Haku

17.6.2026 | • • • • • • • • • • 2 Ohjelma – Program • • • • • • • • • • • • • • • • • 3 Tilaisuuden käytännöt • • • • • • • Praktisk information Avauspuheenvuoro Inledningsanförande Pekka Pesonen Kansliapäällikkö, maa- ja metsätalousministeriö Kanslichef, jor...

29.1.2025 | Puutuotteet hiilivarastona ja uusiutumattomien materiaalien korvaajina Puurakentamisen lisäämisen vaikutukset kasvihuonekaasutaseisiin Suomessa vuoteen 2035 mennessä Sampo Soimakallio, Tarja Häkkinen, Jyri Seppälä Suomen ympäristökeskus Suomen ymp...

16.1.2025 | maa- ja metsätalousministeriö Vesienpalautuksen vaikutukset talousmetsien hiilensi- dontaan 29.11.2024 © Tapio Oy - Vesienpalautuksen vaikutukset talousmetsien hiilensidontaan 1 (31) Tapio Oy (jäljempänä Tapio) vastaa palvelun toteuttajana ja rapo...

Markanvändningssektorn ska minska utsläpp och stärka kolsänkor och kollager Inom jordbruket utvecklas odlingssätten, -metoderna, produkterna och tjänsterna Inom jordbruket tillämpar man odlingssätt och -metoder samt utvecklar produkter och tjänste...

Energi- och klimatpolitik Klimatförändringen är ett globalt problem som kräver utsläppssnåla åtgärder, snabba och omfattande förändringar på systemnivå samt anpassning till förändringar på alla nivåer och områden i samhället. Energiproduktionen ha...

Markanvändningssektorn och EU:s klimatmål Markanvändningssektorns utsläpp och upptag granskas i enlighet med LULUCF-förordningarna (land use, land use change and forestry). I förordningarna fastställs vilka utsläpp och sänkor från markanvändning, ...

Strategier och program Den nationella skogsstrategin innehåller de centrala riktlinjerna för Finlands skogspolitik och är det skogsprogram som avses i lag. ”Jord- och skogsbruksministeriet ska utarbeta ett nationellt skogsprogram i samarbete med a...

Beskogning av impediment Markanvändningssektorn har många möjligheter att stärka kolsänkor, bevara kolreserver och minska utsläpp av växthusgaser från marken. Ett sätt är att plantera skog på outnyttjad mark, vilket minskar markens utsläpp och ska...

Den internationella klimatpolitiken På internationell nivå fastställs de viktigaste klimatpolitiska riktlinjerna i FN:s ramkonvention om klimatförändring, som trädde i kraft 1994. Syftet med konventionen är att minska halten av växthusgaser i atmo...

En frisk gröda – bättre utnyttjande av näringsämnena (TerveKasvi) Genomförare: Naturresursinstitutet samt Bayer Crop Science, Hankkija Oy, Helsingfors universitet och Yara Suomi Oy Ansvarsperson: Marja Jalli, Naturresursinstitutet Finansiering: 27...

Syftet är återinförande av systemet med beskogningstöd av impedimentmark för åren 2027–2029. Lagen om stöd för beskogning är avsedd att träda i kraft från början av 2027, och ansökan om stöd skulle öppnas vid skogscentralen i slutet av mars 2027.

fi sv en Klimatet Klimatförändringen påverkar odlingsförutsättningarna överallt i världen. Alla jordbrukare måste anpassa sig till de föränderliga förhållandena för att säkerställa livsmedelsproduktionen. Förändringarna både främjar och begränsar ...

Klimatlösningar inom markanvändningssektorn För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs i synnerhet betydande och snabba åtgärder för att minska utsläppen från energisektorn och transporten, likaså från markanvändningssektorn, m...

Största delen av den förnybara energin i Finland är bioenergi Med förnybara energikällor avses trädbränsle, övriga växt- och djurbaserade bränslen, biogas, den biologiskt nedbrytbara andelen av återvinnings- och avfallsbränslen, vattenkraft, vindk...

Spetsprojekt Spetsprojekten genomför tillsammans strategins vision, mål och syften. Varje spetsprojekt bidrar till att uppnå flera mål och syften. Varje spetsprojekt har egna specialuppgifter och perspektiv, men kopplingarna mellan spetsprojekten ...

fi sv en Vattendrag Vattendrag är en väsentlig del av den finländska landsbygden. De ger oss människor näring, energi och transportleder. Vattendragen har också viktiga rekreations-, landskaps- och biodiversitetsvärden. Den ekologiska statusen i F...

25.6.2026 | Naturresursinstitutet bereder på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet ett förslag till uppdatering av referensnivån för skog i enlighet med LULUCF-förordningen. Enligt en preliminär bedömning kan uppdateringen ha en så betydande effekt att Finland uppfyller EU-åtagandena för markanvändningssektorn för åren 2021–2025. Beräkningarna kommer att preciseras ytterligare, och kommissionen bekräftar i slutet av 2027 ifall åtagandet har uppfyllts.

fi sv en Gödselprodukter Syftet med lagen om gödselmedel (711/2022) är att gödselprodukter som tillverkas och släpps ut på marknaden i Finland är av hög kvalitet och lämpliga för växtproduktion. Användningen av gödselprodukter får inte heller medf...

EU:s förordning om avskogningsfria produkter (EU) 2023/1115 offentliggjordes den 9 juni 2023. Syftet med förordningen är att minimera EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse på global nivå samt att minska EU:s bidrag till utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald.

26.1.2026 | Jord- och skogsbruksministeriet beställde i april 2025 en riskanalys för beräkningen av kolsänkor av Naturresursinstitutet. Riskanalysen är en del av det mer omfattande arbetet för kvalitetssäkring av beräkningen av växthusgasbalansen. Den utredning som publicerades i dag bekräftar de stora osäkerhetsfaktorer som hänför sig till markanvändningssektorn och behovet av att fortsätta med de åtgärder som redan inletts för att öka skogstillväxten.