har undersökts, utvecklats och pilottestats sedan våren 2020 i ett flertal utvecklingsprojekt.

 

I projekten tar forskare och jordbrukare tillsammans fram kunskap om olika odlingsmetoder som bidrar till att göra jordbruket mer klimatsäkert. Jordbrukarna erbjuds också utbildning och coachning som de kan ha nytta av i arbetet på den egna gården.

 

"Vi har inget färdigt manus om vad som bör åstadkommas. Vi går enligt vad jordbrukarna anser är bäst. Områdena och jordarterna är olika, så även metoderna kan variera mycket från gård till gård", säger Eija Hagelberg, som arbetar vid stiftelsen Baltic Sea Action Group och är projektledare för ett projekt som utvecklar anpassningsbart kolinlagrande jordbruk.

 

Klimatförändringarna och förväntningar på att livsmedelsproduktionen ska vara hållbar är utmaningar som driver på ibruktagandet av nya verksamhetssätt. Jordbrukarna har en nyckelroll i omställningen. Det är centralt att arbetet är ekonomiskt lönsamt och att lönsamheten stärks. Fånga kolet-projekten uppmuntrar och vägleder jordbrukarna till att genomföra försök även på små områden, vilket gör riskerna mindre och verksamheten mer kostnadseffektiv.

 

"Utöver klimatresiliens är biologisk mångfald och social och ekonomisk hållbarhet prioriteringar i Fånga kolet-projekten. Projekten genomförs på olika håll i Finland, och i olika regioner framhävs olika frågor", säger Anna Salminen, ledande sakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

 

Projekten erbjuder jordbrukarna ett nätverk och plattformar för gemensam diskussion.

 

"Ömsesidigt lärande har konstaterats vara ett effektivt sätt att främja kolinlagrande jordbruk. Det uppmuntrar till försök", konstaterar Hagelberg.

När åkern mår bra, är också många andra faktorer som de ska

Markens kulturtillstånd eller jordhälsan har en avgörande roll för hur mycket kol en åker binder. En god jordhälsa förbättrar också skördesäkerheten. Därför lönar det sig att förbättra jordhälsan genom olika metoder.

Anpassningsbart kolinlagrande jordbruk innebär enligt Hagelberg att man snabbt reagerar på förändringar och är beredd att ändra planer med kort varsel. Exempelvis oförutsedda väderleksförhållanden kan kräva att det reageras snabbt för att en åker samtidigt ska vara både produktiv och kolinlagrande.

Naturresursinstitutets specialforskare Marjo Keskitalo, som leder projektet Future Crops 2.0, påminner om att växter alltid påverkar naturen och jordmånen på växtplatsen. I projektet granskas lite ovanligare åkergrödor som har intressanta egenskaper med tanke på kolinlagring, mångfald och näringsinnehåll.

"Odling av baljväxter minskar till exempel behovet av att använda fossilt kväve på åkrarna, vilket hjälper vårt livsmedelssystem att frigöra sig från beroendet av konstgödsel, och det i sin tur stöder försörjningsberedskapen. Bondböna och ärt tar upp gasformigt kväve ur atmosfären och binder det i sina rotknölar. När de bryts ner, blir en del av kvävet kvar i marken, vilket hjälper även andra växter att växa bättre", förklarar hon.

 

Mångsidig odling innebär beredskap för risker och nyskapande

Klimatförändringarna inverkar på livsmedelsproduktionen bland annat i form av extremväder. Till exempel var våren 2021 våt och regnig, och genast efter den kom en het och torr sommar. Vid sidan av att bromsa klimatförändringarna är det också nödvändigt att anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser och bereda sig på risker.  

 

"I Finland finns det sammanlagt cirka 2,3 miljoner hektar åker, och på största delen av den arealen odlas spannmål. Visst behövs det också, men en mångsidigare växtföljd och blandodling kan öka både skördesäkerheten och mångfalden i åkermiljön. Exempelvis baljväxter odlas i nuläget endast på cirka 30 000 hektar, men det skulle vara möjligt att öka den arealen till cirka 200 000 hektar", säger Keskitalo. 

 

Som exempel på intressanta växter för mångsidigare växtföljder som ökar kolinlagringen och minskar behovet av kvävetillförsel med konstgödsel nämner Keskitalo proteinrika baljväxter, ärt, sötlupin, soja, lins, bondböna, quinoa, bovete och oljehampa. När andra växtalternativ och odlingssäkerheten hos dem utvecklas, får också jordbrukarna fler valmöjligheter.

"Det blir mindre risk för att man måste välja en odlingsväxt som det är dåligt pris på just då. I bästa fall bidrar alltså bättre valmöjligheter också till bättre lönsamhet och inkomster för jordbruken", säger Keskitalo.   

Fler inhemska proteinalternativ på tallriken

En mångsidigare växtproduktion breddar samtidigt möjligheterna att komponera mångsidiga måltider av inhemska råvaror.

"Många vegetabiliska proteinkällor, såsom soja, är importerade produkter. De kan utgöra en avsevärd belastning på miljön i produktionslandet. Det vore viktigt att kunna odla inhemska alternativ som vegetabiliska proteinkällor", säger Keskitalo.

Utöver utveckling av jordbruket förutsätts även förändrade konsumtionsvanor och framlyftande av nya alternativ för att livsmedelssystemets hållbarhet ska kunna förbättras, menar Keskitalo. Inom projektet Future Crops 2 har man erfarenhet av att föra samman producenter och användare av nya råvaror även inom den offentliga måltidsservicen.

Projektets samarbetspartner Brahea-centret vid Åbo universitet har gjort en utredning om användningen av inhemska proteinkällor i storkök. Enligt den kräver till exempel recept på rätter av bondbönor som ska fungera i storkök att de anpassas till storkökets skala. Även smaken spelar en viktig roll för att inhemska vegetabiliska proteiner ska utnyttjas i större utsträckning.

"Det är fortfarande inte känt hur många av de växtarter och sorter som kan odlas i Finland som lämpar sig för livsmedelsprocesser och användning i storhushåll", säger Keskitalo.

En förändring av livsmedelssystemet kan också ge upphov till nya företag i Finland. Mångsidigare odling kan ge en del jordbrukare möjligheter till ny företagsverksamhet.

 

"Det lönar sig för gårdarna att fundera över om de har möjlighet att börja vidareförädla nya matväxter, såsom bondböna, sötlupin och soja. Den traditionella bilden av uppstartsföretag är något helt annat än en bondgård, men det finns inget som säger att en bondgård endast ska producera råvaror", säger Keskitalo.

 

De nya växterna har också potential att bli en exportvara. Konsumtionen av många råvaror är fortfarande ganska liten i Finland. Enligt Keskitalo kan det finnas efterfrågan utomlands på även andra glutenfria produkter än havre, till exempel bovete och quinoa.

 

Målet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt. Mer information om helheten och information om projekt som redan fått finansiering finns på mmm.fi/sv/markanvandningssektorns-klimatplan

Mer information på vår webbplats:

Klimatsäkert jordbruk

Projektet för efterfrågestyrda och kolinlagrande växtföljder som ökar mångfalden (Future Crops 2.0) (på finska)

Projektet för anpassningsbart kolinlagrande jordbruk (HITTI) (på finska)

 

Ytterligare information:

 

Anna Salminen
ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
[email protected]
0295 162 002 

Forskning och utveckling Landsbygd Mat och jordbruk Natur och klimat