Information om Finland

Information om jordbruket

Finland anses vara världens nordligaste jordbruksland. Trots detta har man lyckats ordna jordbruksproduktionen så att produktionen nästan motsvarar den inhemska konsumtionen. Det finländska jordbruket producerar med många mått mätt världens renaste mat tack vare det nordliga läget, produktionsmetoderna och strävan efter hållbarhet. Andelen ekologisk produktion av arealen var cirka 13 procent år 2018.

Finlands jordbruk stöder sig i stor utsträckning på de gräsmarker och de nordliga spannmålssorter som lämpar sig väl för det nordliga klimatet. I Finland finns det cirka 2,3 miljoner hektar jordbruksmark varav spannmålsväxterna under de senaste åren utgjort en dryg miljon hektar och gräsmarkerna cirka 700 000 hektar.

I de nordliga förhållandena är det gräsmarkerna som bäst drar nytta av den korta vegetationsperioden. Just på grund av gräsmarkerna är mjölkproduktion den ekonomiskt mest betydande produktionsinriktningen i Finland. I Finland produceras det cirka 2,3 miljarder liter mjölk om året. Produktionen av nötkött baserar sig i Finland i huvudsak på djur av mjölkras.

I Finland konsumeras det mer kött än det produceras. Produktionen av nötkött har stabiliserats till en nivå på cirka 85 miljoner kilo medan produktionen av svinkött har minskat under de senaste tio åren och uppgår nu till cirka 170 miljoner kilo. I överensstämmelse med den allmänna trenden har produktionen av kött av fjäderfä ökat och uppgår redan till 135 miljoner kilo. I Finland föds det också upp får och det produceras cirka 1,5 miljoner kilo fårkött. Inom de nordliga renskötselområdena produceras det något mer renkött, cirka två miljoner kilogram per år.

Finlands viktigaste spannmålsväxter är korn och havre, följt av vete och råg. På åkrarna odlas dessutom bl.a. oljeväxter och specialväxter såsom kummin samt sockerbeta och potatis.

Det fanns cirka 47 000 gårdsbruksenheter i Finland 2018. Nästan alla gårdar i Finland är familjejordbruk. Odlarna och deras familjemedlemmar utför 80 procent av arbetsuppgifterna inom jordbruket.

Produktionsdjurens välbefinnande har främjats av ett sedan länge pågående och målmedvetet arbete för djurens hälsovård samt en kontrollerad användning av antibiotika. I Finland har dessutom stympningen av näbbar på fjäderfä eller knorrar på grisar aldrig slagit rot i djurhållningen. Detta har möjliggjorts av att man i Finland vant sig vid att fästa uppmärksamhet vid levnadsvillkoren för djur, vilket avsevärt har främjat produktionsdjurens välbefinnande. Tack vare detta är den finländska maten säker, ren och producerad på ett ansvarsfullt sätt.

Information om landsbygden

Olika landsbygdsområden är en oskiljaktig del av den finländska framgången och det finländska samhället. Inom de områden som klassificeras som landsbygd finns största delen av Finlands materiella naturresurser. En hållbar användning av naturresurserna skapar förutsättningar för utveckling av den cirkulära ekonomin. På landsbygden är en smidig vardag, dvs. goda datakommunikationsförbindelser och fungerande trafikförbindelser, i nyckelposition.

Totalt 95 procent av Finlands yta är landsbygdsområden. Cirka 1,6 miljoner finländare är permanent bosatta inom landsbygdsområdena, och ungefär 2,1 miljoner finländare är regelbundet bosatta där på sin fritid.

Landsbygdsområdena delas in efter olika klassificeringar. Enligt den kommunbaserade klassificeringen av stads- och landsbygdsområden räknas de kommuner där mindre än 60 procent av befolkningen är bosatt i tätorter och folkmängden i den största tätorten är mindre än 15 000 till landsbygdskommuner. Dessutom räknas de kommuner där minst 60 procent, men mindre än 90 procent av befolkningen är bosatt i tätorter och där folkmängden i den största tätorten är mindre än 4 000 till landsbygdskommuner.

Cirka 40 procent av de finländska affärsföretagens verksamhetsställen finns i landsbygdsområden, dvs. totalt 150 000 företag. Av de små och medelstora företagen finns 30 procent i landsbygdsområden. Landsbygden skapar mångsidiga förutsättningar för företagande, såväl för lantbruksföretag som för den kreativa branschens digitala företag. En nationell lägesrapport om landsbygden publiceras vart tredje år.

De människor som bor på flera ställen och som arbetar platsoberoende ökar periodvis befolkningen i landsbygdsområdena till flerdubbel. Turister och personer med olika naturintressen ökar också antalet människor som rör sig i landsbygdsområden och använder sig av landsbygdens tjänster. Det omfattande fenomenet att bo på flera ställen syns dock ännu inte i befolkningsstatistiken, som utgår från årets sista dag.

Utvecklingen av landsbygden och landsbygdspolitiken har som mål att skapa förutsättningar för ett gott liv och en mångsidig företagsverksamhet överallt på landsbygden.

Läs mer:

Landsbygdspolitik.fi
Publikationen Maaseutukatsaus 2017 (på finska)

 

Information om skogarna

Av Finlands landareal täcks 75 procent skog, alltså mer än i något annat EU-land. Finland ligger inom det boreala barrskogsbältet. Huvudträdslagen är tall, gran och björk som alla utnyttjas kommersiellt. De finländska skogarna är också en betydelsefull kolsänka. Skogarna vårdas och används aktivt i enlighet med principerna för ett hållbart skogsbruk.

