Landsbygdsmosaik - möjligheternas skattkista

Jag bor i yttre skärgården, men tar mig till jobbet med buss och metro. I hur många länder ligger landsbygden eller skärgården så här nära huvudstaden?

Undersökningarna visar att vi finländare har ett nära förhållande till naturen och många av oss upplever sig vara både stadsbor och landsbygdsbor. Matproduktionen och naturresurserna finns på landsbygden som också har en viktig roll när det gäller att lösa klimatfrågor. Bakom allt finns människor som jag fått träffa på mina resor runt om i landet. Därför ska vi lyfta fram matproducenterna, företagarna, turisterna, de permanenta invånarna och fritidsfolket. För er som arbetar, bor, besöker och tillbringar fritid på landsbygden vill vi med hjälp av jord- och skogsbruksministeriets nya strategi ge en överblick över landsbygder i förnyelse och framtida möjligheter. 

Landsbygdsnäringarna grundar sig långt på naturresurser och en hållbar användning av dem. I livsmedelssystemet måste vi börja tillämpa principen om cirkulär ekonomi, vilket innebär att en persons avfall är någon annans råvara. Som bäst arbetar man med att utveckla intressanta system som bygger på samarbete mellan olika gårdar och företag, så kallade agroekologiska symbioser. Bara himlen är gränsen när landsbygdens idérika och företagsamma aktörer uppbådar all tänkbar uppfinningsrikedom och tar vara på den cirkulära ekonomins möjligheter. Vi bidrar till deras arbete till exempel med  instrumenten i programmet för landsbygdsutveckling som EU delfinansierar.

I strategin talar vi om landsbygder eftersom vi har flera än bara en landsbygd. Glesbygden har annorlunda behov och trumfkort än den stadsnära landsbygden eller kärnlandsbygden.

Att kunna ta bra beslut kräver att vi identifierar  mångfalden i vårt land och utvecklar kunskapsunderlaget kontinuerligt. Multilokalitet som blir allt populärare innebär att folk inte längre bor, arbetar eller tillbringar sin fritid bara på en ort.  Multilokalitet syns ännu inte i statistiken. Beskrivningen av Finlands befolkning baserar sig på läget på årets sista dag. Detta inverkar på antagandet att landsbygden krymper trots att det finns många tidvis växande områden. 

Vi vill också främja multilokalitet genom vår strategi. Grunden är att vi finansierar digital infrastruktur som möter framtida behov på platser där den inte byggs på marknadsvillkor. Människor behöver inte vara bundna till en plats om livssituationen, arbetet och omvärlden ger en möjlighet att välja andra alternativ.  Människor ska oberoende av plats ha lika möjligheter att studera, arbeta och höra till ett digitalt samhälle, det vill säga vara digitala medborgare. Genom förbindelser ser vi till att även landsbygdsföretag får en möjlighet att delta i den digitala ekonomin. På detta sätt kan vi ta till vara fördelarna i vårt mångskiftande land.

Av Finlands befolkning bor 1,6 miljoner människor permanent på landsbygden. Av små och medelstora företag finns 30 procent på landsbygder. Genom landsbygdsutveckling skapar vi dem bättre möjligheter att bo, arbeta och driva företag på landsbygdsområdena. På samma sätt drar 2,2 miljoner fritidsinvånare, turister och andra landsbygdsintresserade nytta av vårt arbete.

Att utveckla landsbygden och skärgården är en del av utvecklingen av vårt land. Att driva en bra landsbygds- och skärgårdspolitik kräver att vi identifierar landsbygdernas varierande mosaik samt arbetar tätt tillsammans. Vi gör detta arbete för att vi alla finländare ska må bra.

Taina Vesanto, lantsbruksråd, enheten för utveckling av landsbygden