Landsbygden är en plats för ett gott liv för 61 procent av finländarna
Landsbygdsbarometern 2020 visar att multilokalitet har ökat. Därmed är landsbygden också närvarande i vardagen för allt fler människor. Man håller på att förändra det sätt på vilket man tar tillvara de möjligheter som landsbygden erbjuder. Det som inte förändras är finländarnas positiva inställning till landsbygden. Enligt 61 procent av finländarna är landsbygden en plats för ett gott liv.
De första resultaten av den fjärde Landsbygdsbarometern har publicerats. Landsbygdsbarometern 2020 är en fortsättning på Landsbygdsbarometern 2013 (publicerad 2014) och barometern Landmärken (2009 och 2011). Undersökningen har beställts av Landsbygdspolitiska rådet och den har producerats av Naturresursinstitutet. Svaren har samlats in av Taloustutkimus Oy.
"Landsbygden ses som en plats för ett gott liv, också av unga stadsbor. Av dem önskar var femte en permanent bostad på landsbygden och 37 procent anser att de efter tio år äger en fritidsbostad på landsbygden", berättar forskaren Jarkko Pyysiäinen vid Naturresursinstitutet.
Landsbygdsbarometern 2020 visar att det råder positiva föreställningar om landsbygden, såsom natur, äkthet och frihet. Även öppenhet och kulturella faktorer kopplas till landsbygden som också ses som en modernare plats än tidigare. En miljövänlig livsstil kopplas betydligt oftare till landsbygden (52 procent) än till städerna (10 procent).
"Föreställningarna om landsbygden och staden är i stor utsträckning varandras spegelbilder. Landsbygden är lika med ett gott liv, staden betyder stress", säger Jarkko Pyysiäinen.
Finlands urbaniseringsgrad är 72 procent, men endast 40 procent av finländarna upplever sig vara stadsbor. Däremot upplever 37 procent att de är både stadsbor och lantbor. 20 procent upplever sig vara lantbor. Landsbygdsidentiteten upplevs som viktigare och starkare än den urbana identiteten. Den urbana identiteten är vanligare bland yngre svarspersoner.
Finländarna uppfattar sig starkt som multilokala. En fjärdedel av stadsborna tillbringar tid på landsbygden från en månad till ett halvt år. Elva procent av dem som bor på landsbygden tillbringar minst en månad i stadscentra. Den multilokala pendlingen går i två riktningar, men trafiken från staden till landsbygden är livligare.
"Multilokaliteten syns tydligt i människornas vardag och planer, även i de ungas framtidsutsikter", påpekar forskningsprofessor Hilkka Vihinen vid Naturresursinstitutet.
Enligt den färska barometern vill nästan 25 procent av dem som bor i centrum eller i utkanten av en stor stad bo på kärnlandsbygden eller glesbygden. De som bor i dessa områden är mest nöjda med sin bosättningsort. Femton procent av finländarna har planer på att flytta till en mer stadsliknande miljö och ungefär lika mycket funderar på att flytta till en mer landsbygdsliknande miljö.
En viktig observation är att finländarna vill att regionerna ska behandlas jämlikt. 63 procent är av den åsikten att det inte är lämpligt att begränsa de offentliga tjänsterna i avlägsna områden. Bara 17 procent tycker, åtminstone delvis, att byggandet i glesbygden bör begränsas och 85 procent anser att man bör ha rätt att bo där man vill", säger Hilkka Vihinen.
Undersökningen Landsbygdsbarometern 2020 visar att andelen personer som förhåller sig likgiltigt till landsbygden har ökat; 18 procent av finländarna anser att landsbygden inte har någon betydelse för deras liv. Allt fler finländare ser dock landsbygden som framtidens resurs. Denna trend har varit uppåtgående redan i tio års tid.
Landsbygdsbarometerns 2020 resultat publiceras i tre delar. Den första delen handlar om finländarnas uppfattning om landsbygden, den regiontypsidentitet som de upplever samt deras åsikter om både landsbygdens framtid och landsbygdens utveckling. Den första delen av forskningsrapporten kan läsas på Landsbygdspolitiska rådets webbplats Maaseutupolitiikka.fi. Den andra delen ges ut i september.
Mer information:
Jarkko Pyysiäinen, forskare, Naturresursinstitutet, t. 029 532 6451
Hilkka Vihinen, Naturresursinstitutet, t. 029 532 6633
Christell Åström, jord- och skogsbruksministeriet, t. 029 516 2033
