Säkerheten framför allt – hur är det med beredskapen inför klimatförändringen mitt i coronaviruspandemin?

Coronaviruspandemin har spridit sig nästan i smyg, men klimatförändringen har pågått redan en längre tid och vi har kunnat förvänta oss konsekvenserna. På grund av coronaviruset har vi varit tvungna att ta beslut och genomföra åtgärder i mycket snabb takt. Vi har lite mer tid på oss att förbereda oss inför klimatförändringen, men inte så mycket att vi kan slösa bort tid. 

Trots skillnaderna finns det också likheter mellan pandemiläget och klimatförändringen som jag har funderat över under de senaste veckorna. Vad säger pandemiläget om samhällets beredskap att bemöta hotet som rör oss alla?

Vi måste ta beslut om både hanteringen av coronaviruspandemin och klimatförändringen under osäkra förhållanden och med stöd av information som ständigt förändras. Det har varit glädjande att se hur hälsovårdsmyndigheternas kompetens och den information de producerar uppskattas i hanteringen av coronavirusläget. Den senaste tiden har visat vår förmåga att ta och genomföra beslut trots osäkerheten. Samma attityd behöver vi också för att lösa de problem som klimatförändringen medför.

Jag hoppas innerligt att det på grund av klimatförändringen eller extremt väder aldrig kommer att bli nödvändigt att konstatera att det råder undantagsförhållanden. Vi måste dock förbereda oss för väder- och klimatrelaterade risker på samma sätt som för allvarliga smittsamma sjukdomar.

De väder- och klimatrelaterade risker som klimatförändringen orsakar beaktas i  den nationella riskbedömningen (2019) och i de kompletterande regionala riskbedömningarna. Den nationella planen för anpassning till klimatförändringen 2020 bidrar till att hantera de väder- och klimatrelaterade riskerna på alla förvaltningsnivåer. Beredskapen förbättrar våra färdigheter att hantera störningar som beror på olika orsaker, oberoende av om det är fråga om störningar i eldistributionen till följd av stormar eller en smittsam sjukdom som sprider sig snabbt.

Vid coronaviruspandemin koncentrerar vi oss naturligtvis på det aktuella läget och klimatförändringen och dess konsekvenser kan kännas både sekundära och avlägsna. Trots de omfattande och säkerligen delvis bestående effekterna kommer dock coronavirusspridningen oundvikligen att gå över efter en viss tid, men vi måste förbereda oss på klimatuppvärmningen också efter det. Samtidigt är det klart att samhällets normala funktioner behöver upprätthållas och främjas i mån av möjlighet under alla förhållanden.

År 2019 var historiens varmaste år i Europa. Den gångna vintern med rikliga regn har också varit exceptionell. I norr har snöfallet orsakat en betydligt större snöbelastning än vanligt som fortsätter att öka. I Lappland förbereder man sig för närvarande inte bara på coronavirussmittan utan också på rekordstora våröversvämningar.

Både i beredskapen inför översvämningar och i hanteringen av coronavirussmittan är det väsentligt att vi planar ut kurvan för att kunna minimera skadorna. Jag önskar att Lappland lyckas med åtgärderna för att hantera coronavirusläget och att våren inte närmar sig alltför tidigt.

Kirsi Mäkinen, konsultativ tjänsteman, naturresursavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet

Skribenten svarar i statsrådet för samordningen av anpassningen till klimatförändringen och hanteringen av klimatrelaterade risker.