Fågelinfluensa
Sommaren 2023 konstaterades bland vilda fåglar i Finland flera fall av massdöd orsakade av högpatogent fågelinfluensavirus A(H5N1). Dessutom konstaterades för första gången fågelinfluensa hos pälsdjur.
Jord- och skogsbruksministeriet lade till högpatogen fågelinfluensa hos pälsdjur i förteckningen över annan djursjukdom som ska bekämpas. Detta för att djurhälsomyndigheterna ska få rätt att vidta åtgärder för att utrota och förhindra spridning av sjukdomen.
Livsmedelsverket leder arbetet med att bekämpa konstaterade fall av fågelinfluensa på djurhållningsplatserna. Livsmedelsverket följer också förekomsten av fågelinfluensa hos vilda fåglar i Finland. Aktuell information om det rådande fågelinfluensaläget finns på Livsmedelsverkets webbplats.
• Information om fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
• Aktuell information om fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
Institutet för hälsa och välfärd ger anvisningar om hur människor kan undvika att bli smittade av fågelinfluensa. Människor smittas inte lätt av de fågelinfluensavirus som just nu förekommer i Europa.
- Information om fågelinfluensa (Social- och hälsovårdsministeriet)
- Information om fågelinfluensa och vanliga frågor (Institutet för hälsa och välfärd)
- THL:s utlåtande: Anpassning av fågelinfluensaviruset till däggdjur måste stoppas och uppmärksamhet fästas vid personskyddet på pälsfarmer
De finländska myndigheterna håller också internationella hälso- och djurhälsoorganisationer, till exempel WHO, WOAH, ECDC och EFSA, uppdaterade om epidemins förlopp och bekämpningen av sjukdomen.
Jord- och skogsbruksministeriets förordningar om bekämpning av fågelinfluensa hos pälsdjur
Den 29 februari 2024: statsrådet utfärdade förordning 98/2024 om ändring och temporär ändring av statsrådets förordning om styrning av investeringsstöd för gårdsbruk. Förordningen gör det möjligt att bevilja investeringsstöd för investeringar som främjar biosäkerheten inom pälsproduktion.
Den 15 januari 2024: jord- och skogsbruksministeriet utfärdade en förordning om det fågelskydd som krävs på pälsdjursfarmer. Förordningen bestämmer hurdana strukturella ändringar som ska göras vid pälsdjursfarmer för att pälsdjuren ska skyddas mot kontakt med vilda fåglar.
Den 5 december 2023: jord- och skogsbruksministeriet utfärdade förordning 1069/2023, som ändrade sjukdomsdefinitionen så att alla infektioner av A-virusets subtyp H5 hos pälsdjur betecknades som annan djursjukdom som ska bekämpas.
Den 5 december 2023: jord- och skogsbruksministeriet utfärdade förordning 1068/2023, som innehåller närmare bestämmelser om begränsningar och åtgärder vid misstanke om och konstaterande av fågelinfluensa vid pälsdjursfarmer.
Den 18 juli 2023: jord- och skogsbruksministeriet lade till fågelinfluensa hos pälsdjur i djursjukdomskategorin ”annan djursjukdom som ska bekämpas.
Fågelinfluensa på pälsdjursfarmer
Sommaren 2023 konstaterades exceptionellt stora fall av massdöd bland vilda fåglar till följd av infektion av influensavirus A(H5N1), bland annat i Lahtis och vid sjön Ullavanjärvi i Österbotten. Sjukdomen konstaterades främst hos måsfåglar.
I juli 2023 konstaterades det första fallet av högpatogen fågelinfluensa HPAI H5N1 hos pälsdjur som hålls i inhägnad. Senare bekräftades virussmitta på sammanlagt 27 pälsfarmer. Det antas att farmerna smittats av skrattmåsar.
