Blogg

Genom att skydda växter skyddar vi livet

Marja Savonmäki Publiceringsdatum 17.3.2020 9.57 Blogg

I hela världen firas som bäst, på initiativ av jord- och skogsbruksministeriet, FN:s internationella växtskyddsår. Årets huvudevenemang är den internationella konferens som ordnas i Helsingfors i oktober. Till konferensen förväntas 500 – 700 deltagare. Om vikten av växtskyddet berättas under året i flera olika kanaler och evenemang, både hos oss och på internationellt plan. Slagordet är ”Genom att skydda växter skyddar vi livet” (Protecting plants, protecting life). 

Jubileumsårets mål är att öka medvetenheten hos aktörerna inom branschen, beslutsfattarna och alla medborgare om växtskyddet och dess betydelse. Samtidigt bidrar vi också till naturens biologiska mångfald. Cirka 20–40 procent av den årliga globala skörden går förlorad på grund av växtskadegörare. Växtskyddet påverkar många av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Genom att värna om växtskyddet förebygger vi samtidigt hunger och fattigdom och bekämpar klimatförändringen.

Växtskadegörare, det vill säga växtsjukdomar och skadedjur, orsakar olika symptom på olika växter. Många av oss har påträffat växtskadegörare i trädgården när de växter vi planterat har vuxit dåligt eller till och med torkat ut helt. Till exempel mumifierade äpplen i ett äppelträd berättar om mumiesjukan och bollar av tätvuxna kvistar i björkar kan vara missbildningar orsakade av häxkvast. På lönnblad kan man på hösten se runda cirklar som orsakas av en svampsjukdom, och i köket när man skalar potatis kan man eventuellt se potatis som är angripen av vanlig skorv.

De allra farligaste växtskadegörarna (så kallade karantänskadegörare) försöker man alltid när man upptäcker sådana utrota med olika bekämpningsåtgärder. De farligaste skadegörarna är till exempel ljus och mörk ringröta på potatis som orsakar skördeförluster och begränsningar i potatisodlingen samt päronpest som angriper bland annat fruktträdsplantor och leder slutligen till att växterna dör. För kommersiella aktörer kan karantänskadegörarna i värsta fall orsaka stora ekonomiska förluster. Till exempel i Portugal har tallvedsnematod orsakat stora skogsskador sedan 1999 och i Italien har olivlundarna drabbats hårt av Xylella fastidiosa sedan 2013. I Italien har man varit tvungen att fälla olivträd på upp till 230 000 hektar för att hindra att sjukdomen sprids ytterligare.

Latinamerika lider däremot av Panamasjukan som hotar bananodlingar. Risken ökar på grund av att man i stort sett odlar bara en banansort som visat sig vara mycket känslig för sjukdomen. En fortsatt spridning av sjukdomen medför betydande ekonomiska förluster och försvårar både tillgången till mat och jordbrukarnas utkomst. Konsekvenserna kommer sannolikt också att märkas i Europa när det gäller tillgången till bananer och bananpriser.

I Finland har växtskyddsläget tills vidare varit bra, även om det redan har förekommit hotande situationer hos oss. Till exempel asiatisk långhorning som tog sig till Vanda med träemballagematerial år 2015 hann sprida sig till närliggande träd och på Åland upptäcktes 2014 en förekomst av päronpest. Båda förekomsterna kunde dock utrotas, och hittills har vi besparats från värre skador.

Det bästa sättet att förebygga växtskadegörare på förhand är att man sår och planterar friska och kontrollerade växter i välmående jord. Det är också viktigt att man låter bli att ta med sig växter från utlandet eftersom på det sättet hindrar vi spridning av farliga växtskadegörare från ett land till ett annat och till och med från en kontinent till en annan.

Marja Savonmäki
konsultativ tjänsteman
jord- och skogsbruksministeriet / livsmedelsavdelning / enheten för djurhälsa och växtskydd

 

Marja Savonmäki

Kommentera