Lagstiftning som gäller en reform av specialveterinärutbildningen har blivit klar
Republikens president har stadfäst lagarna om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket och av 7 och 37 § i universitetslagen. Målet är att föra specialiseringsutbildningen för veterinärer närmare arbetslivet samt att intensifiera kopplingen mellan dels utbildningen och servicesystemet, dels utbildningen och myndighetsuppgifterna inom miljö- och hälsoskyddet. Strävan är också att förhindra att studierna drar ut på tiden genom att undanröja vissa flaskhalsar som inverkar på slutförandet av utbildningen.
Till samma helhet hör också en ny förordning av jord- och skogsbruksministeriet om specialveterinärutbildning och en förordning av statsrådet som upphäver statsrådets förordning om specialveterinärexamen och rätten att vara verksam som specialveterinär. Förordningarna har utfärdats denna vecka. Reformen träder i kraft den 1 augusti 2023.
Utbildningen inte längre examensinriktad
Reformen innebär att specialveterinärutbildningen inte längre ska vara examensinriktad och att utbildningen i enlighet med de riksomfattande utvecklingsriktlinjerna blir en del av den nuvarande reformerade helheten av specialiseringsutbildningar och yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar.
Den reformerade specialveterinärutbildningen är en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning efter grundexamen för veterinärer. Påbyggnadsutbildningen ordnas av Helsingfors universitet. Den målsatta tiden för att bli klar med utbildningen vid studier på heltid är två eller tre år. Ett års arbete i uppgifter som lämpar sig för specialiteten, vilket för närvarande utgör den allmänna delen av utbildningen, blir ett villkor för antagning till den nya utbildningen. Det betyder att utbildningens omfattning i praktiken inte ändras.
Det allmänna styrningsansvaret för utbildningen överförs från undervisnings- och kulturministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Specialveterinär förblir en skyddad yrkesbeteckning, vars användning Livsmedelsverket övervakar.
Allmänveterinärmedicin blir ny specialitet
De specialiteter som det ska ordnas utbildningsprogram i förblir i huvudsak oförändrade. Veterinärerna har även i fortsättningen möjlighet att specialisera sig på smådjurssjukdomar, hästsjukdomar, hälso- och sjukvård för produktionsdjur, smittsamma djursjukdomar och miljö- och hälsoskydd. Utbildningsprogrammet för miljö- och hälsoskydd utvidgas dock, eftersom det slås ihop med det nuvarande utbildningsprogrammet för livsmedelshygien vid produktion.
Allmänveterinärmedicin införs som en ny specialitet som det ordnas utbildningsprogram i. Genom att inrätta ett nytt utbildningsprogram skapas möjligheter till en fördjupande utbildning med mer bred sammansättning, som det finns behov av särskilt med tanke på kommunalveterinärs och andra allmänpraktiserande veterinärers uppgifter. Utbildningen ökar kompetensen i att producera veterinärtjänster för alla husdjur och förbättrar färdigheterna att bedöma djurhållningsförhållanden och djurvälfärd samt identifiera och övervaka smittsamma djursjukdomar på många olika slags djurhållningsplatser. I specialiseringsutbildningen i allmänveterinärmedicin kan ingå en betoning på myndighetstillsyn.
Reformen luckrar upp bestämmelserna om sättet att genomföra specialveterinärutbildningen. Det kommer således att tillåtas mera skillnader än tidigare mellan olika utbildningsprogram när det gäller hur utbildningen ordnas. Ändringen möjliggör också ett bredare samarbete mellan universitet och andra aktörer i samband med utbildningen.
Ytterligare information:
Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef, tfn 0295 162 439
Johanna Wallius, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 244
E-post: fornamn.efternamn@gov.fi
