Statens näringsdelegation: Kost och hälsa byggstenar för välbefinnande och livskraft i kommuner och landskap
Hälsosamma matvanor och god hälsa är grundpelaren till välbefinnande och god hälsa. Det ska beaktas i social- och hälsovårds- och landskapsreformen när de tväradministrativa strukturerna för att främja hälsa och välbefinnande byggs upp.
Bra kost och hälsa bidrar till barns och ungas tillväxt, utveckling och inlärning, hjälper personer i yrkesverksam ålder att behålla energin och arbetsförmågan samt de äldre att upprätthålla funktionsförmågan, den mentala vakenheten och det sociala välbefinnandet. Goda matval minskar risken för våra vanligaste folksjukdomar och behovet av sjukvård.
Regelbundna måltider tillsammans med andra är socialt kapital som förbättrar hela gemenskapens välbefinnande. Ur samhällsperspektivet är goda matvanor såväl ett hälso- och socialpolitiskt som ett ekonomi-, närings- och miljöpolitiskt val. Att inspirera människor att äta mer hälsosamt och sköta hälsan är både kommunernas och landskapens uppgift. När det gäller denna uppgift ska kommunerna och landskapen tillsammans slå fast och besluta om riktlinjerna, åtgärderna och ansvarsområdena.
Kom-ihåg-lista för beslutsfattare på kommun- och landskapsnivå
Beslutsfattare, beredare och sakkunniga i kommuner och landskap: se till att ni kommit överens om åtgärder som förbättrar människors matvanor och hälsa, likaså vem som svarar för, följer upp och utvärderar åtgärderna.
Se till att
1. kost och hälsa beaktas i välbefinnandestrategin
Att förbättra invånarnas kost och hälsa har specificerats per åldersgrupp i landskapsstrategin och i landskapens och kommunernas välfärdsberättelser. För verksamheten har fastställts mål och åtgärder samt vem som svarar för, följer upp och utvärderar dem.
2. näringsexperterna är med i kommunens grupp för att främja hälsa och välbefinnande
Experterna på området kost och hälsa samt måltidstjänster har kunskap om invånarnas näringsstatus och behovet att förbättra statusen, om matfostran, kost- och näringsrådgivningen, om mat- och matkassetjänsten samt om lösningarna som gäller gemensamma måltider, hur utveckla dem och vad de olika handlingssätten har för effekter.
3. näringsstatusen hos invånarna i ditt område följs upp och utvecklas i samarbete
Samarbetet mellan aktörerna kan organiseras till exempel genom att inrätta en uppföljande grupp på landskapsnivå som arbetar som en sektion under gruppen för att främja välfärd och hälsa på landskapsnivå. Den uppföljande gruppen ska komma med förslag till åtgärder som främjar goda matvanor och god hälsa samt tillämpar god praxis. Vidare ska gruppen sköta uppföljningen och utvärderingen på bred front.
4. invånarna får möjlighet att få råd om kost och hälsa av yrkesutbildade personer
Individuell handledning, grupphandledning och fungerande vårdkedjor säkrar handledning och näringsvård av hög standard för dem som har ökade näringsrelaterade risker eller långtidssjukdomar (till exempel högt blodtryck, fetma, diabetes, hjärtrehabilitering, tandkaries). Kräv att de tjänster som gäller handledning i levnadsvanor och som är förenliga med rekommendationen God medicinsk praxis ska tas in i de avtal som landskapen ingår med serviceproducenterna och att de finns med i klientplanerna.
5. näringsrekommendationerna används inom måltidstjänsterna
Hörnstenarna för måltider i måltidstjänsterna i din kommun eller i ditt landskap är de minimikrav på näringsmässig kvalitet som ingår i serviceavtalen och konkurrensutsättningshandlingarna samt näringsrekommendationerna för var och en målgrupp. Måltidstjänsterna genomförs på ett hållbart sätt. Det ska avsättas resurser för tjänsterna så att näringsrekommendationerna går att följa och att ett brett samarbete inom matfostran är möjligt.
Kost och hälsa främjas i samarbete mellan landskap, kommuner och organisationer
Arbetet med att främja kost och hälsa är en kontaktyta. Kommunen, landskapet och övriga regionala aktörer, såsom organisationer, kommer tillsammans överens om uppgiftsfördelningen, ansvarsområdena och åtgärderna. De funktionella målen och beskrivningen, uppföljningen och utvärderingen av arbetet ingår i såväl landskapets som kommunens välfärdsberättelser.
