Hästarnas levnadsförhållanden förbättras avsevärt genom en ny förordning om hästars välbefinnande

Förordningen om hästars välbefinnande träder i kraft den 1 januari 2026. Förordningen kompletterar lagen om djurvälfärd (693/2023). Syftet med förordningen är att förbättra möjligheterna till arttypiskt beteende och levnadsförhållanden som stöder hästarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande.  I förordningen finns också bestämmelser om krav om hur hästar sköts och hanteras och om hästars utrustning samt om utfodring, vattenförsörjning och djurhållningsplatser.

Genom den nya förordningen om hästars välbefinnande främjas möjligheten till arttypiskt beteende, såsom att röra på sig, röra sig ute och utforska omgivningen, ägna sig åt socialt umgänge och kroppsvård, äta och leta efter föda samt vila. Förordningen tillämpas på hästar, åsnor och korsningar av dem. Förordningen har beretts i samarbete med berörda parter och baseras på aktuella forskningsrön och samhällets förväntningar på behandlingen av hästar. Den nya förordningen ersätter den gällande förordningen om skydd av hästar (588/2010).

Noggrannare krav på hur hästar hanteras och sköts och på utrustningen för hästar

Föl ska vänjas vid behandling redan i tidig ålder. Den utrustning som används på hästar ska vara lämplig, ren och intakt för att förhindra slitage och olyckor. Det blir förbjudet att använda krubbitarrem och binda ihop hästars ben, om det inte är fråga om veterinärmedicinska skäl. 

Hästar ska vaccineras vid behov och avmaskas. Hovarna ska rengöras regelbundet och hästen ska vid behov förses med hästskor. Hästens mun och tänder ska kontrolleras regelbundet av en veterinär. Om man använder bett, ska hästens bettområde granskas regelbundet med tanke på skador. Man ska förhålla sig på samma sätt till skador som observeras på bettområdet som till sår som observerats någon annanstans i kroppen, dvs. de ska behandlas och återfall förhindras.

Mer uppmärksamhet riktas mot hästens sociala välbefinnande

Socialt välbefinnande är en central del av förordningen. En häst ska kunna se och höra en annan häst på en permanent djurhållningsplats och ha möjlighet att dagligen komma i kontakt med mularna med en annan häst. En åsna ska ha en åsna som artfrände. En häst får vara utan en artfrände i högst 12 veckor.

För de sociala relationerna mellan unga djur krävs med vissa undantag gemensam uppfödning av hästar under två år. Föl får inte avvänjas när de är yngre än 6 månader utan veterinärmedicinska skäl. 

Vatten ska alltid vara tillgängligt. När det är kallt ska vatten ges var sjätte timme. Hästen ska få tillräckligt med grovfoder och får inte vara utan grovfoder i mer än sex timmar. 

Hästen ska kunna ligga och vila varje dag. Om djuret inte kan vila tillräckligt utomhus ska det tas inomhus. Alla hästar ska ha en välströad djurhållningsplats i ett stall eller i ett lösdriftsstall. Hästen ska vid behov tas in om den inte har tillräckligt skydd mot vädret i hägnet eller på betesmarken. 

En häst måste kunna röra sig fritt dagligen. I samband med nya stall ska hägnets areal vara minst 300 kvadratmeter. Taggtråd får inte användas i inhägnaden och inhägnaden ska vara väl synlig och säker för djuren. Hägnets botten ska vara säker, och hästen ska oberoende av vädret kunna stå någonstans så att hovarna inte sjunker ner i leran. Hägnerna ska tillräckligt ofta rengöras från gödsel och foderrester. 

Arealkraven ökar

Arealen på boxar för stora hästar med en mankhöjd på över 170 centimeter höjs ökas med nuläget. Arealkraven på lösdriftsstall ökar också. Stallen ska ha naturligt ljus. Beredskapsplanen för yrkesmässiga och omfattande aktörer ska vara skriftlig och hållas uppdaterad. 

Ett lösdriftsstall ska vara en byggnad med fyra väggar, och väggarna ska sträcka sig ända ner till marken och skydda mot vind. Dörröppningarna ska vid behov förses med vindskydd och även hästar med lägre rang i flocken ska kunna gå in i och komma ut ur lösdriftsstallet. Det ska finnas plats för alla hästar att ligga på sidan samtidigt på ett välströat område.

De nya kraven i förordningen innebär att det behöver göras strukturella ändringar i en del stall, men övergångstiderna gör det möjligt för aktörerna att förbereda sig. Till exempel minimiarealen för rastgårdar gäller endast nya eller länge oanvända stall och lösdriftsstall. De stall som byggs eller saneras efter att förordningen har trätt i kraft ska uppfylla kraven i förordningen när byggprojektet har slutförts, om inte bygglovet för projektet har varit anhängigt när förordningen träder i kraft. 

Statsrådets förordning om hästars välfärd

Mer information från jord- och skogsbruksministeriet
Terhi Simonen-Jokinen, specialsakkunnig, tfn 0295 162 039, e-post: terhi.simonen-jokinen(a)gov.fi