Livsmedelsmarknadslagen

Dagligvaruhandeln har redan en särskilt stark ställning i Finland, eftersom handeln är koncentrerad, och propositionen försämrar inte ställningen för de aktörer som följer god affärssed. Reformen är ett sätt att ingripa i osunda handelsmetoder.

Livsmedelskedjan i Finland har särdrag som medför en obalans i förhandlingspositionen, vilket kan försämra livsmedelsmarknadens funktion och en sund utveckling. Syftet är att jämna ut fördelningen av förhandlingsstyrkan i kedjan genom att förbjuda förfaranden som kan visa sig vara problematiska med tanke på effektiv verksamhet och sund utveckling i livsmedelskedjan.

Målet med de ändringar som bereds i livsmedelsmarknadslagen är att hela livsmedelskedjans verksamhet ska utvecklas i en rättvisare riktning. Detta gynnar inte endast primärproducenterna, utan också konsumenterna och livsmedelsindustrin.

Konkurrensen kommer att förhindra att priserna stiger på marknaden. I Finland finns det tre riksomfattande aktörer inom handeln.

På lång sikt kan regleringen förhindra att priset stiger och hålla märkesvarorna konkurrenskraftiga, vilket tryggar konsumentens valfrihet.

Reformen bör inte höja priserna om handeln har följt god affärssed.

Propositionen förbättrar primärproducenternas ställning i förhållande till handeln och industrin, bland annat genom att förbjuda oskäliga avtalsvillkor och främja rättvisa handelsmetoder. Propositionen innebär ett bättre skydd för uppgifterna om primärproducenternas kostnadsstruktur och produktionssätt, eftersom det blir förbjudet för köpare att kräva uppgifter som är onödiga för avtalets syfte. Detta håller kostnaderna nere för primärproducenterna.

Producenternas ställning förbättras också genom att det blir möjligt att omförhandla avtalsvillkor vid exceptionella omständigheter, till exempel till följd av skördeförluster eller kostnadschocker. När omständigheterna förändras, förbättras ställningen genom en rimligare riskfördelning.

Den presumtionen för repressalier som tillämpas på köpare skyddar producenterna från repressalier om de utövar sina lagstadgade rättigheter. Som helhet medför propositionen positiva effekter för primärproducenternas ställning, lönsamhet och investeringsbenägenhet.

På lång sikt kan den ökade konkurrensen dämpa prishöjningarna och hålla sortimentet mångsidigt.

Propositionen om ändring av livsmedelsmarknadslagen medför flera konsekvenser för konsumenterna, även om propositionens primära målgrupp är de svagare parterna i livsmedelskedjan, såsom primärproducenter och små varuleverantörer.

Även om propositionen inte förväntas medföra några större konsekvenser för konsumentpriserna, kan en ökad konkurrens på lång sikt dämpa en uppgång i prisnivån och bidra till att sortimentet är mångsidigt också i fortsättningen. Regleringen av handelns egna varumärken kan påverka hur handeln placerar produkter på hyllorna och hur den prissätter sina egna produkter i förhållande till märkesvaror.

Propositionen förväntas inte medföra några större konsekvenser för sortimentet eller prissättningen av handelns egna varumärken, men på lång sikt kan regleringen förhindra att priset stiger och bevara märkesvarornas konkurrenskraft, vilket tryggar konsumenternas valfrihet. När det gäller rättvis konkurrens syftar propositionen till att säkerställa en mer likvärdig konkurrens mellan handelns egna varumärken och andra märkesvaror.
Detta kan bidra till produktinnovationer och skapa mångsidigare sortiment, vilket gynnar konsumenterna. En jämlik konkurrens kan förbättra valfriheten på lång sikt.

Påståendet att reformen uppmuntrar till att köpa livsmedel från utlandet stämmer inte. Handeln anser att den erbjuder konsumenterna det som konsumenterna köper. Konsumenterna vill ha inhemska produkter, vilket handeln också har noterat.

Det är nödvändigt att trygga den inhemska primärproduktionen och livsmedelsindustrin med tanke på den inhemska försörjningsberedskapen. Vi kan inte bygga livsmedelstryggheten på utländsk lågprisimport. Inom livsmedelsförsörjningen måste hela värdekedjan fungera.