Kommunerna svarar för främjandearbetet också efter social- och hälsovårds- och landskapsreformen eftersom det främjar hälsan och välbefinnandet också på flera andra fronter och nivåer. Med tjänster som förbättrar invånarnas kost och hälsa avses kommunernas basservice (till exempel småbarnspedagogik och grundläggande undervisning) och de tjänster som kommunerna producerar själva eller konkurrensutsätter (till exempel måltidstjänster).
På kommunnivå ska främjandearbetet bygga på kännedom om invånarnas hälsotillstånd och på en bedömning av behovet att främja kost och hälsa per ålders- och befolkningsgrupp. Det viktigaste målet är att minska skillnaderna när det gäller välbefinnande och hälsa genom att ta hänsyn till de sämst ställda: alla måste få möjlighet att äta hälsofrämjande mat.
Landskapen har en viktig roll i att bidra till främjandearbetet. Även landskapen ska se till att jämställdhet och likabehandling iakttas oavsett ålder, utbildning, socioekonomisk ställning eller hemvist. Hälsofrämjande tjänster på kommunnivå är social- och hälsovårdsservice som ligger på landskapens organiseringsansvar (till exempel rådgivningsarbete, munnens hälsovård, hemservice och mottagningsverksamhet).
Landskapen ska också erbjuda kommunerna sakkunnigstöd i främjandearbetet. I praktiken innebär detta till exempel att kommuner och landskap anlitar sakkunniga i arbetet med att ta fram välfärdsberättelser, göra förhandsbedömningar, ordna utbildning, införa nationella program och riktlinjer, besluta om måltidstjänsterna och livsmedelsupphandlingen, till exempel i lokala upphandlingsringar. Kost och hälsa är en väsentlig del av egenvården när det gäller att förebygga och behandla icke smittsamma sjukdomar. Inom social- och hälsovården ska finnas tillräckliga näringsrådgivnings- och näringsterapitjänster som baserar sig på befolkningsunderlaget, klienternas personliga behov och på rekommendationen God medicinsk praxis (individuell handledning, familje- och grupphandledning).
Organisationerna inom folkhälsan och matsektorn har en synnerligen viktig roll i främjandearbetet. Samarbetet med organisationerna ska byggas upp till en helhet med effekt på kommun- och landskapsnivå och med ett jämlikt utbud av tjänster.
Ytterligare information:
Statens näringsdelegation
Sebastian Hielm, ordförande, tfn 050 524 5761, sebastian.hielm(at)mmm.fi
Suvi Virtanen, vice ordförande, tfn 029 524 8729, suvi.virtanen(at)thl.fi
Sirpa Sarlio, konsultativ tjänsteman, tfn 050 554 4419, sirpa.sarlio(at)stm.fi
Arja Lyytikäinen, generalsekreterare, tfn 050 409 9860, arja.lyytikainen(at)evira.fi
Rekommendationer och handlingar som gäller att främja kost och hälsa:
Statens näringsdelegations rekommendationer för hela befolkningen och olika målgrupper: https://www.evira.fi/elintarvikkeet/terveytta-edistava-ruokavalio/kuluttaja-ja-ammattilaismateriaali/julkaisut/
Statens näringsdelegation 2017: Näringsåtagande - ett nytt finskt koncept https://www.evira.fi/elintarvikkeet/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemussitoumus/.
THL. 2017: Ruokatuotanto kannattaa kuntaa: ravitsemus tukee elinvoimaista ja hyvinvoivaa kuntaa http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2017102450264
Valtioneuvoston periaatepäätös julkisten elintarvike- ja ruokapalveluhankintojen arviointiperusteista (VNP 6/2016) http://valtioneuvosto.fi/paatokset/paatos?decisionId=0900908f804cfc99
Motiva: Guide till ansvarsfull livsmedelsupphandling 2017 http://www.motivanhankintapalvelu.fi/elintarvikkeet
JSM Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik 2017: Mat2030 http://mmm.fi/documents/1410837/1923148/Ruokapoliittinen+selonteko+Ruoka2030/d576b315-41fe-4e9d-9d02-8462c5ae5895
Finlands Akademi och Finska Läkarföreningen Duodecim 2017: Uttalande om förebyggande av icke smittsamma sjukdomar, fokus på preventiv verksamhet https://www.duodecim.fi/wp-content/uploads/sites/9/2017/04/Konsensuslausuma-2017.pdf
THL. 2017: Kunta päättää. Ravitsemus, liikunta ja lihavuuden ehkäisy kuntalaisten arjessa, päätösten tueksi 1/2017 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-835-7
THL. 2016: Lihavuus laskuun. Hyvinvointia ravinnosta ja liikunnasta - Nationellt fetmaprogram 2012-2018
