Vid fiske av puckellax ska hänsyn tas till atlantlaxen
Fisket i Tana älvs vattendrag är exceptionellt under årets fiskesäsong. Beståndet av atlantlax är mycket svagt, och det är förbjudet att fiska den. Puckellax väntas däremot vandra upp i Tana älv, men kvantiteten är svår att förutse. Det är bra om alla som fiskar i Tana älv i år kan identifiera puckellaxen och vet hur man ska gå till väga med den.
I sommar bör man förbereda sig på att det vandrar upp mycket puckellax i Tana älvs vattendrag. Det kan hända att man lyckas avvärja puckellaxens uppvandring med hjälp av en fångstanordning på norska sidan. Det är dock möjligt att fångsten inte lyckas på önskat sätt eller att den måste begränsas för att säkerställa atlantlaxens och övriga fiskarters uppvandring. Hur mycket puckellax som vandrar upp i älven klarnar först under sommarens lopp, och då klarnar också behovet av fiske i den del av Tana älv som utgör gräns mellan Norge och Finland.
– Ingen vet ännu hur mycket puckellax som kommer att återvända från Nordatlanten till Tana älv. I Norge pågår ett fångstprojekt, som kan hindra nästan all puckellax från att komma över till finska sidan, om projektet lyckas, säger Tapio Hakaste, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
Puckellaxen är en vandringsfisk och en främmande art som sprider sig kraftigt och kan äventyra det ursprungliga organismsamhället. Arten har fått sitt namn av att hanarna vid lektid har en puckel på ryggen, men det är bra om fiskare lär sig att identifiera arten även på annat sätt.
I år finns det två möjligheter att fiska puckellax. För det första kan den fiskas i samband med annat tillåtet fiske, så länge som bestämmelserna om fiske i Tana älvs vattendrag följs och behövliga fisketillstånd skaffas. Ett annat alternativ är att inleda ett särskilt projekt för att fånga puckellax. I så fall ska en anmälan med projektplan lämnas in på förhand till närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland. Fångsten får inte medföra att atlantlax dör som bifångst, och atlantlaxar som har fastnat i fångstredskapet ska alltid släppas tillbaka i vattnet.
Fångst av puckellax i samband med annat fiske är önskvärd
Puckellax får fångas i enlighet med de fiskebestämmelser som gäller för övrigt fiske i fråga om tillstånd, verktyg och tidpunkter. Om puckellax fås som fångst, ska den avlivas i enlighet med bestämmelserna i fiskestadgan. Det finns inga kvoter för puckellax. Normal fångst i enlighet med fiskestadgan behöver inte anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen.
I Tana älv kan man fiska till exempel harr, sik, havsöring och gädda. I år är det helt förbjudet att fiska atlantlax i älven, eftersom beståndet är svagt och måste skyddas. Lax som fås som fångst ska släppas tillbaka i vattnet, och om man får flera, ska man sluta fiska och byta fiskeplats. Sanktionen för att behålla en atlantlax som fångst är 3 480 euro.
Projekt för fångst av puckellax ska anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen
Utöver vanligt fiske är det i år möjligt att i större skala fiska just puckellax genom projekt särskilt för det ändamålet. Fångstprojektet ska vara motiverat och inriktat på fiske av puckellax, och det ska på alla sätt undvikas att atlantlax blir bifångst i samband med fisket.
Puckellax ska fiskas vid rätt tidpunkt på rätt plats, och det är viktigt att använda redskap från vilka oavsiktlig bifångst lätt kan befrias. Till exempel drivgarn i grunda områden är ett fungerande sätt. Fångstprojektet ska genomföras när puckellaxen vandrar till lekplatserna. Tidigare år har puckellaxen börjat vandra upp i Tana älv efter midsommaren och har påträffats fram till början av september.
Anmälan om ett fångstprojekt ska lämnas in till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland senast den 19 juni. Anmälan görs på närings-, trafik- och miljöcentralens blankett. Utöver anmälan om fångstprojektet ska den som genomför projektet ha fiskerätt i området och ett fisketillstånd som berättigar till användning av fångstmetoderna i fråga.
Den som ansvarar för projektet ska också se till att fångsten behandlas på rätt sätt och antingen blir föda eller förstörs utan att orsaka olägenheter.
I Norge och Finland testas nya metoder för effektiv fångst av puckellax
Norge har inlett ett omfattande projekt för fångst av puckellax på sitt territorium. Än är det inte möjligt att bedöma vilka effekter det norska projektet har för puckellaxens uppvandring.
Naturresursinstitutet har tillsammans med fiskare längs Tana älv utvecklat fångstmetoder som är effektiva för att fiska puckellax, men som samtidigt skonar älvens ursprungliga fiskarter så mycket som möjligt. Småskaligt försöksfiske kommer att bedrivas under vandringen i juli och i lekområden i augusti. Notfiske testas av en grupp lokala fiskare nedanför Alaköngäs, och fiske med drivgarn testas av tre grupper i mellersta loppet av Tana älv mellan Nuorgam och Yläköngäs. I sommarens utvecklingsprojekt kan man utveckla metoderna för ett mer omfattande fiske av puckellax under de kommande åren.
Vid älven bedrivs samarbete och sampatrullering med norska fiskeövervakare. I synnerhet övervakas genomförandet av de anmälda projekten för fångst av puckellax samt iakttagandet av förbudet mot laxfiske. Fiskeövervakarna på den finska sidan använder sig också av en drönare för att snabbt kunna kontrollera även svårtillgängligare områden.
Läs mer här:
- Lagen som gäller fångstprojektet (finlex.fi)
- Förordning om anmälan och rapportering om fångst av puckellax (mmm.fi)
- Fiskebestämmelser (Närings-, trafik- och miljöcentralen)
- Artfakta om puckellaxen (vieraslajit.fi)
Ytterligare information:
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, anmälningar om projekt för fångst av puckellax, Elias Rauhala, jurist, 0295 037 056, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, fiskeövervakning, Kare Koivisto, expert på fiskerihushållningsfrågor, 0295 037 067, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
Naturresursinstitutet, Jaakko Erkinaro, forskningsprofessor, 0295 327 871, fornamn.efternamn@luke.fi
Jord- och skogsbruksministeriet, Tapio Hakaste, konsultativ tjänsteman, 0295 162 152, fornamn.efternamn@gov.fi
Bild: Panu Orell / Naturresursinstitutet
