Skogsdataprojektet ger resultat

Projektet Skogsdata och elektroniska tjänster har underlättat tillgången till informationen om skogstillgångar. E-tjänsterna har också utvecklats avsevärt. Att en ny tidsålder är inne märks såväl i skogsägarens virkeshandel hemma i soffan som i skogsrådgivarens vardag och skogsmaskinförarens arbete. Resultat från regeringens spetsprojekt presenterades på ett seminarium i Helsingfors den 22 januari 2018.

Projektet har resulterat i att skogsägare och aktörer i skogsbranschen har nu tillgång till information som är öppnare, aktuellare och håller högre kvalitet. Även den privata sektorn utvecklar nya tjänster utifrån informationen, vilket ökar konkurrensen på marknaden för skogstjänster. Tjänsterna till skogsägare är allt bättre.

– Kvalitativ information och e-tjänster förbättrar hela skogsbranschens konkurrenskraft och gör Finland till ett attraktivt investeringsobjekt, säger Niina Riissanen, överinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.

Aktörerna i branschen har möjlighet att använda informationen för att optimera produktionen och tiden för åtgärderna. Till exempel drivningsföretagarnas förutsättningar blir bättre när säsongsmässiga variationer kan minimeras. Förvaltningen drar också nytta av en kostnadseffektivare datainsamling. På grund av e-tjänsterna är det nu enklare och smidigare att övervaka skogslagen och behandla kemera-ansökningar och anmälningar. 

 

E-tjänsterna på ny nivå

På webbplatsen MinSkog.fi har Finlands skogscentral samlat information om planering och vård av skog. På webbplatsen finns information om skogstillgångar och bland annat om naturskyddsområden, fornlämningar och hotade arter, såsom flygekorrar, vilket hjälper att beakta naturvärden vid skogsarbetena. Det är lättare att sköta ärenden när skogsägaren kan själv lämna anmälningar om användning av skog eller anmälningar och ansökningar som gäller finansiering av hållbart skogsbruk samt följa upp behandlingen av dem hos myndigheten. Tjänsten används redan av 93 000 skogsägare och 600 företag.

Skogsägare och virkeshandlare driver nuförtiden aktivt handel på Kuutio, en digital marknadsplats för virkeshandel som öppnades i maj 2017. På tjänsten kan skogsägaren lämna en anbudsförfrågan direkt till köpare och få experthjälp. Enligt Suomen Puukauppa Oy som utvecklar Kuutio är en stor del av de privata skogsägare som använder tjänsten personer som för första gången vidtar åtgärder i fråga om skogsegendomen. Tjänsten är gratis för privata skogsägare. 

Informationen om skogstillgångar är öppen och lätt åtkomlig

Enligt ändringen av lagen om ett system för skoglig information som börjar gälla i mars är det möjligt att på ett öppnare sätt lämna ut information om skogstillgångar. Finlands skogscentral ska skapa en ny för alla åtkomlig sida på webbplatsen MinSkog.fi. Där kan man bläddra i, ladda ner eller ta i bruk via en teknisk gränsyta offentlig miljöinformation, det vill säga information om skogstillgångar och de uppgifter som gäller anmälningar om användning av skog samt ansökningar och anmälningar enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Den här informationen kan fås om alla ägargrupper. Skogscentralen lämnar inte ut skogsägarnas namn- eller kontaktinformation eller information om skogsbruksenheternas gränser. Tillgången till de sidor som innehåller information som gör att informationen om skogstillgångar kan kopplas till en viss privatperson, kräver identifiering. 

Skogsdatastandarder underlättar dataöverföring mellan aktörerna. Inom projektet har det tagits fram bland annat en dataöverföringsstandard för virkeshandel för att flytta över data mellan till exempel virkeshandelsplatsen och andra system. Standardiseringen av skogsdata har gjorts tillsammans med alla intresserade även när det gäller statistik eller att uträtta ärenden hos myndigheter.

Insamling av skogsdata sker allt mer sällan till fots

Nu utvecklar man kvaliteten av skogsdata och målet är att elektronisk handel utan terrängbesiktning är möjlig på 2020-talet. Som bäst testar man bland annat de möjligheter som fjärranalyser ger, försöker hitta nya sätt att producera information om plantskogar och arbetar med lösningar som håller skogsdata uppdaterade. Skogsdata ska också kompletteras med nya indikatorer som beskriver bland annat jordgrund, antal stammar i ett visst område, det vill säga trädbeståndets storleksfördelning, och virkeskvalitet. Största delen av forskningsresultaten blir klara mot slutet av året.

Förändringstolkning av satellitbilder har visat sig vara ett ytterst effektivt sätt att upptäcka försummelser när det gäller anmälningar om användning av skog. Enligt skogscentralen kan satellitbilderna användas för att följa upp hur biologisk mångfald och naturvärden bevaras i avverkade områden samt för att övervaka att förnyelseskyldigheten fullgörs. Genom förändringstolkning av satellitbilder går det att övervaka hela landet årligen. Att övergå från övervakning som bygger på urval till ett system med övergripande uppföljning är en stor förändring inom övervakning av skogslagarna. Ytterligare testas det hur ett slyskogsindex som tas fram utifrån satellitbilderna kan användas för att bedöma behovet av vård i plantskogar.

En ny önskad produkt är kartor över drivningsdugliga områden, vilka underlättar året runt drivning och planering av drivningen. Skogsmaskinentreprenören kan kontrollera på kartorna var marken är tillräckligt hård för att bära drivningsmaskinen. Även skador på terräng och trädbestånd minskar när drivningsarbeten görs på lämpliga objekt vid lämpligt väder.

Framtidens skogsdata produceras tillsammans

Projektet Skogsdata och elektroniska tjänster pågår under åren 2016-2018 då 13 projekt får finansiering av jord- och skogsbruksministeriet. Projekten genomförs av Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, VTT, Metsäteho, Arbonaut, Satellio, Lantmäteriverkets central för geografisk information, Tammerfors tekniska universitet, Geologiska forskningscentralen, Finlands miljöcentral, Suomen Puukauppa och Tapio.

Seminariepresentationerna finns att få på: mmm.fi/sv/skogsdata-och-elektroniska-tjanster-i-framtiden

Mer information:
Niina Riissanen, överinspektör, tfn 0295 16 2339, fornamn.efternamn@mmm.fi