Klimatförändringarna ställer allt högre krav på våra jordbrukssystem. Extremväder, torka och översvämningar påverkar skördarna. Det är allt viktigare att producera mat på ett långsiktigt hållbart sätt eftersom hållbar matproduktion är mer resilient till förändringar. För att möta dessa utmaningar behöver vi tänka nytt och samarbeta, precis som Liisa Pietola skrev i ett tidigare blogginlägg. En av lösningarna kan vara regenerativt jordbruk, där metoder som agroforestry erbjuder möjligheter att skapa en mer resilient och hållbar matproduktion.

Möjligheterna med trädjordbruk

Agroforestry, eller trädjordbruk, innebär att man avsiktligt integrerar träd och buskar i jordbruket tillsammans med odling och djurhållning. Denna metod skapar ett mer mångsidigt landskap, vilket kan omfatta allt från alléodling till skogsträdgårdar och betesskogsbruk. Jordbrukaren kan fokusera på att förbättra jordens hälsa och öka den biologiska mångfalden. Regenerativa metoder, som trädjordbruk, kan spela en nyckelroll i att minska jordbrukets klimatpåverkan och samtidigt öka dess resiliens. Träd och buskar med djupa rotsystem skapar ett nätverk som bidrar till att minska erosionen, binder vatten och näringsämnen, ger skydd mot vind och sol samt främjar kolinlagringen. 

För den som vill lära sig mer om möjligheterna med trädjordbruk rekommenderar jag Iiris Mattilas bok Puustoinen maatalous Suomessa, som finns öppen tillgänglig att läsa online.

Lönsamhet och brist på stödsystem

Som Susanna Lahnamäki-Kivelä skrev i sitt blogginlägg  är det viktigt att utveckla både gårdens hållbarhet och lönsamhet parallellt. Trädjordbruk innebär inte bara en mer hållbar matproduktion, utan även möjligheten till nya ekonomiska modeller för jordbrukare. Perenna system ger en stabil avkastning och jordbrukaren kan dra nytta av sidoströmmar som frukt, bär, nötter och virke. Men det är viktigt att förstå att denna omställning kräver investeringar både i tid och pengar, och det tar tid innan den fulla avkastningen syns.

Trots de stora fördelarna med trädjordbruk står många jordbrukare inför en rad hinder när det gäller att implementera trädjordbruk. Ett av de största är det nuvarande stödsystemet, som inte tillräckligt beaktar de nya regenerativa metoderna. För många jordbrukare innebär en omställning till trädjordbruk uteblivna stöd för delar av marken, vilket gör det ekonomiskt svårt att genomföra förändringar. Trädjordbruk är en långsiktig investering, där de ekonomiska och ekologiska vinsterna inte alltid är uppenbara på kort sikt. Det krävs en förändring i både tänkesätt och praxis.

Trädjordbruk i praktiken testas vid Novia

För att skapa ett hållbart livsmedelssystem behöver vi investera i ny kunskap som hjälper oss att anpassa oss till klimatförändringarna. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för att jordbrukare ska våga prova nya metoder.

Runt om i landet pågår utvecklingsprojekt på yrkeshögskolor där nya odlingsmetoder testas. Yrkeshögskolorna har en stark regional förankring och ett brett samarbete. På Yrkeshögskolan Novia driver vi just nu projektet Agroforestry i Nyland, där jordbrukare tillsammans med experter, får möjlighet att designa regenerativa system för sina gårdar. Vi samarbetar också med rådgivare som spelar en viktig roll i utvecklingen av jordbruket. På Lill-Nägels gård i Kyrkslätt testar vi alléodling för att samla in data om fördelarna med denna metod och för att visa i praktiken hur det fungerar. Målet är att vid projektets slut kunna presentera konkreta exempel på hur trädjordbruk kan tillämpas i finländska förhållanden och att inspirera fler jordbrukare att testa nya odlingsmetoder.

Ny terminologi

Avslutningsvis vill jag lyfta upp terminologin som ingår i blogginlägget och som kan skapa förvirring. Eftersom trädjordbruk är relativt nytt i Finland, används ofta både engelska och finska/svenska begrepp parallellt, vilket kan göra det svårt att orientera sig. För den som vill fördjupa sig rekommenderar jag att läsa artikeln ”Puustoisen maatalouden termistöä suomen ja ruotsin kielellä”, där författarna Rimhanen K., Määttänen S. & Yirdaw E. gjort ett förtjänstfullt arbete med att reda ut begreppen

     

Skribenten är projektledare vid Yrkeshögskolan Novias institution för bioekonomi. Hon är även teamledare för yrkeshögskolans forskningsområde Hållbara livsmedelssystem.