Livsmedelsverket genomförde före utgången av 2023 kartläggningsundersökningar i de pälsdjursfarmer som inte hade rapporterat ökad dödlighet och således inte tidigare hade undersökts som misstanke om sjukdom. I kartläggningsstudierna undersöktes antikroppar som visade om djuren hade smittats, även om de redan hade hunnit bli friska. Sammanlagt undersöktes alla 345 pälsfarmer i Finland. På sammanlagt 71 pälsdjursfarmer hittades antingen virus eller antikroppar. Storleken på de pälsfarmer där smitta har konstaterats varierar avsevärt. Livsmedelsverket meddelade beslut om avlivning för alla smittade gårdar och dessutom för en gård vars läge och verksamhet stod i nära kontakt med en smittad gård. Alla djur vid alla farmer avlivades.
Hurdan ersättning får pälsdjursuppfödare som förlorat sina djur?
En djurägare har med stöd av lagen om djursjukdomar (76/2021) rätt att få ersättning för ett djur som har avlivats på grund av Livsmedelsverkets beslut. I ersättning betalas djurets marknadsvärde, vilket är det värde som djuret skulle ha haft utan den sjukdom som var orsaken till att djuret avlivades. När det gäller vissa djur är det svårt att fastställa ett marknadsvärde eftersom man inte bedriver handel med dem. Detta gäller till exempel valpar. Då görs en uppskattning av marknadsvärdet baserat på tillgängliga ekonomiska uppgifter. Livsmedelsverket fattar beslut i ärendet, men ägaren har besvärsrätt.
Utöver ersättningar för direkta förluster kan man med stöd av lagen om djursjukdomar under vissa förutsättningar betala ersättningar för produktionsförluster orsakade av myndigheternas begränsningar. Sådana produktionsförluster kan uppstå till exempel om myndigheterna efter ett beslut om avlivning även bestämmer att en farm ska hållas tom under en viss tid innan nya djur får hållas på platsen. Till skillnad från de ersättningar som betalas för avlivade djur, är betalningen av ersättning för produktionsförluster till viss del begränsad och beroende av prövning. En förutsättning är dessutom att begränsningarna eller besluten har orsakat sådana ekonomiska skador som avsevärt försvårar producentens utkomst. Ersättningen kan vara högst tre fjärdedelar av skadans storlek. Den sammanlagda mängden skador som ersätts kan påverka beslutet om ersättning.
På alla ersättningar tillämpas EU:s kriterier för statligt stöd.
Vem svarar för kostnaderna för avlivning av djur och för rengöringsåtgärder?
Staten svarar med stöd av 82 § i lagen om djursjukdomar (76/2021) för de kostnader som föranleds av arbetet vid verkställigheten av ett beslut om avlivning av djur eller bortskaffande av egendom samt rengörings- och desinfektionsåtgärder i samband med verkställigheten. Detsamma gäller kostnaderna för anordningar och utrustning samt redskap och ämnen som används vid verkställigheten. Aktörens kostnader och det arbete som aktören själv utför kan emellertid inte ersättas av statens medel, om inte det är fråga om en djursjukdom hos vattenbruksdjur.
Fortsatta åtgärder
Livsmedelsverket har utarbetat en plan för övervakning av fågelinfluensa vid pälsdjursfarmer 2024. Pälsdjursfarmer är skyldiga att med regelbundna mellanrum från maj till september sända självdöda eller sjuka djur som avlivats för undersökning till Livsmedelsverket. Dessutom undersöks fågelinfluensa vid misstankar.
Kommunalveterinärerna övervakar genomförandet av de åtgärder som fågelskyddsförordningen kräver. Livsmedelsverket har gett aktörerna och övervakarna anvisningar om hur förordningen ska tolkas.
Länkar
Fågelinfluensafall i Finland
Vanliga frågor om fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
Webbsidor om fågelinfluensan, Institutet för hälsa och välfärd
Fågelinfluensa hos nötkreatur har konstaterats i USA
I Förenta staterna rapporterades i början av 2024 att det förekommit fall av högpatogen H5N1-fågelinfluensa bland mjölkkor i flera delstater. De symtom som korna visade var minskad aptit och mjölkproduktion, förändringar i mjölkens kvalitet samt lunginflammation och lindrig feber. Korna återhämtade sig emellertid från sjukdomen. Fågelinfluensavirus hittades i mjölken från smittade kor.
Den virusstam som konstaterades hos korna skiljer sig från den virusstam som förekommer i Europa. Jord- och skogsbruksministeriet följer aktivt situationen.