Beredning av lagstiftning om en avgift för ändrad markanvändning

30.11.2023 Rapportering

Statsrådet överlämnade en redogörelse om klimatplanen för markanvändningssektorn
till riksdagen i juli 2022. Samtidigt beslutade statsminister Sanna Marins regering att
vidta ytterligare åtgärder för att främja regeringsprogrammets och klimatlagens mål
om att öka kolsänkan och göra Finland klimatneutralt senast 2035. En av dessa åtgärder
var beredning av lagstiftning om en avgift för ändrad markanvändning, som gäller
byggande och röjning av ny åkermark.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet tillsatte en arbetsgrupp
med uppgift att bereda lagstiftningen om en avgift för ändrad markanvändning.
Arbetsgruppens mandatperiod var den 30 september 2022 – 30 november 2023.
Arbetsgruppen bedömde olika sätt att genomföra avgiften och konsekvenserna av
dem samt utarbetade ett utkast till lagförslag om en avgift för ändrad markanvändning.
Dessutom identifierade arbetsgruppen ett antal metoder för att minska avskogning
samt olika kombinationer av dessa metoder.

Arbetsgruppens förslag till en avgift för ändrad markanvändning är ett styrmedel
av skattenatur, som ska tillämpas när skogsmark röjs för annan användning.
Enligt arbetsgruppens förslag ska avgiften vara 500 euro för 10 ar, det vill säga
5 000 euro per hektar. Avgiften ska vara densamma oberoende av den fortsatta
användningen. Enskilda områden på mindre än en halv hektar faller utanför lagens
tillämpningsområde. Detaljplaneområden berörs inte av avgiften. Arbetsgruppens
förslag färdigställdes inte under arbetsgruppens mandatperiod, så ett eventuellt
ibruktagande av avgiften kräver ytterligare beredning.

30.11.2023 Rapportering

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering konstateras det
att regeringen kommer att bedöma effekterna av att införa en avgift för ändrad
markanvändning.

Syftet med denna konsekvensbedömning är att stödja beslutsfattandet samt att
åskådliggöra hur en avgift för ändrad markanvändning kompletterar befintliga
styrmedel inom markanvändningssektorn, vad avgiften har för inverkan på klimatet och
vad den har för inverkan när den genomförs inom olika projekt. Tillsammans med andra styrmedel har avgiften potential att minska utsläppen med upp
till 0,7–0,9 miljoner ton CO2-ekv. per år. En rätt så liten avgift skulle ha en styrande effekt
på röjande av ny åkermark inom jordbruket. Den styrande effekten är större i fråga om
åkerröjning än när det gäller att minska den avskogning som byggandet orsakar.
Avgiften utgör en extra kostnad för aktörer som inleder röjningsprojekt, och dess
styrande effekt är som mest effektiv när aktörerna har tillgång till olika alternativ till
skogsröjning.

De mest betydande direkta konsekvenserna för statsfinanserna är de resurser som
behövs för att verkställa avgiften och de inkomster som inflyter från betalda avgifter.
Enligt den preliminära uppskattningen skulle inkomsterna uppgå till cirka 30 miljoner
euro per år.

Ett eventuellt verkställande av avgiften förutsätter fortsatt beredning samt utveckling
av informationssystem och informationsunderlag.

Konsekvensbedömningen har beretts som tjänsteuppdrag av den arbetsgrupp som
berett en avgift för ändrad markanvändning.