Tillväxtpaketet för bioekonomin påskyndar ökningen av värdetillväxten och förbättrar försörjningsberedskapen

Arbetet med att öka exporten av mat och tillväxten inom skogsbioekonomin samt att säkra försörjningsberedskapen är på god väg. Av förra vårens tillväxtpaket på 10 miljoner euro styrs sammanlagt 5,7 miljoner euro 2025 till att främja livsmedelsexporten och till att utveckla värdekedjorna inom matbranschen.

Av tillväxtpaketet används 2,4 miljoner euro till att trygga tillgången på växtunderlags- och strömaterial och 1,9 miljoner euro till att öka värdetillväxten i den skogsbaserade bioekonomin. Målet är att påskynda ökningen av värdetillväxten i bioekonomin från 3 % till 4 %.

Tillväxt söks genom livsmedelsexport och modernisering av traditionella branscher. Genom programmet tryggas tillgången till arbetskraft och kompetens samt stöds forskning och innovationer. Verksamheten är nätverksbaserad och i arbetet utnyttjas de finländska regionernas egna styrkor.

Graden av inhemskt ursprung för vår livsmedels- och skogsindustriexport är hög, cirka 60–70 procent. Underleveranserna i fråga om dessa ökar den inhemska produktionen även i andra sektorer. Exporten har positiva multiplikatoreffekter på Finlands ekonomi.

Ökad matexport

Tillväxtprogrammet för matbranschen syftar till att fördubbla matexporten till 4,5 miljarder euro. Fokus i programmet ligger på intensifierat samarbete mellan företag, utbildning, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) samt stärkande av Finlandsbilden när det gäller mat.

- Att intensifiera samarbetet och skapa bestående strukturer till stöd för livsmedelsexportföretag är ett delat mål för branschen, berättar specialsakkunnig Anni Savikurki som samordnar tillväxtprogrammet för matbranschen vid jord- och skogsbruksministeriet. Föreningen Matinformation rf och livsmedelsexportföreningen Suomen elintarvikevientiyhdistys Suvi ry ska bygga upp en företagsorienterad tillväxtplattform för livsmedelsexport. Plattformen samlar livsmedelsföretagens behov, utarbetar en strategi för livsmedelsexport och utvecklar exportpraxisen särskilt för små och medelstora företag.

För tillväxt behövs också kompetens inom internationalisering. Helsingfors universitet genomför ett nytt magisterprogram för export och gastronomi 2026.

- Ett pilotprojekt för internationaliseringshandledning för nyckelpersoner i företag som redan exporterar inleds 2025, tillägger Savikurki. Handledningen knyts nära samman med den företagsorienterade tillväxtplattformen.

Att forsknings-, utvecklings, och innovationsfinansiering (FoUI) riktas till hållbara lösningar inom livsmedelssystemet skapar värdetillväxt inom livsmedelsbranschen. År 2025 hålls en FoU-projektutlysning som en del av Valios Food 2.0-ekosystem.

- Framtidsvisionerna för de nya värdekedjorna beskrivs i ett utredningsarbete om hållbar tillväxt (Kestävää kasvua uusista arvoketjuista), berättar Savikurki.

En stark Finlandsbild i fråga om vår mat är en väsentlig del av livsmedelsexportens framgång.

- Den stärks genom kommunikationsåtgärder som syftar till att öka matturismen, säger Savikurki.

Jord- och skogsbruksministeriets nya livsmedelsexpert främjar livsmedelsexporten tillsammans med utrikesministeriets temaambassadör. Finlandsbilden stärks också genom att Finland deltar i världsutställningen i Osaka i Japan, där Finland lyfts fram som föregångare när det gäller hållbara lösningar inom bioekonomi.

Ökad värdetillväxt inom skogsbioekonomin

År 2023 uppskattades bioekonomins värdetillväxt uppgå till 29,3 miljarder euro, varav skogsbioekonomin står för en tredjedel. Skogsbioekonomins värdetillväxt kan ökas genom att påskynda innovationernas väg från laboratorium till produktion, förlänga värdekedjorna, effektivare utnyttja resurs- och materialflöden samt förbättra värdekedjornas produktivitet.

- Genom tillväxtprogrammet för skogsbioekonomin stöds nätverksbildningen mellan aktörerna på nationell och regional nivå, berättar Anne Vehviläinen, bioekonomiråd vid jord- och skogsbruksministeriet. Vi utvecklar det kunskapsunderlag som investeringarna förutsätter och ställer kompetens till olika aktörers förfogande.

Vehviläinen betonar att det behövs fungerande nätverk för att öka skogsbioekonomins värdetillväxt.

- Hubben UudisPuu Hubi sammanställer databanker, kalkyler och verktyg för nätverket av aktörer inom skogsbioekonomi; Regionala trähubbar stärker de regionala aktörsnätverken inom den skogsbaserade bioekonomin; OsaaPuu hubi utvecklar olika utbildningsekosystem för att säkerställa en kompetent arbetskraft inom den skogsbaserade bioekonomin.

Vetenskapspanelen för skogsbaserad bioekonomi samordnar för sin del i utlåtanden och rekommendationer de synpunkter som hänför sig till det vetenskapliga samfundet och som gäller ökande av värdetillväxten.

- Vetenskapspanelen samlar experter från olika branscher för att vi tillsammans ska kunna hitta de bästa lösningarna för att utveckla skogsbioekonomin, tillägger Vehviläinen.

Tillgången till inhemskt strö och inhemska växtunderlag tryggas

Främjandet av den inhemska strö- och växtunderlagsproduktionen är ett av tillväxtpaketets mål. Temat har blivit särskilt viktigt i och med hotbilderna i anslutning till tillgången på och priset på strötorv och växttorv. Genom att stärka tillgången till inhemskt strö och växtunderlag och kompetensen inom branschen tryggas försörjningsberedskapen inom matproduktionen och plantproduktionen och förbättras branschens konkurrenskraft.

- Arbetet inleds med att det utarbetas en färdplan för branschen 2025, berättar jord- och skogsbruksministeriets överinspektör Veli-Pekka Reskola. Färdplanen ska innehålla ett sammandrag av nuläget för den inhemska produktionen av strö- och växtunderlag, ett förslag till behövliga politiska åtgärder samt till en fördelning av investeringsprojekt- och FoUI-projektfinansieringen.

Översikterna ska gälla både torv och ersättande material.

- Försörjningsberedskapsaspekter, konkurrenskraft och marknadsvillkor är viktiga, betonar Reskola.

Intressegrupper, företag och forskningsorganisationer bjuds in att delta i utarbetandet av färdplanen.

- Färdplanens resultat och rekommendationer kommer att beaktas vid beredningen av politiska åtgärder på området och av den finansiering som utlyses i slutet av 2025, tillägger Reskola.

Med finansieringen stöds i synnerhet utvecklingsåtgärder och investeringar genom vilka innovationer i produktionsskala kan tas i bruk i. Dessutom säkerställs handlednings- och informationsverksamheten som gäller dessa. 

Mer information:

•    Anne Vehviläinen, bioekonomiråd, tfn 029 5162 236 (skogsbioekonomi)
•    Veli-Pekka Reskola, överinspektör, tfn 0295 162 193 (strö och växtunderlag)
•    Anni Savikurki, specialsakkunnig, tfn 029 5162 171 (matbranschen) 
•    E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi