Skogar och skogssektor av väsentlig betydelse när det gäller återhämtning efter coronakrisen
Det nationella skogsrådet höll den 29 april 2020 ett extra möte för att diskutera skogssektorns åtgärder för att ta sig ur coronakrisen på kort och lång sikt. Skogsrådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, påpekade att skogssektorn skapar lösningar för att komma ut ur krisen. De förslag som Skogsrådets medlemmar lagt fram kommer att användas vid beredningen av regeringens åtgärder och inom olika förvaltningsområden.
Enligt jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio ska man nu fundera både på kortsiktiga åtgärder och allt mer också på långsiktiga åtgärder för få Finland först ut ur krisen och sedan på fötterna igen. Vid ministeriet har man utrett tillgången på säsongsarbetskraft för skogsodling, förlängningen av tidsfristerna för Kemerastöd behandlas redan i riksdagen och det har också ordnats krisstöd till företag.
Naturresursinstitutets generaldirektör Johanna Buchert berättade om coronakrisens konsekvenser för ekonomin och konsumtionsvanorna.
– De viktigaste globala utmaningarna – klimatförändringen, mångfalden och befolkningstillväxten – försvinner ingenstans under denna kris och inte heller därefter. Konsumenternas behov förändras radikalt: näthandeln är det nya vanliga sättet att handla och behovet av funktionella hygienprodukter ökar, visionerar Johanna Buchert. Alla har också frågor som gäller försörjningsberedskapen nu när självförsörjningsgraden och hanteringen av hela produktionskedjan är allt viktigare, sade hon.
Skogssektorn som helhet befinner sig dock i en bättre ställning än många andra branscher. Efterfrågan är relativt bra, på vissa skogsindustriprodukter kan den rentav öka. Det är alltså mycket sannolikt att skogssektorn har en nyckelroll när det gäller att ta Finland ut ur recessionen.
Skogsrådets medlemmar lade fram sina förslag som ska hjälpa att återhämta ekonomin. Skogsrådet lyfte fram de möjligheter som det aktiva skogsbruket och en stabil omvärld ger.
En tillväxtfrämjande skogsvård ökar virkesmängden och kollagret samt möjliggör avverkning på marknadsvillkor, vilket leder till att både de ekonomiska målen och klimatmålen uppnås. Den biologiska mångfalden måste tryggas bland annat genom att anvisa resurser för Metso- och Helmi-programmen.
Utöver de åtgärder som främjar skogstillväxten ska man se till att industrin är konkurrenskraftig. Samhället ska uppmuntra investeringar i bioekonomi och bioindustri och se till att tillstånds- och beskattningssystemen är smidiga och fungerande. Man ska undanröja flaskhalsarna i transportnätet och inleda offentliga investeringar i infrastruktur snabbt. Väg-, ban-, vattenleds- och hamnprojekt främjar transportkedjans konkurrenskraft och bidrar till investeringar.
Att uppdatera den nationella bioekonomistrategin är ett tydligt gemensamt viktigt projekt. En aktiv skogsvård i rätt tid samt träbaserade återvinningsbara produkter bör gå i spetsen för omvälvningen, det vill säga att EU:s gröna giv måste bli genuint grön.
Vikten av att aktivt främja användningen av trä och träbyggande samt betydelsen av närproducerade biobaserade produkter framhävs. För träbyggande ska sättas upp tydliga, ambitiösa mål.
Enligt Skogsrådet är skogssektorn en av dem som nu håller ekonomin i gång. I skog arbetar man nu med att vårda och plantera plantbestånd och ungskog. Friluftsliv och en levande skogsrelation är nu allt viktigare för finländarnas välbefinnande. Att utveckla förutsättningarna för naturturism och rekreation samt att restaurera vandringsleder hjälper under återhämtningsfasen.
En stabil skogspolitik ansågs vara grunden för förslagen. Politiken bygger på god skogsvård, ökad tillväxt, skadebekämpning, omsorg om den biologiska mångfalden och ett klimatsäkert skogsbruk. Att värna om alla hållbarhetsdimensionerna är en faktor som främjar det finländska skogsbrukets och hela skogssektorns konkurrenskraft.
Ytterligare information:
Satu Rantala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 045, fornamn.efternamn@mmm.fi
