Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Jord- och skogsbruksministeriet och Forststyrelsen:
Medborgarinitiativet om kalhuggning i statens skogar har fört diskussionen om behandlingsmetoderna framåt

Jord- och skogsbruksministeriet
20.10.2021 12.58
Pressmeddelande
Foto av skogarna i Kainuu

Riksdagens jord- och skogsbruksutskott gav den 20 oktober 2021 sitt betänkande om medborgarinitiativet om kalhuggning i statens skogar. Den diskussion om skogsbehandlingsmetoderna och metodernas konsekvenser som initiativet väckt är enligt jord- och skogsbruksministeriet och Forststyrelsen väldigt viktig.

I sitt betänkande behandlar jord- och skogsbruksutskottet de olika brukandeformernas fördelar och nackdelar ur flera olika perspektiv. Under behandlingen av frågan hörde utskottet företrädare för olika intressegrupper och fick ett flertal skriftliga utlåtanden. Även ett offentligt samråd ordnades.

Enligt utskottets slutsats är det motiverat och rentav önskvärt att hyggesfritt skogsbruk ökas i omfattning i statens skogar. Att genom lagstiftning fastställa det som huvudsaklig brukandeform bidrar dock inte nödvändigtvis till medborgarinitiativets mål om att trygga naturens biologiska mångfald, bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, förbättra vattenstatusen och öka möjligheterna till rekreation och friluftsliv. Konsekvenserna av förbud mot kalhuggning kan tvärtom i vissa fall vara till och med negativa med tanke på att samordna virkesproduktionen, mångfalden, klimatmålen och den sociala hållbarheten.

Enligt utskottet bör man för varje skogsbestånd välja en brukandeform som är lämpligast för växtplatsen vid den aktuella tidpunkten och som samtidigt på bästa sätt uppfyller ägarens övriga mål. När man kombinerar olika brukandeformer på ett lämpligt sätt, ger detta bättre resultat än någondera enskilda formen.

- Det är utmärkt att de bästa experterna nu har analyserat de olika avverkningssättens goda och dåliga sidor och risker. Också här är det fråga om att samordna de olika hållbarhetsdimensionerna och därigenom hitta bästa lösningar. Diskussionen har lett till att vi också börjat reagera på bristerna i den nuvarande kunskapen om bland annat de olika trädslagens naturliga förnyelse på olika växtplatser när det gäller hyggesfritt skogsbruk. Nu kan vi på ett bättre sätt rikta forskningsanslag till objekt som kräver ytterligare studier, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Det behövs mer forskningsrön om konsekvenserna av hyggesfritt skogsbruk

Enligt de nya ägarpolitiska riktlinjerna för Forststyrelsen som bygger på statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska alla delområden av hållbarhet – den ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella hållbarheten – beaktas och samordnas. De nya riktlinjerna syns också i resultatmålet för Forststyrelsens affärsverksamhet i år som är betydligt mindre än i fjol.

När det gäller förnyelseavverkningar, ska arealen där man tillämpar hyggesfria metoder öka till 25 procent enligt de nya riktlinjerna. Ökningen rör särskilt torvmarker. Hyggesfria metoder används på lämpliga växtplatser särskilt när trädbevuxen skogsmark också med tanke på områdets övriga brukandeformer är viktig. Sådana växtplatser är till exempel Lapplands karga tallskogar, skogarna i rekreations- och friluftsområden samt andra skogar som används för rekreation.

De olika experternas, delvis också avvikande, utlåtanden om medborgarinitiativet visar att det behövs mer experimentell fältforskning, det räcker inte med enbart modellering.

- Vi behöver mer information om bland annat ekonomisk lönsamhet, koldioxidupptag och hotade arter, säger Jussi Kumpula, VD för Metsähallitus Metsätalous Oy. För detta ändamål bildade Forststyrelsen för två år sedan tre 5 000 hektar stora försöksområden för att undersöka bland annat dessa frågor.

- Konsekvenserna av hyggesfritt skogsbruk och dess lämplighet för olika växtplatser undersöks som bäst också inom ramen för flera Fånga kolet-projekt som bidrar till den nationella skogsstrategin och markanvändningssektorns klimatåtgärder, påminner minister Leppä. Det aktiva utvecklingsarbetet kommer att fortsätta även under de kommande åren tillsammans med de övriga aktörerna.

I jord- och skogsbruksutskottets betänkande ingår två uttalanden. Jord- och skogsbruksministeriet ska lämna utredningar som nämns i uttalandena och som riksdagen förutsätter till jord- och skogsbruksutskottet inom tidsfristen.

Ytterligare information:

  • Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029516 2190, [email protected]

  • Jussi Kumpula, verkställande direktör, Metsähallitus Metsätalous Oy, tfn 0400 388614, [email protected]

Jari Leppä Skogar