Finland rapporterar om arternas tillstånd till EU, björnen och lodjuret har en gynnsam bevarandestatus
Finland rapporterar om genomförandet av habitatdirektivet och fågeldirektivet till Europeiska kommissionen. Rapporterna om vilt- och fiskarter, till exempel stora rovdjur, vandringsfiskar och viltfåglar, har beretts inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. En rapport om vargstammens tillstånd är ännu under beredning.
EU-länderna ska till Europeiska kommissionen vart sjätte år rapportera om naturtypernas och arternas tillstånd och utveckling, det vill säga deras bevarandestatus.
Finlands rapporter omfattar 139 arter eller artgrupper, 255 fågelarter som skyddas av fågeldirektivet och 68 naturtyper enligt habitatdirektivet. Rapporteringen gäller åren 2019–2024.
Finlands miljöcentral samordnar bedömnings- och rapporteringsarbetet under ledning av miljöministeriet. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det beretts rapporter om vilt- och fiskarter, till exempel stora rovdjur, vandringsfiskar och viltfåglar. När det gäller varg pågår beredningen av rapporten fortfarande, och det kommer att informeras mer om den senare.
Kommissionen förutsatte nu för första gången att medlemsländerna fastställer så kallade referensvärden för gynnsam bevarandestatus för arterna. Med referensvärde avses en sådan storlek på stammen som säkerställer en gynnsam bevarandestatus för arten på lång sikt. För flera arters del rapporterades att referensvärdet är okänt, eftersom arbetet med att fastställa värdena ännu pågår.
I fråga om naturtyperna och arterna enligt habitatdirektivet rapporteras situationen separat för den boreala regionen, den alpina regionen och Östersjöregionen. Den boreala regionen omfattar största delen av Finlands areal. Med den alpina regionen avses Fjäll-Lappland. I rapporteringen enligt fågeldirektivet används ingen motsvarande regional indelning.
Av de stora rovdjuren har björn och lodjur en gynnsam bevarandestatus
Björnstammen rapporterades ha en fortsatt gynnsam bevarandestatus som helhet bedömt. Referensvärdet för björnen har fastställts till 1 400 individer i den förvaltningsplan för björnstammen som uppdaterades i somras.
Även lodjursstammen rapporterades fortfarande ha en gynnsam bevarandestatus. Referensvärdet rapporterades inte, eftersom det ännu inte har fastställts i Finland.
Järvstammen har en gynnsam bevarandestatus i den alpina regionen, det vill säga i Fjäll-Lappland, men en ogynnsam bevarandestatus i övriga Finland.
Bevarandestatus för de övriga däggdjuren enligt direktivet
Skogshare, vild skogsren, gråsäl, mård och utter bedömdes ha en gynnsam bevarandestatus, medan europeisk bäver, östersjövikare och iller bedömdes ha en ogynnsam bevarandestatus.
Laxfiskar har en ogynnsam bevarandestatus
Laxbeståndens bevarandestatus bedömdes vara ogynnsam både i den alpina och i den boreala regionen. De lokala populationerna och de gynnsamma lekområdena är för små och vandringsmöjligheterna otillräckliga.
I den boreala zonen kan populationerna i Torne älv och Simo älv anses ligga nära en gynnsam bevarandestatus, men den reproducerande populationen av lax i Kuivajoki och Kiminge älv samt insjölax i Saimen är kritiskt liten. I Tana älv (den alpina zonen) har laxens situation försämrats under de senaste åren, eftersom allt färre laxar överlever färden från havet tillbaka till älven för att leka. Till följd av detta har laxfiske varit förbjudet i Tana älv sedan 2021, vilket har bidragit till att bevara den reproducerande populationen trots den oroväckande utvecklingen.
Harrens bevarandestatus var fortsatt gynnsam i den alpina zonen, men okänd i den boreala zonen på grund av bristfälliga uppgifter, och dålig i Östersjön på grund av att artens marina livsmiljö har minskat.
Sikens bevarandestatus i Östersjön är fortsatt otillräcklig och i övriga områden generellt sett gynnsam. På grund av vandringshinder är de flesta bestånd av nejonöga helt beroende av överflyttningar och utplantering av larver, och därför bedömdes artens bevarandestatus vara ogynnsam.
Jord- och skogsbruksministeriet bereder för närvarande en ny strategi för vandringsfisk som syftar till att stärka livskraften hos hotade och sårbara vandringsfiskbestånd i förhållande till inverkan av vattenbyggande. Dessutom finansieras undanröjande av vandringshinder av NOUSU-projektet, som baserar sig på frivillighet.
Trots framtida hot har siklöjan fortfarande en gynnsam bevarandestatus i den boreala zonen och i Östersjön.
Situationen för asp har förbättrats och arten har fortfarande en gynnsam bevarandestatus.
Bestånden av de flesta sjöfågelarter har minskat
Bestånden av de flesta sjöfågelarter har minskat både på kort och på lång sikt. Arterna hotas på flera sätt: livsmiljöerna har försämrats bland annat till följd av övergödning och mörkare vatten. Predation från främmande arter såsom mink och mårdhund hotar många fågelarter.
Skötseln av livsmiljöer för sjöfågelpopulationer på tillbakagång och jakten på främmande rovdjur effektiviseras i jord- och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt som en del av HELMI-programmet. Jord- och skogsbruksministeriet bereder en strategi för ansvarsfull sjöfågeljakt och deltar också på EU-nivå i arbetet i arbetsgruppen för återhämtning av tillbakagångna fågelarter som får jagas.
När det gäller hönsfåglar är tjäderns långsiktiga utveckling positiv, och populationerna av orre och järpe har varit stabila både på lång och på kort sikt, trots stora variationer mellan olika år och regioner. I skogsområden har populationen av dalripa minskat drastiskt, men i fjällområden har den rentav vuxit. Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar årligen en förordning som säkerställer en hållbar jakt på hönsfåglar.
Mer information om rapporteringen till EU i enlighet med habitatdirektivet och fågeldirektivet
Janne Pitkänen, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, naturresursavdelningen, enheten för vilt och fiske, tfn 0295 162 338, fornamn.efternamn@gov.fi
