Utvärdering: klimatplanen för markanvändningssektorn är uppdaterad i förhållande till målet

Enligt halvtidsutvärderingen av klimatplanen för markanvändningssektorn är planen uppdaterad i förhållande till målet om en ytterligare klimateffekt på tre miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att genomföra rekommendationerna i utvärderingen tillsätter jord- och skogsbruksministeriet en ny samarbetsgrupp vars syfte bland annat är att stödja effektiviseringen av åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssektorn samt förbereda beredningen av den nya plan som utarbetas under nästa valperiod. Åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssektorn effektiviseras redan som en del av åtgärdspaketet för att öka skogarnas tillväxt och stärka kolsänkorna.

I samband med halvtidsutvärderingen av klimatplanen för markanvändningssektorn granskades i enlighet med klimatlagen hur aktuella åtgärderna i planen är och behovet av eventuella nya åtgärder. I utvärderingen samlades dessutom flera utvecklingsförslag för beredningen av nästa klimatplan för markanvändningssektorn.

Enligt halvtidsutvärderingen kan det mål om en ytterligare klimateffekt på tre miljoner ton koldioxidekvivalenter som ställts upp för klimatplanen för markanvändningssektorn uppnås när klimatåtgärderna kan genomföras i praktiken inom jord- och skogsbruket och i annan markanvändning. Man bör samtidigt se till att andra strategier i anslutning till klimatplanen för markanvändningssektorn genomförs. Sådana är till exempel den nationella planen för anpassning till klimatförändringar 2030, nationella skogsstrategin 2035 samt åtgärdspaketet för skogarnas tillväxt och kolsänkor i enlighet med regeringsprogrammet. 

Det råder stor osäkerhet inom markanvändningssektorn

Enligt halvtidsutvärderingen är det osäkert om Europeiska unionens nuvarande LULUCF-förpliktelser kan uppfyllas med tanke på den nuvarande nivån på åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssektorn. Det krävs betydande ytterligare åtgärder inom alla sektorer för att uppnå Finlands mål om koldioxidneutralitet 2035 genom nationella åtgärder, det gäller även markanvändningssektorn. Markanvändningssektorn beräknas inte få till en så stor mängd kolsänkor att de ska täcka de uppskattade utsläppen från ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn 2035. 

Naturresursinstitutet publicerade i januari 2026 en osäkerhetsanalys av uträkningen av kolsänkor. Enligt analysen finns det på grund av sektorns särdrag betydande osäkerhetsfaktorer kring beräkningen av växthusgaser och beständigheten hos kolsänkorna och kollagren i skogarna och marken. Enligt rapporten var Finlands nationella klimatmål baserade på felaktiga antaganden om trädbeståndets tillväxt och beständigheten hos kolsänkorna i marken. 

Stöd för det arbete som pågår och för beredningen av nästa klimatplan för markanvändningssektorn

Som stöd för den halvtidsutvärdering som gjordes som tjänsteuppdrag vid jord- och skogsbruksministeriet konkurrensutsattes en förberedande studie, som genomfördes av BDO Finland. Rekommendationerna i den förberedande studien betonar att de befintliga åtgärderna effektiviseras och att de områden där åtgärderna genomförs utökas. Många av rekommendationerna motsvarar de åtgärder som redan genomförs i åtgärdspaketet för att stärka skogarnas tillväxt och kolsänkorna. 

Åtgärdspaketet främjar en snabb och effektiv förnyelse av skogarna, tätare trädbestånd, förlängning av omloppstiderna, förebyggande av skogsskador, skogsgödsling, utvidgning av skogsarealen och tillgång till och användning av information om klimatåtgärder i praktiken.

I rekommendationerna från halvtidsutvärderingen föreslås bland annat att beredningen av klimatplanen för markanvändningssektorn ska förläggas till början av valperioden, så att det finns mer tid att verkställa planen under samma valperiod. Den finansiering som genomförandet av planen kräver ska dessutom beaktas i planen för de offentliga finanserna, vilket ökar planens verkningsfullhet. Det långsiktiga utvecklandet av uppföljnings- och scenarioarbetet inom markanvändningssektorn bör fortsätta också under nästa valperiod.

Rekommendationer från utvärderingen

1. Genomförandet av klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn bör effektiviseras ytterligare.
   • Nya verksamhets- och finansieringsmodeller bör främjas.
   • Den finansiering som genomförandet kräver bör beaktas i planen för de offentliga finanserna.
   • En samarbetsgrupp bör inrättas för att främja förankringen av åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssektorn.
   • Kopplingarna och synergierna mellan sektorerna bör beaktas bättre.

2. Uppföljnings- och scenarioarbetet bör vidareutvecklas.

3. Det bör ges tid för att genomföra planen.
   • Planen bör beredas i början av valperioden, så att det också finns tid att genomföra planen.
   • Om beredningen infaller endast varannan valperiod, ger detta också tid för att genomföra planen.
   • Alternativen för att ställa upp målen för klimatplanen för markanvändningssektorn bör bedömas i samband med beredningen av planen under nästa valperiod.

I enlighet med rekommendationerna i utvärderingen börjar jord- och skogsbruksministeriet effektivisera genomförandet av klimatplanen för markanvändningssektorn genom att inrätta en ny samarbetsgrupp för markanvändningssektorn. Gruppen ska bland annat ha i uppgift att stärka förankrandet av åtgärderna i planen samt att under den kommande valperioden förbereda beredningen av klimatplanen för markanvändningssektorn. 

Beredningen av uppdateringen av basscenarierna, dvs. de så kallade WEM-scenarierna, har inletts under ledning av arbets- och näringsministeriet. Ett basscenario beskriver den framtida utsläppsutvecklingen och beaktar redan beslutade och gällande åtgärder. Scenariot är en utgångspunkt för bedömningen av om klimatmålen kan uppnås med nuvarande politik eller om det behövs fler politiska åtgärder. I enlighet med rekommendationen från Statens revisionsverk tas basscenarierna fram för de följande regeringsförhandlingarna och WEM-scenariot för markanvändningssektorn kommer att användas också vid beredningen av nästa klimatplanen för markanvändningssektorn. Detta stöder att beredningen av klimatplanen för markanvändningssektorn kan förläggas till början av den nya regeringsperioden.

Bakgrund

Finlands första klimatplan för markanvändningssektorn lämnades till riksdagen i form av statsrådets redogörelse i juli 2022.

Syftet med planen är att i enlighet med målen för hållbar utveckling främja klimatomställningen inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk, dvs. minskning utsläppen, ökat upptag i kolsänkor och klimatanpassning.

I enlighet med klimatlagen ska den gällande planens aktualitet och behovet av nya åtgärder ses över under de valperioder då det enligt 12 § i klimatlagen inte föreligger någon skyldighet att utarbeta en plan. Utvärderingen har nu gjorts för första gången.

Utvärderingsrapport (på finska) 

Förberedande studie, BDO Finland

Policy brief, BDO Finland

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Den nationella planen för anpassning till klimatförändringar 2030

Nationell skogsstrategi 2035

Åtgärdspaket för skogarnas tillväxt och kolsänkor

På vår webbplats:

Analysen av beräkningen av kolsänkor bekräftar betydande osäkerhetsfaktorer inom markanvändningen

Bedömningen av klimatplanen för markanvändningssektorn enligt klimatlagen har inletts

Vid ett informationsmöte för berörda parter gavs information om hur klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn och utvärderingen av dem framskrider

Statsrådets projektportal

Mer information:

Reetta Sorsa
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
fornamn.efternamn@gov.fi
029516 2087

Mikko Peltonen
naturresursråd
enhetschef, enheten för klimat, natur och markanvändning, jord- och skogsbruksministeriet
fornamn.efternamn@gov.fi

Mer information om den förberedande studien:

Janni Kunttu
manager, BDO Suomi Oy
janni.kunttu@bdo.fi
040023 4306