En av grundförutsättningarna för att trygga livsmedelsförsörjningen är att primärproduktionen är lönsam och att kunnandet och kontinuiteten säkerställs. Det är också viktigt att primärproduktionen är mångsidig och tillräckligt bred. Säkerställandet av tillgången till livsmedel och dagligvaror är också en av de strategiska uppgifterna i statsrådets principbeslut om säkerhetsstrategin för samhället (16.1.2025).

Osunda handelsmetoder väcker oro runtom i Europa och det förs diskussioner på europeisk nivå. Uppdateringen av direktivet om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan kommer sannolikt också att behandlas i slutet av detta år.

Primärproducentens ställning i Finland illustreras av att det ifjol var lönsammare att exportera kalvar än att föda upp och sälja dem i Finland.
 

Handelns egna varumärken, eller så kallade private label-produkter eller PL-produkter, är produkter som säljs under handelskedjans eget varumärke och som i allmänhet har tillverkats av en underleverantör. Handelns egna varumärken är till exempel K-gruppens Pirkka, S-gruppens Kotimaista, Coop och Lidls Pohjolan meijeri.

Ja.

Handelns egna varumärken förbjuds inte och försäljningen av dem begränsas inte.

Reformen tryggar produktinnovationer och deras lönsamhet. På så sätt får konsumenterna nya produkter också i fortsättningen.

Handeln har en dubbel roll när detaljhandeln

1.    konkurrensutsätter och köper varumärkestillverkarnas produkter till sina hyllor (köpare), men
2.    samtidigt säljer private label-produkter som tillverkats under handelns eget varumärke och som ofta konkurrerar inom samma produktgrupper (konkurrent).

Detta upplägg innebär att handeln samtidigt är både en kund och en konkurrent till livsmedelstillverkarna.

1. Det förbjuder inte private label-produkter

Det är fortfarande helt tillåtet att sälja och tillverka PL-produkter.
Målet är jämlikhet, inte att PL-produkter tas bort från marknaden. 

2. Det begränsar inte antalet PL-produkter i sortimentet

Regleringen innehåller inga procentgränser eller tak för specifika produktgrupper.
Under beredningen ansågs det ändamålsenligt att undvika sådana gränser. 

3. Det förhindrar inte handeln från att utveckla PL-sortimentet på normalt sätt

Handeln får fortsättningsvis

• lansera nya PL-produkter
• konkurrera med priset
• skapa innovationer och samarbeta med tillverkare

Förbudet gäller endast orättvisa förfaranden i förhållande till varuleverantörerna. 

1. Handeln får inte gynna sina egna varumärken på mindre gynnade leverantörers bekostnad

Förslaget förbjuder köparen att gynna sitt eget varumärke på bekostnad av ett varumärke som tillhör en leverantör som konkurrerar med köparens eget varumärke.

Köparen har i ett sådant fall en dubbel roll som köpare och konkurrent, vilket innebär att köparen trots konkurrenssituationen också ska beakta leverantörens intressen.

Det är fråga om en generalklausul, och hur den tillämpas beror på den aktuella situationen. Köparen känner sin egen affärsverksamhet och vet vilka av de egna åtgärderna som är skadliga för leverantören och vilka som ligger i leverantörens intresse.

Om det är fråga om detaljhandel, hänför sig beaktandet av leverantörens intressen till exempel till synligheten i handeln, dvs. till hur utrymmet på hyllorna fördelas, vilket påverkar konsumentens köpbeslut och utgör således en del av marknadsföringen av produkterna.

2. Handeln får inte binda ett leveransavtal för en märkesvara till en skyldighet att tillverka PL-produkter.

Till exempel:

”Ni får fortsätta sälja märkesvaran endast om ni också tillverkar PL-produkt X för oss.”

Sådana förbindelser blir förbjudna.

3. Handeln får inte använda kommersiella repressalier på grund av vägran att delta i PL-samarbete eller utövande av rättigheter

Omvänd bevisbörda: handeln ska själv visa att det inte var någon repressalie att minska sortimentet, minska orderingången eller vidta någon annan åtgärd. (detta gäller alla lagstadgade och avtalsbaserade rättigheter för leverantören)

4. Konkurrensläget för PL-produkter balanseras

I praktiken innebär detta att

• utrymmet och synligheten på hyllorna ska vara motiverad
• handeln inte utan motivering får använda konfidentiell information från varuleverantörer till fördel för sina PL-produkter