Bättre konkurrenskraft för det ansvarsfulla livsmedelssystemet som har förmåga att förnyas

Rubriken till ett blogginlägg borde alltid locka människor att läsa vad skribenten har på hjärtat. Min rubrik, Bättre konkurrenskraft för det ansvarsfulla livsmedelssystemet som har förmåga att förnyas, är ett av de fyra effektivitetsmålen i den nya strategin för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. På samma sätt som alltid när det gäller en god strategi, har varje ord en innebörd.  

Det heter inte längre en matkedja. Att börja använda ordet livsmedelssystem är som att byta metspö till en katsa. Den konventionella matkedjan ingår såklart i livsmedelssystemet: primärproduktionen, livsmedelsindustrin, parti- och detaljhandeln, de offentliga måltidstjänsterna och restaurangerna och naturligtvis också konsumenterna. Till livsmedelssystemet hör också politik - såväl förvaltningens åtgärder för att främja näringen och försörjningsberedskapen som näringsrekommendationerna.  Vi får inte heller glömma konsekvenserna för samhällsekonomin eller matkulturen. Det breda livsmedelssystemet är förknippat med sådana begrepp som ansvar, förnyelse och konkurrenskraft.

Vad betyder ansvarsfullhet för oss? Vi arbetar för ett hållbart jordbruk och hållbar matproduktion. En ansvarsfull produktion är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Det finländska jordbruket kan erbjuda effektiva lösningar på globala utmaningar, såsom klimatförändringen eller matsäkerheten.

Fotosyntesen är ju livets viktigaste process och ett sätt att ta upp koldioxid från atmosfären, lagra kol i marken och omvandla det till något användbart för människor och djur. Begreppet ansvarsfullhet innebär att produkternas kvalitet och produktionssätt tål också en kritisk granskning. Det innebär också rättvisa arbetssätt i hela livsmedelssystemet, minskning av matsvinn samt säker och hälsosam mat för konsumenterna.

Vad äter du år 2050? Reformer ska däremot vara en viktig del av verksamhetskulturen. Vi måste utveckla livsmedelssystemet i takt med den föränderliga omvärlden för att kunna hålla jämna steg med dagens utveckling. Reformer hjälper oss att förbättra effektiviteten och produktiviteten, och erbjuda produkter som möter konsumenternas behov och föränderliga konsumtionsvanor.

Digitalisering är ett viktigt hjälpverktyg när vi talar om det nya livsmedelssystemet. Den gagnar såväl människorna som miljön, till exempel genom bättre produktionsstyrning och minimering av matsvinn (HS 31.3). Digitaliseringen står också i centrum när vi talar om matsäkerheten eller de starka sidorna i vår produktion.

Även bra företag kan falla om de saknar konkurrenskraft. Vi kan förbättra konkurrenskraften genom att satsa på produktivitet, innovationer och produktutveckling. Det finns ganska få konkurrenter som tävlar i samma kvalitetsklass med våra livsmedel, men är konsumenterna medvetna om det?

Ett viktigt sätt att förbättra vår konkurrenskraft går ut på att vi ökar informationen om produktionens starka sidor. Utan konkurrenskraft finns det ingen lönsam verksamhet. Under de senaste åren har särskilt jordbruket lidit av en ovanligt dålig lönsamhet. Att öka samarbetet mellan jordbrukarna, sprida god praxis och att tillägna sig information hjälper att förbättra konkurrenskraften.

Vi på jord- och skogsbruksministeriet är motiverade och stolta över att få vara en del av livsmedelssystemet. Ett livsmedelssystem som vi tillsammans med företag, intressegrupper och konsumenter gör till ett allt ansvarsfullare och konkurrenskraftigare system som har förmåga att förnya sig i enlighet med FN:s mål för hållbar utveckling. Det är en hjärtesak för oss.

Minna-Mari Kaila

överdirektör, chef för livsmedelsavdelningen

jord- och skogsbruksministeriet