I Finland finns det ett stort antal ägare av privat skog. Sexhundratusen privata skogsägare äger 60 procent av Finlands skogar. Dessutom äger staten och stora företag skog.

I Finland är 12 procent av skogsmarken skyddad. Största delen av de skyddade områdena finns i norra Finland. Det finns sammanlagt 2,7 miljoner hektar skyddad skog medan den kommersiellt använda skogsmarken uppgår till 20,1 miljoner hektar. Skyddet omfattar både privatägd skog och statligt ägda skogar.

Skogarna har en vid innebörd för finländarna. Skogsbruket är fortfarande en av de mest betydande industrisektorerna i Finland. Det sysselsätter 65 000 personer. Värdet på produktionen uppgick till 4,1 procent av bruttonationalprodukten 2017 och värdet på exporten till 11,7 miljarder euro. De viktigaste produkterna är cellulosa, kartong, papper och sågtimmer.

Rekreationsanvändningen av skogarna är mycket utbredd i Finland och allemansrätten garanterar medborgarna goda möjligheter att njuta av det välbefinnande skogarna erbjuder. Finländarna rör sig gärna i skogarna och plockar bär och svampar både till husbehov och till försäljning. År 2017 omsatte naturproduktsbranschen ca 530 miljoner euro. Dessutom är jakten på vilt en betydelsefull hobby i Finland.

Inom skogspolitiken är Finland ett internationellt aktivt och initiativtagande land. Skogssamarbete har idkats länge med bl.a. Kina och Afrika. I Finland ligger också Europeiska skogsinstitutet.

Information om fiskerinäringen och vattendragen

Finland har en lång kust och sjöarealen av landets yta är större än i något annat EU-land. Fiske är en betydande inkomstkälla för cirka 2000 yrkesfiskare. Den importerade fisken är dock ett problem, i synnerhet den stora andelen lax (4/5) av marknaden i jämförelse med den lokala fisken. Fiske utövas av nästan 1,5 miljoner finländare. Dessutom är fisketurism en framväxande form av turism.

Restaureringen av strömmande vatten och byggandet av fiskvägar är en framväxande trend genom vilken man kan stimulera och återställa vandringsfiskbeståndet i Finlands otaliga älvar.

I Finland fäster man särskild uppmärksamhet vid underhållet av vattendrag. Vattenkvaliteten är god eller utmärkt i 85 procent av Finlands sjöareal. Kranvattnet är av utmärkt kvalitet överallt i Finland och det är inte nödvändigt att använda buteljerat vatten. Det görs ett långsiktigt arbete för att förbättra skicket på Östersjön. Finska vikens och Skärgårdshavets vattenkvalitet har förbättrats sedan en längre tid, men kustvattnen är på sina håll fortfarande eutrofierade.

Information om bioekonomin

Finland är på väg mot ett koldioxidneutralt samhälle.  Klimatförändringen, den snabba tekniska utvecklingen, konkurrensen om de sinande naturresurserna, den globala ekonomiska omvälvningen, förändringen i värderingar och attityder samt befolkningsstrukturen och urbaniseringen är globala förändringsfaktorer.  Det behövs hållbara lösningar som kan trygga tillgången till ren mat och rent vatten och en naturresursekonomi som beaktar hållbar utveckling samt framgångsrika landsbygdsområden.  Med bioekonomi avses en ekonomi som använder förnybara naturresurser för produktionen av föda, energi, produkter och tjänster.  Bioekonomin minskar beroendet av fossila råvaror, säkerställer ekosystemtjänsternas funktion samt skapar en hållbar ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen enligt FN:s mål för en hållbar utveckling.

Finlands bioekonomiska strategi Hållbar tillväxt genom bioekonomi lanserades i maj 2014 som en del av statsrådets principbeslut  ”Kasvun kärjet”. Under de senaste fem åren har Finland blivit ett ledande land inom hållbar bioekonomi.  Värdet på bioekonomin har stigit, nya bioraffinaderiinvesteringar har gjorts, man har satsat på utbildning och forskning, och man har främjat tillgången till och den hållbara användningen av biomassa bl.a. genom att utveckla datasystem. 

EU:s bioekonomiska strategi lanserades i form av ett tillkännagivande från kommissionen 2012.  I tillkännagivandet uppmanades medlemsstaterna att utarbeta egna nationella bioekonomiska strategier, något Finland snabbt också gjorde.  EU:s bioekonomiska strategi uppdaterades 2018.  Kommissionen har bett Finland att ordna en europeisk bioekonomikonferens som en del av programmet under Finlands EU-ordförandeskap.   Konferensen ordnas i Helsingfors den 9 juli 2019.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ansvarar för många delområden inom bioekonomin. Dessa är matsäkerhet, livsmedelssäkerhet, ett konkurrenskraftigt inhemskt livsmedelssystem, försörjningsberedskap, rent vatten, hantering av djur- och växtsjukdomar, säkrande av hållbarhet och konkurrenskraft för näringarna som baserar sig på naturresursekonomi, och främjande av landsbygdens livskraft.  Man beaktar de etiska aspekterna och rättvisan i all verksamhet genom att hämta ny konceptuell forskningsinformation om de värden och tankesätt som åstadkommer en systematisk förändring i riktning mot bioekonomi.