Förordningen om avskogningsfria produkter och programmet mot olaglig avverkning

EU:s förordning om avskogningsfria produkter och åtgärder för att hindra skogsförstörelse

EU:s förordning om avskogningsfria produkter och åtgärder för att hindra skogsförstörelse, dvs. avskogningsförordningen, trädde i kraft den 29 juni 2023 och just nu pågår en övergångsperiod innan förordningen börjar tillämpas. Efter att övergångsperioden gått ut förutsätter utsläppande på marknaden eller tillhandahållande på marknaden av de produkter som omfattas av förordningen att tillverkningen inte har orsakat sådan avskogning eller skogsförstörelse som avses i förordningen.

Förordningen börjar i huvudsak tillämpas den 30 december 2025. I fråga om mikroföretag och små företag börjar förordningen tillämpas den 30 juni 2026, med undantag för små företag och mikroföretag som omfattas av EU:s timmerförordning och inte omfattas av den förlängda övergångsperioden.

Förordningen gäller vissa råvaror, och de produkter som tillverkas av dessa råvaror, som bidrar till avskogning och skogsförstörelse. Enligt förordningen är verksamhetsutövarna skyldiga att se till att de produkter som släpps ut på marknaden i och exporteras från EU är förenliga med förordningen.

Syftet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse på global nivå. Målet är samtidigt att minska på utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald.

Syftet med förordningen är att säkerställa att produkterna inte produceras på mark där det har skett avskogning eller där skogens tillstånd har försämrats sedan den 31 december 2020.

Utsläppande på marknaden av produkter som anges i förordningen

Förordningen gäller sju råvaror: soja, oljepalm, kaffe, kakao, gummi, nötboskap och trä samt produkter som innehåller eller är tillverkade av dessa. En förteckning över de produkter som omfattas av förordningen finns i bilaga 1 till förordningen.

Av de råvaror som nämns i förordningen är det nötkreatur och virke som produceras i Finland. Råvaruförteckningen i förordningen innehåller inte till exempel spannmål, rotfrukter, bär eller vall. Förteckningen påverkar således inte produktionen, utsläppandet på marknaden eller exporten av dessa råvaror, även om de odlas på markområden som röjts ur skogen efter den 31 december 2020. På motsvarande sätt omfattar förordningens tillämpningsområde till exempel inte svin, får och fjäderfän. Förordningen gäller i princip inte heller energiproducerande anläggningar, med undantag för situationer där produkter som omfattas av förordningen, såsom trävaror, släpps ut på marknaden eller tillhandahålls på marknaden.

Avskogning enligt förordningen är röjning av skog till jordbruksanvändning

Förordningen gäller sju råvaror: soja, oljepalm, kaffe, kakao, gummi, nötboskap och trä samt produkter som innehåller eller är tillverkade av dessa. En förteckning över de produkter som omfattas av förordningen finns i bilaga 1 till förordningen.

Av de råvaror som nämns i förordningen är det nötkreatur och virke som produceras i Finland. Råvaruförteckningen i förordningen innehåller inte till exempel spannmål, rotfrukter, bär eller vall. Förteckningen påverkar således inte produktionen, utsläppandet på marknaden eller exporten av dessa råvaror, även om de odlas på markområden som röjts ur skogen efter den 31 december 2020. På motsvarande sätt omfattar förordningens tillämpningsområde till exempel inte svin, får och fjäderfän. Förordningen gäller i princip inte heller energiproducerande anläggningar, med undantag för situationer där produkter som omfattas av förordningen, såsom trävaror, släpps ut på marknaden eller tillhandahålls på marknaden.

Avskogning enligt förordningen är röjning av skog till jordbruksanvändning

Med avskogning avses i allmänhet permanent röjning av skog för annan användning, såsom byggande, infrastruktur eller jordbruk. EU:s förordning om avskogningsfria produkter har emellertid en snävare definition av avskogning, och med avskogning avses röjning av skog för jordbruksanvändning. Förordningen gäller alltså inte till exempel röjning av skog till bebyggda områden eller vägar eller för industriella ändamål, energiproduktion eller annan teknisk infrastruktur i samhället.

Jordbruksanvändning definieras som användning av mark för jordbruksändamål och uppfödning av boskap. I detta avseende gäller förordningen hållande av nötkreatur samt produktion av soja, oljepalm, kaffe, kakao och gummi.

I förordningen definieras skog enligt FAO:s globalt använda definition av skog. Enligt den är skog ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar och där träden som fullvuxna förutsätts uppnå en viss höjd och ett visst krontak. Som skog räknas inte mark som övervägande används i jordbruk eller som urban mark. I förordningen baserar sig definitionen av skog alltså på skogens egenskaper och på markanvändningen i området.

Ovannämnda definitioner av skog och jordbruksanvändning är väsentliga när man efter den 31 december 2020 ska bedöma om det har skett avskogning enligt förordningen, det vill säga om skog har röjts till jordbruksanvändning.

Skogsförstörelse

Förordningen ersätter EU:s timmerförordning, men systemet med Flegtlicenser förblir i kraft. Enligt EU:s timmerförordning är det förbjudet att släppa ut olagligt avverkat timmer och trävaror som härrör från sådant timmer på marknaden. Med olagligt timmer avses timmer som i ursprungslandet avverkats eller sålts i strid med nationell lagstiftning. Det här kan ha skett till exempel genom olovlig avverkning eller om skattebedrägeri eller om det har förekommit förfalskning av tullhandlingar i samband med produktionen.

I den nya förordningen om avskogningsfria produkter förutsätts det att man i fråga om trävaror i fortsättningen inte endast kontrollerar att de överensstämmer med lag utan också om de bidrar till skogsförstörelse. Enligt förordningen får trävaror inte släppas ut på EU:s inre marknad om produktionen av dem har bidragit till skogsförstörelse. Skogsförstörelse är enligt förordningen en strukturell ändring av skogarna, till exempel att urskogar omvandlas till plantager eller planterad skog

En central del av förordningen är verksamhetsutövarnas system för tillbörlig aktsamhet och lämnande av DD-förklaringar till kommissionens informationssystem

Enligt förordningen vilar ansvaret för avskogningsfria produktionskedjor på verksamhetsutövarna inom produktionen. Enligt förordningen ska en verksamhetsutövare som på marknaden släpper ut de i förordningen angivna produkterna som en del av sitt system för tillbörlig aktsamhet bedöma risken för avskogning i produktionskedjan och vid behov vidta åtgärder för att minska denna risk.

Detta innebär bland annat att verksamhetsutövarna ska samla in information som gör det möjligt att kontrollera produkternas härkomst. Utöver information om härkomst och leveranskedjor ska verksamhetsutövarna samla in geografiska koordinater för de områden där råvarorna och produkterna i fråga har producerats. Ett system som iakttar tillbörlig aktsamhet omfattar tillgång till information, riskbedömning och riskreducering.

För att en produkt eller råvara ska få släppas ut på EU-marknaden eller exporteras från EU-marknaden ska alla följande villkor vara uppfyllda: produkten har inte bidragit till avskogning, dvs. den är ’fri från avskogning’, har producerats i enlighet med lagstiftningen i produktionslandet och en förklaring om tillbörlig aktsamhet, dvs. en så kallad Due Diligence (DD)-förklaring, har getts till kommissionens informationssystem (TRACES). I förordningens bilaga II finns en beskrivning av innehållet i DD-förklaringen. TRACES-systemet togs i bruk i december 2024.

Mer information i anslutning till avskogningsförordningen, såsom TRACES-systemet och upprättandet av DD-förklaringen, finns på Livsmedelsverkets EUDR-webbplats och på kommissionens webbplats om avskogning.

Tidsplan för och beredning av genomförandet av förordningen

Europeiska kommissionen publicerade den 2 oktober 2024 ett ändringsförslag om att tillämpningen av förordningen skjuts upp med ett år. Förslaget godkändes den 19 december 2024. Förordningen börjar tillämpas till sina centrala delar den 30 december 2025. För mikroföretag och småföretag börjar tillämpningen för sin del sex månader senare, den 30 juni 2026. Samtidigt har även kommissionens tidsfrist för när ländernas riskkategorier för bedömningen ska publiceras flyttats med ett halvt år till den 30 juni 2025.

Dessutom har kommissionen publicerat anvisningar och annat stödmaterial till stöd för genomförandet av förordningen. Syftet med det vägledande dokumentet är att bistå de verksamhetsutövare, handlare och myndigheter som omfattas av förordningen samt tredjeländer att tolka förordningen. Anvisningarna kommer också att uppdateras på finska på Livsmedelsverkets EUDR-webbplats.

Utifrån Europeiska kommissionens vägledande dokument har jord- och skogsbruksministeriet utarbetat en promemoria med information om de krav som avskogningsförordningen ställer på nötkreatursskötsel och iståndsättningsåtgärder som förebygger förlusten av biologisk mångfald. Mer information finns i pressmeddelandet (17.1.2025).

I Finland har Livsmedelsverket utsetts till behörig myndighet i enlighet med avskogningsförordningen. Myndigheten svarar för att de skyldigheter som följer av förordningen fullgörs samt ger verksamhetsutövare och handlare information och råd om hur förordningen ska tillämpas. Det slutliga beslutet om den behöriga myndigheten fattas i riksdagen i samband med stiftandet av lagen.

Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att bereda det nationella genomförandet av EU:s förordning om avskogningsfria produkter. Arbetsgruppens mandattid pågår till den 31 december 2025.

I anslutning till genomförandet bereds en proposition med förslag till lag om saken. I propositionen föreslås det att det stiftas en lag om tillsyn över skyldigheterna och om påföljder enligt EU:s förordning om avskogningsfria produkter. Avsikten är att lagen ska komplettera EU:s förordning om avskogningsfria produkter och samtidigt upphäva lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror. Avskogningsförordningen och timmerförordningen tillämpas emellertid parallellt en tid.

Utkastet till regeringsproposition var på remiss tiden 28.5–22.7.2024. Sammanlagt lämnades 60 remissvar in. Utlåtandena är offentliga och finns i Statsrådets projektportal. En regeringsproposition med förslag till en nationell lag om avskogning ska lämnas till riksdagen sommaren 2025

Länkar till förordningen och publikationer som stöder kommissionens genomförande

Promemoria 17.1.2025; EU:s förordning om avskogningsfria produkter; Nötkreaturshållning och restaureringsåtgärder som förebygger förlust av biologisk mångfaldFilen öppnas i en ny flik pdf 143kB

Kommissionens svar på vanliga frågorLänk till en annan webbplats (på engelska)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3234 av den 19 december 2024 om ändring av förordning (EU) 2023/1115 vad gäller bestämmelser om tillämpningsdatumLänk till en annan webbplats

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010Länk till en annan webbplats (på engelska)

EU:s program mot olaglig avverkning

Det främsta målet i EU:s program mot olaglig avverkning (Action Plan on Forest Law Enforcement, Governance and Trade, FLEGT 2003) är att stoppa olagligt virke från att nå EU-marknaden. De viktigaste verktygen i programmet är EU:s timmerförordning (EUTR) och systemet med Flegtlicenser. I Finland svarar Livsmedelsverket för övervakningen av dessa.

EU:s timmerförordning gäller såväl importerat virke som virke som producerats i Finland. Virkesproducenter inom EU-området eller virkesimportörer ska med hjälp av systemet för tillbörlig aktsamhet visa att det importerade virket är lagligt. När det gäller inhemskt virke är anmälan om användning av skog och mätintyg de viktigaste åtgärderna i systemet för tillbörlig aktsamhet.

Partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder

Systemet med Flegtlicenser bygger på bilaterala partnerskapsavtal mellan EU och virkesproducerande länder. Till EU-marknaden importeras för närvarande timmer enligt Flegtlicenser från Indonesien. Även följande länder har undertecknat Flegt-partnerskapsavtal: Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ghana, Guyana, Honduras, Liberia, republiken Kongo och Vietnam. Avtalen börjar gälla när de exporterande länderna har genomfört de åtgärder som anges i avtalet. Jord- och skogsbruksministeriet informerar separat om när ett nytt avtal träder i kraft.

Myndigheten i det exporterande landet ger ett intyg över trävarornas och produkternas laglighet, och importören visar upp intyget när varorna förs in till unionens område. Systemet med Flegtlicenser togs i bruk i handeln med Indonesien i slutet av år 2016.

På vår webbplats

Skogarna i EU:s klimat- och energipolitik

På andra webbplatser

Arbetsgruppen för nationellt genomförande av förordningen om avskogningsfria produkter (Hankeikkuna)

Mer information

Viktor Harvio, specialsakkunnig
jord- och skogsbruksministeriet, naturresursavdelningen, Metsä- ja biotalousyksikkö Telefon:0295162040 E-postadress: fornamn.efternamn@gov.fi