Stöd för jordbrukets lönsamhetskris

Jord- och skogsbruksministeriet 29.8.2018 14.51 | Publicerad på svenska 30.8.2018 kl. 13.32
Pressmeddelande
Stöd för jordbrukets lönsamhetskris

Regeringen har beslutat anvisa sammanlagt 86,5 miljoner euro för åtgärder som avhjälper jordbrukets lönsamhetsproblem. Även andra EU-länder har drabbats av det ovanligt svåra vädret, men om krisåtgärder har det ännu inte tagits några beslut på EU-nivå. För nationella inkomststöd och nationella komplement till EU-stöd som betalas under åren 2018-2019 reserveras sammanlagt 30 miljoner euro.

Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä vill regeringen underlätta det svåra läget med ett betydande finansieringspaket.

- Jordbrukets lönsamhet har redan länge varit ansträngd. Orsakerna till det svåra läget är stängningen av den ryska marknaden och avvecklingen av systemet med mjölkkvoter. Vidare har de svåra väderförhållandena i fjol och i år lett till en ohållbar situation.

- Med snabba åtgärder vill vi hjälpa gårdar i akuta likviditetssvårigheter. Samtidigt föreslås det flera olika åtgärder som ska hjälpa jordbrukare att på lång sikt få en tillräcklig ersättning för sina arbetsinsatser.

Regeringen fortsätter ett aktivt påverkansarbete i EU för att jordbrukare också ska få europeisk krishjälp för skador orsakade av torka. Utöver stödåtgärderna söker man behövlig flexibilitet i reglerna för att underlätta jordbrukarnas situation och påskynda utbetalningarna.

Åtgärder som ingår i den andra tilläggsbudgeten 2018

I tilläggsbudgeten 2018 reserveras ett anslag för stöd som betalas ut år 2018. Resten av den överenskomna summan på 30 miljoner euro ingår i budgeten för 2019.

I stödområde C i Mellersta och Norra Finland kommer det nationella krisstödet att betalas ut i form av höjda stöd för husdjursskötseln. Riktlinjerna för en närmare kanalisering av krisstödet tas fram snart.

I område AB i Södra Finland ska så snabbt som möjligt skapas ett nytt nationellt system för krisstöd eftersom den nuvarande stödhelheten som gäller Södra Finland saknar stödinstrument som helt och hållet är nationella.

Om Finland senare får också EU:s krisstöd, tar man i det sammanhanget beslut om eventuella nationella åtgärder som kompletterar EU-stödet. 

Åtgärder som ingår i budgeten 2019

Utöver det anslag på 10 miljoner euro som avsattes för kompensationsersättningen vid regeringens ramförhandlingar och det anslag på 21,5 miljoner euro som regeringen nu fastställde vid budgetförhandlingarna föreslås en ytterligare höjning på sex miljoner euro för skador av torka. Efter det här sammanlagt 37,5 miljoner euro stora tilläggsanslaget kommer stödnivåerna för kompensationsersättningen 2019 att ligga på samma nivå som åren 2015-2017.

Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) kommer gårdar att beviljas statsborgen, vilket ska hjälpa gårdar att få banklån. Systemet med statsborgen kräver inte ytterligare finansiering, men det minskar möjligheterna att använda Makeras medel för till exempel finansiering av investeringar. Statsborgen kräver nationell lagstiftning och kommissionens godkännande. 

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt anvisas fortsatt finansiering för 2019−2020 för projektet Ta hand om bonden. Behovet av anslag är tre miljoner euro.

Den temporära sänkningen av den dröjsmålsränta som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare kommer att fortsätta med 1,2 miljoner euro 2019−2020.

Återbäringen av energiskatt för lätt brännolja inom jordbruk 2018 höjs med 20 miljoner euro. EU:s nedre gräns för bränsleaccis per liter får dock inte underskridas. Målet är en snabb separat utbetalning.

Regeringen anvisade en miljon euro för försöksprojektet Kyläkaupat monipalvelukeskuksina (Bybutiker som mångservicecenter). Projektet ska utreda sätt att bevara och förnya tjänster i landsbygdsområdena nära dem som använder tjänsterna.

