Kunskap och verktyg för att stödja utvecklandet av frivillig klimatkompensation tas fram inom klimatåtgärdspaketet Fånga kolet
Strävan efter klimatneutralitet har ökat både utbud och efterfrågan på frivillig utsläppskompensation. Praxis på den inhemska koldioxidmarknaden är dock fortfarande brokig, och den information som finns om den är spridd och osammanhängande. Genom markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet stöds utvecklingen av den frivilliga koldioxidmarknaden.
Intresset för frivillig klimatkompensation har under de senaste åren ökat mycket i och med att både stater och andra aktörer strävar efter att bli klimatneutrala och försöker hitta sätt att motverka klimatförändringarna utöver att minska utsläppen. Finland har som mål att uppnå klimatneutralitet senast 2035.
Frivillig klimatkompensation innebär att såväl privata konsumenter, företag som organisationer – till exempel kommuner – strävar efter att gottgöra de utsläpp som deras verksamhet ger upphov till genom att köpa utsläppsminskningar eller koldioxidupptag som olika aktörer erbjuder på marknaden.
Utöver de alternativ för klimatkompensation som erbjuds i de södra delarna av världen har det under de senaste åren också dykt upp inhemska alternativ, särskilt inom markanvändningssektorn, dvs. jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen. I de fallen är det markägarna, till exempel skogsägare och jordbrukare, som erbjuder möjlighet till kompensation.
– Finlands styrka är att vi har ett mycket starkt kunskapsunderlag om markanvändningssektorn och de klimatrelaterade åtgärderna inom sektorn. Redan nu finns det mycket som kan göras med frivillig klimatkompensation inom jord- och skogsbruket och användningen av våtmarker. Trots att marknaden har utvecklats är en utmaning dock fortfarande att praxis på den finska koldioxidmarknaden är tämligen brokig och att aktörerna på marknaden i någon mån har olika uppfattning om utgångspunkterna och kriterierna för kompensationssystemen, säger Tatu Torniainen, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
I projekten görs pilotförsök och utvärderas hur koldioxidmarknaden fungerar
Av en förstudie som jord- och skogsbruksministeriet publicerade 2021 framgick det att de största utvecklingsbehoven i fråga om frivillig klimatkompensation inom den finska markanvändningssektorn gäller mätningen, rapporteringen och verifieringen av klimateffekterna av de erbjudna kompensationsprojekten och de metoder som används för att göra det. I markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, försöker man utveckla dessa faktorer på många olika sätt.
– När det gäller koldioxidmarknaden görs det en lägesbedömning av den inhemska marknaden för klimatkompensation och pilotförsök för att se hur koldioxidmarknaden kan fungera inom markanvändningssektorn. Annat som görs är att aktörerna ges stöd för att organisera sig, och dessutom bedöms utvecklingen av åtgärder på den frivilliga marknaden och deras ekonomiska konsekvenser. Utöver klimateffekterna beaktas också den biologiska mångfalden och den sociala och ekonomiska hållbarheten, berättar Torniainen.
Inom helheten Fånga kolet har det under början av 2022 startats fyra utvecklingsprojekt samt ett forsknings- och innovationsprojekt, som fokuserar på kommunernas möjligheter att använda kompensation baserad på markanvändningssektorns nettokolsänkor.
I de verklighetsnära utvecklingsprojekten görs pilotförsök med metoder för att binda koldioxid inom skogsbruket och i marken. I projekten görs också en mer omfattande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av koldioxidmarknaden, och dessutom främjas samarbetet mellan de aktörer som erbjuder koldioxidkompensation i syfte att utveckla gemensamma spelregler för branschen. Avsikten är att utifrån utredningarna hitta de bästa metoderna för att säkerställa att de olika slagen av frivillig utsläppskompensation är tillförlitliga.
Informationstjänst ska förbättra transparensen
Enligt en utredning som publicerades av miljöministeriet 2011 bör styrmedlen för en frivillig koldioxidmarknad i första hand vara lättare medel än lagstiftning, till exempel styrning genom information. Inom ramen för helheten Fånga kolet har Naturresursinstitutet skapat en informationstjänst som stöder den frivilliga koldioxidmarknaden genom att fungera som mötesplats för sådana som säljer, köper eller annars är intresserade av klimatkompensation.
– I vårt projekt har vi skapat en webbplats med information om klimatkompensering. På webbplatsen har vi samlat information om konkreta sätt som kan användas inom markanvändningen för att åstadkomma klimatnytta i Finland. Målet är att erbjuda tillräckligt med information för att de som överväger att köpa frivillig kompensation ska ha möjlighet att jämföra de tjänster som finns på marknaden och kunna urskilja de tjänster som håller god kvalitet. Vi hoppas att det i sin tur också ska sporra aktörer att erbjuda kompensation av god kvalitet, säger Emmi Hilasvuori, forskare vid Naturresursinstitutet och ledare för projektet.
Hon berättar att webbplatsen, som lanserades i sommar, kommer att kompletteras efter hand. I september lanseras en mer omfattande version som gör det ännu lättare att jämföra olika kompensationsmetoder.
– Det händer mycket på det här området, och det sker snabba förändringar. Vi vill att webbplatsen ska vara aktuell även i framtiden. Vi hoppas att webbplatsen ska kunna fungera som en kommunikationskanal, där forskare kan bidra med inlägg och dela med sig av forskningsbaserad kunskap om klimatkompensation, tillägger Hilasvuori.
Utvecklandet av koldioxidmarknaden och klimatkompensationen berör olika verksamhetsområden, så det är viktigt med ett tätt samarbete mellan olika ministerier och aktörerna inom branschen. Enligt Torniainen väntas Europeiska unionen i höst komma med ett initiativ om certifiering av sänkkrediter.
– Initiativet skapar en ram för handel med koldioxidenheter på EU-nivå. Sannolikt ges det även handlingsutrymme för medlemsländerna att utveckla nationella åtgärder. Det fortsätter vi att jobba på tillsammans med bland annat miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och berörda aktörer, säger Torniainen.
Målet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt. Mer information om paketet och information om de över 100 projekt som redan fått finansiering finns här: https://mmm.fi/sv/markanvandningssektorns klimatplan
- Koldioxidmarknad och klimatkompensationssystem (mmm.fi, på finska)
- Förstudie om markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt: Enligt utredningen bör systemen för klimatkompensationer vara tydligare och mer transparenta (pressmeddelandet 28.1.2021, mmm.fi)
- Reglering av frivillig utsläppskompensationsverksamhet (Miljöministeriets publikationer 2021:26, på finska)
- Hima – informationstjänst för klimatkompensation (luke.fi, på finska)
Ytterligare information:
- Klimatåtgärdspaketet Fånga kolet: ilmastoratkaisut.mmm@gov.fi
- Emmi Hilasvuori, forskare, Naturresursinstitutet, 0295 322 474, emmi.hilasvuori(at)luke.fi