Regeringens åtgärder för att förbättra jordbrukets lönsamhet

Jordbrukets lönsamhet ska förbättras med långsiktiga åtgärder. Vissa av åtgärderna har regeringen berett redan tidigare och vissa bottnar i de första slutsatserna i utredningen som togs fram av jord- och skogsbruksministeriets utredare bergsrådet Karhinen. För dessa åtgärder behövs 4,8 miljoner euro.

Enligt ett tidigare beslut ska riksdagen på hösten 2018 få regeringens proposition med förslag till lag om livsmedelsmarknaden. Enligt propositionen ska det inrättas livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå som kommer att finnas vid Livsmedelsverket som inleder verksamheten vid ingången av 2019. För verkets omkostnader behövs ett tillägg på 0,5 miljoner euro på grund av en ny uppgift. 

Enligt en tidigare överenskommelse siktar man till att avstå från skatten på försäkringar som tecknas för skördeskador och växtskadegörare. Målet är att förbättra förebyggandet av skador genom att minska jordbrukarnas försäkringskostnader. Skattefriheten gäller åren 2019-2027. Anslagsbehovet är 0,1 miljoner euro. Beslutets effekter för priset på försäkringsprodukter ska följas upp noggrant.

Åtgärder som följer av utredare Karhinens arbete

Man låter utföra en oberoende utredning om den gällande konkurrenslagens effekter för livsmedelskedjans verksamhet. Av utredningen ska framgå om de finska konkurrensmyndigheternas tolkningar motsvarar företagens verkliga konkurrensmiljö i det snabbt föränderliga ekonomiska systemet och om EU-länderna tolkar konkurrenslagen på samma sätt.

Det ska satsas på offentliga upphandlingar av mat. Ministeriet rekryterar en person för viss tid för att främja ansvarsfulla upphandlingar inom den offentliga sektorn.

För innovationer inom bioekonomi avsätts 1,1 miljoner euro.

På livsmedelsexporten satsar man genom att fortsätta utbildningsprogrammet för livsmedelsexport (jord- och skogsbruksministeriet) och genom att anställa tre livsmedelsexportfrämjande personer (utrikesministeriet). För båda insatserna behövs 1,0 miljoner euro, det vill säga sammanlagt 2,0 miljoner euro.

Anslaget för ägoregleringar höjs med 1,0 miljoner euro. Detta i syfte att Lantmäteriverket ska kunna sköta ägoregleringsförrättningarna smidigt på samma nivå som i dag. På detta sätt kan man slutföra halvfärdiga redan på den förra EU-stödperioden inledda projekt.

Bevillningsfullmakten som i Makeras dispositionsplan anvisats för jordbrukets investeringsstöd höjs med 10 miljoner euro år 2018. Beloppet av statsborgen som beviljas ur Makera ska också höjas. Åren 2018-2020 kan statsborgen beviljas till ett lånebelopp på högst 16 miljoner euro per år.  

Beredningen av EU:s nya finansieringsperiod för jordbrukspolitiken siktar till att intensifiera gårdarnas samarbete genom att höja bidragsprocenten för gårdarnas gemensamma investeringar. Ytterligare ska de övre gränserna för investeringsstöd och borgen höjas för att trygga jordbrukets strukturomvandling. På grund av jordbrukets svåra lönsamhetsläge ska inkomstgränskravet på lantbruksföretagares startstöd ses över.

Under denna regeringsperiod kommer finansministeriet och jord- och skogsbruksministeriet göra en ändring som i beskattningen av jordbruksinkomst höjer den maximala utjämningsreserveringen för jordbrukets anskaffnings- och ombyggnadsutgifter till 25 000 euro. Beloppet och användningstiden preciseras under beredningen.

Åtgärder som gäller naturresursekonomi

För det eftersatta underhållet av Forststyrelsens ströv- och rekreationsområden anvisas sammanlagt 1,9 miljoner euro. Anslaget fördelas mellan miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet, det vill säga  för reparation av leder och spänger reserveras 0,4 miljoner euro (jord- och skogsbruksministeriet) och för restaurering av nationalparker 1,5 miljoner euro (miljöministeriet).

Ytterligare information:

Risto Lahti, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 565 0424, fornamn.efternamn@mmm.fi (jordbruk)

Teppo Säkkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868, fornamn.efternamn@mmm.fi (naturresursekonomi)

Se också:

Pressmeddelande 29.8.2018: Kompetens, sysselsättning, tillväxt och livsmedel i huvudfokus i budgetpropositionen för 2019